Öppna huvudmenyn

Dingle

tätort i Munkedals kommun, Sverige
För andra betydelser, se Dingle (olika betydelser).

Dingle är en tätort i Munkedals kommun i Västra Götalands län. Samhället har en järnvägsstation vid Bohusbanan. Tidigare gick E6 rakt genom samhället, men år 2000 invigdes den nya motorvägssträckan mellan Håby och Rabbalshede väster om Dingle. Här finns ett naturbruksgymnasium och företaget New Wave Group vars grundare heter Torsten Jansson.

Dingle
Tätort
Dingle station
Dingle station
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Munkedals kommun
Distrikt Svarteborgs distrikt
Koordinater 58°31′41″N 11°34′38″Ö / 58.52806°N 11.57722°Ö / 58.52806; 11.57722
Area 117 hektar (2018)[1]
Folkmängd 895 (2018)[1]
Befolkningstäthet 7,65 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Dingle
Tätortskod T4324[2]
GeoNames 2717728
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Dingle, Munkedal Municipality
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Historia[3]Redigera

EtymologiRedigera

Ortnamnet Dingle åsyftar från början ån som rinner genom samhället, och namnet anses bildat till det fornsvenska verbet dingla som syftar på åns slingrande lopp.[4]

Äldre historiaRedigera

Fornlämningar visar att människor bott och verkat i bygden alltsedan forntiden. Man har bland annat funnit halsringar av guld.[5][6] Resultaten från de arkeologiska undersökningar som gjordes i samband med bygget av ny E6 visar att Dingleslätten med omnejd varit en rik och blomstrande bygd under brons- och järnåldern.[7].

BondesamhälletRedigera

Vid storskiftet 1753 i Dingle by var bebyggelsen samlad där Lantbruksskolan och Gammelgården nu är belägna. 1827 genomfördes enskiftet och byggnaderna flyttades till respektive ägolotter.

Järnvägen och bussarnaRedigera

Bohusbanan, från Strömstad till Uddevalla, som blev färdig 1903, med en station i Dingle, betydde mycket för att det skulle bli en tätort här. Men det var framförallt under 1920-talet som samhället började växa upp med affärer, hotell, bagerier och kafé. På 1920-talet utfördes en rad vägbyggen som nödhjälpsarbeten genom Arbetslöshetskommissionen. Statens Järnvägar (SJ) ledde arbetet med dessa så kallade AK-vägar för att sedan starta busslinjer där. Den första busslinjen öppnades 1921 med anknytning till Bohusbanan i Dingle. Den gick till Kungshamn, som även kallas Gravarne. Något år senare blev vägen och därmed busslinjen till Fjällbacka klar och efter ytterligare några år till Hedekas och till Vassbotten, vid norska gränsen. Den första bussen var en tyskbyggd Daimler på 40 hästkrafter och plats för 12 passagerare. En öppen släpvagn kunde kopplas efter vid godstransporter. Bussen kördes av Gustaf Lundberg och Per Bohm. De fick ha varma kläder på sig vintertid eftersom chauffören satt utomhus.

Småskola och folkskolaRedigera

Den förste skolläraren i socknen anställdes 1845. Folkskolan i Folkesberg, söder om tätorten, byggdes 1869 och småskolan i Låghem, ute på Toseslätten, 1923. Skolbarnen gick varannan dag och det fanns en småskollärarinna och en folkskollärarinna. Ytterligare en småskollärare och en folkskollärare kom när en skola vårterminen 1944 startade i själva samhället, i ett tidigare bostadshus bredvid Lantmannaskolans ladugård, på södra sidan av kustvägen. Samma termin upphörde varannandags-skolgången. Inte förrän 1954 fick Dingle en Centralskola. Den invigdes av kung Gustaf VI Adolf när han besökte Dingle 1955. [3][8][9]

Lantmannaskolan och lanthushållsskolanRedigera

Lantmannaskolan började 1921 sin verksamhet med sex månaders vinterkurser. Under sommarmånaderna bedrevs undervisning i lanthushåll tills lanthushållsskolan fick egna lokaler 1935. Under Andra världskriget var staben för Arméns tredje fördelning förlagd till lantmannaskolan.[10] Skolorna är numera ersatta av ett naturbruksgymnasium. [11]

MejerietRedigera

Mejeriverksamhet börjades i Dingle på 1920-talet, då Neanders mejeri startades i en källare på en av gårdarna. År 1934 bildades en mejeriförening och man byggde ett nytt Dingle mejeri. Mejeriet är nu nedlagt.

SjukvårdRedigera

1944 fick Dingle en centraldispensär samt folktandvård. Provinsialläkare kom till orten först 1951.

Post, telefonstation och biografRedigera

Poststation, som tidigare legat i Lågum, flyttades 1903 till Dingle och inrymdes i järnvägsstationen. Telefonstation fick Dingle 1912, biograf 1935 och en veterinärstation 1944. [8]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Dingle 1960–2015[12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
606
1965
  
714
1970
  
807
1975
  
997
1980
  
976
1990
  
934 103
1995
  
979 105
2000
  
881 107
2005
  
891 107
2010
  
900 107
2015
  
901 97

Kända personer från DingleRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 11 januari 2014
  3. ^ [a b] Gustaf Hermansson: Lite om Dingle och Dingles historia. I Gunnar Dahlqvist och Alfred Carlsson: Fem socknar i Munkedal, del II, sid. 451-, 1986
  4. ^ Wahlberg Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI). sid. 60. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 
  5. ^ Svensk literatur-tidskrift. 1867 sid.399 i Projekt Runeberg
  6. ^ Historiska museet: Fyndplats Dingle
  7. ^ http://www.munkedal.se/download/18.51dc4a9114a717ea0b8000725/%C3%85s,+Bur%C3%A5sen,+Folkesberg.pdf[död länk]
  8. ^ [a b] Gustav Uleberg: Svarteborgs kommun 1848-1973. Glimtar från protokoll och handlingar. Uddevalla 1973
  9. ^ Filmsnutt på internet; ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071008124403/http://www.utgangspunkten.se/kulturvast_templates/kultur_articlepagewide.aspx?id=3497&Menu=true. Läst 17 juni 2007. 
  10. ^ Eriksson Nils: När kriget kom till Dingle. Bokförlaget Tid och Rum, Göteborg 2014 ISBN 9789187755002
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110114053610/http://naturbruk.nu/dingle. Läst 25 december 2010. 
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.