Lyse socken

socken i Bohuslän

Lyse socken i Bohuslän ingick i Stångenäs härad, uppgick 1952 i Lysekils stad och området ingår sedan 1971 i Lysekils kommun och motsvarar från 2016 Lyse distrikt.

Lyse socken
fd socken
Lysekil Lyse kyrka BBR 21400000443166 IMG 7429.JPG
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradStångenäs härad
Kommun (nuv.)Lysekils kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1952
Area50 kvadratkilometer
Upphov tillLyse landskommun
Lyse församling
TingslagSunnervikens tingslag (–)
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs tingslag (–)
Karta
Lyse sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Lyse sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater58°19′15″N 11°27′46″E / 58.32083333°N 11.46277778°Ö / 58.32083333; 11.46277778
Koder, länkar
Sockenkod1574
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8128476 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal var 50,01 kvadratkilometer, varav land 49,68.[1] År 2000 fanns här 1 718 invånare[2]. Oljeraffinaderiet Preemraff, orten Skalhamn samt sockenkyrkan Lyse kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Lyse socken har medeltida ursprung. Omkring 1700 utbröts Lysekils församling vars område sedan i olika steg bildade Lysekils socken där sedan Lysekils köping inrättades.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lyse församling och för de borgerliga frågorna bildades Lyse landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Lysekils stad som 1971 ombildades till Lysekils kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Lyse, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Stångenäs härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Stångenäs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[3][4]

Geografi och naturRedigera

Lyse socken ligger nordost om Lysekil på Stångenäset med Gullmarsfjorden i söder och Brofjorden i norr och omfattar öar som Stora Kornö. Socknens har odlingsbygd mellan bergsplatåer som är kala eller skogfattiga.[5][1][6]

I socknen finns tre naturreservat: Gullmarsskogen, Stångehuvud och Trälebergskilen. Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Brastads, Bro, Lysekils och Skaftö socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun, Dragsmarks, Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun samt Foss socken i Munkedals kommun.

I Häggvall fanns ett gästgiveri.[7]

FornlämningarRedigera

Boplatser, två dösar och tre gånggrifter från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns över hundra gravrösen och några hällristningar. Från järnåldern finns ett tiotal gravfält och två fornborgar.[5][8][9][6]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 1214 år 1810 till 4506 år 1910 varefter den minskade 1331 1970 då den var som minst under 1900-talet.[10]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1317 Lysa och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ljus (lysa) och kan syfta på en fjord eller en bäck.[11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Lyse socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  4. ^ Adm historik för Lyse socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Häggvall i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Lyse socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lyse socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  10. ^ Folkmängd 1810-1890 Lyse i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 31/5 2016)
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

VideoproduktionerRedigera

  • Sigvard Andersson, Lyse murare och modellbyggare. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1983. Libris länk 

Externa länkarRedigera