Bohusgranit är en lokal variant av bergarten granit. Med en ålder på ca 920 miljoner år[1] är det den yngsta graniten i Sveriges urberg.Den förekommer i norra Bohuslän[2] mellan Gullmarn och Idefjorden samt väster om, grovt betraktat, en linje genom Idefjorden och Bullaresjöarna. I väster, längs kusten och på öarna, övergår berggrunden i bohusgranit till områden med berggrund i gnejs.

Bohusgranit. Polerad yta.
Bokspinnarlarv på en sockel av bohusgranit.
Prover av Lysekilsgranit som visar hur kristallerna i stenen reflekterar ljuset.

Bohusgraniten består precis som granit i huvudsak av kiseldioxidrika mineraler såsom fältspat och kvarts samt mindre mängder av bland annat glimmer.[källa behövs]

Färgen varierar från grå till röd[2] beroende på skillnader i mineralsammansättning och textur. Vanligen är bohusgraniten jämnt småkornig.

Bohusgraniten har haft stor användning som gatsten och som byggnadssten och ornamentsten. Den var basen för en omfattande stenindustri i norra Bohuslän under årtiondena runt sekelskiftet 1900.

Bohusgraniten är Bohusläns landskapssten och finns i stora delar av landskapet, från Lysekil och norrut.

Bohusläns landskapssten, bohusgraniten, finns i stora delar av landskapet, från Lysekil och norrut. Den tillhör den yngre delen av urberget och bildades för ca 920 miljoner år sedan.

Källor

redigera
  1. ^ https://www.researchgate.net/publication/248450237_UPb_dating_of_the_post-kinematic_Sveconorwegian_Grenvillian_Bohus_granite_SW_Sweden_evidence_of_restitic_zircon
  2. ^ [a b] Arne Ekman, red (2009). Nationalencyklopedin (band 3). Malmö: NE Nationalencyklopedin AB. sid. 20. ISBN 9789186365202. Läst 21 juli 2016