Öppna huvudmenyn

Gösta Bernhard

svensk skådespelare, revyartist och komiker

Gösta Bernhard, egentligen Karl Gösta Bernhard Byhmar, ursprungligen Nilsson, född 26 september 1910 i Västervik, Kalmar län, död 4 januari 1986 i Kungsholms församling, Stockholm, begravd 30 januari samma år på Norra begravningsplatsen i Stockholm[1][2][3], var en svensk skådespelare, revyartist och komiker.

Gösta Bernhard
Gösta Bernhard och Alice Babs under inspelningen av filmen Drömsemester 1952.
Gösta Bernhard och Alice Babs under inspelningen av filmen Drömsemester 1952.
FöddKarl Gösta Bernhard Nilsson
26 september 1910
Västervik, Sverige
Död4 januari 1986 (75 år)
Kungsholms församling, Stockholm, Sverige
MakaDagny Byhmar, född Glans
(1940–1946; skilda)
Iréne Söderblom
(1947–1970; skilda)
IMDb SFDb

Innehåll

BiografiRedigera

Gösta Bernhard kallades i unga år för Västerviks Karl Gerhard[källa behövs]. Han var en skicklig textförfattare och kom att svara för en mängd revyer. År 1930 flyttade han till Stockholm. Redan 1933 träffade han Stig Bergendorff, de två inledde ett samarbete, först med Bellevue-Fredhällsrevyn, som drevs av två idrottsklubbar, därefter i gemensam regi med de så kallade crazy-revyerna åren 1941–1963 på numera rivna Casinoteatern vid Bryggargatan i Stockholm. Till Casinorevyn knöt de revygruppen Tre Knas 1946 (Carl-Gustaf Lindstedt, Gunnar ”Knas” Lindkvist och Nils Ohlson, den senare ersatt av Curt ”Minimal” Åström), samt komikerparet ”Gus & Holger”, (Gus Dahlström och Holger Höglund). I revyn uppträdde tidvis också Iréne Söderblom, Kai Gullmar, John Elfström, Arne Källerud och Carl-Axel Elfving. Revyn turnerade även i folkparkerna 1944, 1950 och 1955–1961. Åren 1973–1980 upplevde Casinorevyerna en renässans på Intiman, numera Wallmans Intiman, på Odengatan i Stockholm med flera av de gamla skådespelarna, Gus Dahlström, Gunnar 'Knas' Lindkvist, Carl-Gustaf Lindstedt och Gösta Krantz, ofta flankerade av Siv Ericks, Eva Bysing eller Anna Sundqvist. Till gänget anslöt sig också skådespelaren Mille Schmidt. Sista året turnerade Casinorevyn också i folkparkerna.[källa behövs]

Bernhard var även verksam på Lisebergsteatern i Göteborg där han sommartid spelade komedier som bl.a. Gungstolen, Privatkiv och Det glada äpplet. Han turnerade med Riksteatern flera säsonger där han gjorde titelrollen i Jeppe på berget och mjölkhandlaren Tevje i Spelman på taket.[källa behövs] Den sistnämnda rollen hade först Viveca Bandler engagerat honom att spela på Stockholms stadsteater, 1969.[4]

Han medverkade i en mängd underhållningsprogram i radio bl.a. Schlagerfrågan, Enslingen Johannes och Dagens revy.[källa behövs]

En byst till hans minne restes i Västervik, vid båtsmansstugorna. På den kan inskriptionen ”Hemmet är ju som bekant inte alltid där man hänger sin hatt”, läsas.[källa behövs]

Han var en av initiativtagarna till Sällskapet Stallbröderna.[källa behövs]

Ledare för Blancheteatern 1955-1961.[källa behövs]

Tilldelades Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning" 1980.

PrivatlivRedigera

Gösta Bernhard var son till Anna Elisabeth Nilsson som drev ett bageri i Västervik. Han var 1940–1946 gift med Dagny Byhmar, född Glans (1913–1997) och 1947–1970 med skådespelaren Iréne Söderblom (född 1921), med vilken han hade dottern Lillemor, född 1948.[5]

Filmografi (urval)Redigera

Regi och filmmanusRedigera

FilmmusikRedigera

TeaterRedigera

BibliografiRedigera

  • Gösta Bernhard: Gösta Bernhards saga (1981)

ReferenserRedigera

  1. ^ Findagrave.com
  2. ^ CD Begravda i Sverige
  3. ^ Hittagraven.Stockholm.se
  4. ^ Myggans nöjeslexikon, band 2, sid 106-107. (Redaktör Uno Myggan Ericson) Bra Böcker, Höganäs 1989. ISBN 91-7752-254-0
  5. ^ BYHMAR, K GÖSTA BERNHARD, teaterdirektör, Djursholm (forts) i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 223.
  6. ^ ”Råttfällan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18883&pos=163. Läst 24 april 2016. 
  7. ^ Barbro Hähnel (7 oktober 1964). ”Så ovanligt vanligt”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-10-07/273/18. Läst 18 juli 2019. 
  8. ^ Bengt Jahnson (13 juni 1972). ”Mest dålig buskis på Lisebergsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-06-13/158/12. Läst 25 maj 2019. 
  9. ^ Marcus Boldemann (24 september 1983). ”Succén är given - Strålande premiärer: Rasande rolig komedi”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-09-24/259/20. Läst 30 augusti 2015. 
  10. ^ Marcus Boldemann (21 september 1984). ”'En fasansfull affär' - Hygglig teaterafton”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-09-21/257/28. Läst 17 februari 2019. 
  11. ^ Barbro Hähnel (27 januari 1965). ”Fräck Plautus i musicalhölje”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-01-27/25/12. Läst 18 juli 2018. 

Externa länkarRedigera