Öppna huvudmenyn

Brastads socken i Bohuslän ingick i Stångenäs härad, ingår sedan 1971 i Lysekils kommun och motsvarar från 2016 Brastads distrikt.

Brastads socken
Socken
Brastads kyrka, den 10 maj 2008, bild 1.jpg
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradStångenäs härad
KommunLysekils kommun
Bildadmedeltiden
Area53 kvadratkilometer
Upphov tillBrastads landskommun
Karta
Brastads sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Brastads sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater58°23′43″N 11°30′01″E / 58.39527778°N 11.50027778°Ö / 58.39527778; 11.50027778
Koder, länkar
Sockenkod1539
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8128073 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 53,01 kvadratkilometer, varav land 52,61.[1] År 2000 fanns här 1 718 invånare[2]. Tätorterna Rixö och Brastad med sockenkyrkan Brastads kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Brastads socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Brastads församling och för de borgerliga frågorna bildades Brastads landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Stångenäs landskommun som 1971 uppgick i Lysekils kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Brastad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Stångenäs härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Stångenäs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[3][4]

Geografi och naturRedigera

Brastads socken ligger nordost om Lysekil på Stångenäset med Gullmarsfjorden i söder och Brofjorden i norr och omfattar några öar. Socknens har odlingsbygd i tränga dalar mellan bergsplatåer.[5][1][6]

Brastads socken omvandlades från småbruksbygd till industribygd under slutet av 1800-talet. Då öppnades ett flertal stenbrott för export av sten till stadsbyggnation över hela Europa, och mängder av stenhuggare från andra delar av Sverige flyttade till bygden.

Det största stenbrottet låg i Rixö , där också de flesta stenhuggarna bosatte sig.

I samband med depressionen på 1930-talet kom stenindustrin i det närmaste att raderas ut, med arbetslöshet och utflyttning som följd, men så småningom etablerades annan industri i trakten.

I socknen finns två naturreservat: Ryxö och Stora Bornö, den största ön i Gullmarsfjorden. Dessutom finns två naturvårdsområden: Broälven som delas med Bro socken samt Gullmarn som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Bro, Lyse, Lysekils och Skaftö socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun, Dragsmarks, Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun samt Foss socken i Munkedals kommun.

Sätesgårdar var Holma säteri[7][8] och Torps herrgård.[9]

FornlämningarRedigera

 
Hällristningen "Skomakaren" i Backa hällristningsområde.

Flera boplatser, en dös och tre gånggrifter från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns flera gravrösen och ett 80-tal hällristningar i Backa hällristningsområde. Från järnåldern finns 200 gravar på flera gravfält.[5][10][11][6] Vindbräckastenen är Skandinaviens högsta bautasten.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 1240 1810 till 4070 1930 varefter den minskade till 2796 1960 då den var som lägst under 1900-talet. 1990 hade befolkningen på nytt ökat till 3363.[12]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1391 Bragesätre och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller säter, 'utmarksäng'. Förleden innehåller möjligen et mansnamn Braghi, troligare dock ett ånamn, Braga som innehåller braga, 'flamma, lysa'.[13]

Förr skrevs namnet Brasetters socken.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Brastad socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  4. ^ Adm historik för Brastad socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Holma, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  8. ^ Holma i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  9. ^ Torp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Brastads socken
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Brastads socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  12. ^ Folkmängd 1810-1890 Brastad i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 31/5 2016)
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Andersson, Gunnar (1998). Brastad församling: födda, vigda, döda 1900-1925. Brastad: Brodalen. Libris 8515589 
  • Bergdahl Bulukin, Ewa (1985). Backa Brastad, Lysekils kommun. Fornlämningsmiljöer i Bohuslän, 99-1373067-8. Göteborg: Kulturmiljöenheten, Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 1935105 
  • Dialekt i Bro och Brastad: [dialektord, bemärkelsedagar, ordspråk och talesätt, berättelser från bygden m.m.]. Munkedal: Stångenäs hembygdsfören. 1993. Libris 7449358. ISBN 91-630-1654-0 
  • Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 154-161. Libris 417491. http://runeberg.org/aehbhob/2/0156.html 
  • Kjellsson, Bengt (2008). Annat var det förr-: [en tillbakablick i Brastadbornas fotoalbum : butiker, arbetsplatser, nöjen och samhällsprofiler]. [Brastad: Bengt Kjellsson]. Libris 11355130 
  • Lindbergh, Nils (1987). Stångenäs-släkter: stamtavlor. D. 2, Brastad socken. Ed: Zackariasson. Libris 673215 
  • Nordström, John Anders (1972). ”Holma Säteri under äldre tid.”. Vikarvet 1970/1971 (26),: sid. 39-46 : ill.. 0349-0351. ISSN 0349-0351.  Libris 9057141
  • Rydstrand, Sven (1982[1959]). Stångenäs: [glimtar ur Bro och Brastads socknars historia] (Faks.-tr.). Ed: C. Zakariasson. Libris 318002 
  • Taube, Edvard (2001). ”Holma i Brastads socken, Göteborgs och Bohus län.”. Vikarvet 2000/2001 (40),: sid. 62-67. ISSN 0349-0351. ISSN 0349-0351 ISSN 0349-0351.  Libris 3333495

VideoproduktionerRedigera

  • Folke Karlsson, Brastad Sjöman och byggnadsarbetare. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1992. Libris 8427494 
  • Harry Alm, Brastad om smågatstensproduktionen. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1993. Libris 8427186 
  • Manuel Ferreira, Brastad stenhuggare. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1999. Libris 8426012 

Externa länkarRedigera