Maria Löfgren
- Denna artikel handlar om teaterregissören Maria Löfgren. För sångerskan, se Mia Löfgren. För journalisten se Maria Persson Löfgren.
Maria Löfgren är en svensk teaterregissör.
| Maria Löfgren | |
| Medborgarskap | Svenskt |
|---|---|
| Utbildad vid | Dramatiska Institutet  |
| Sysselsättning | Teaterregissör |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Löfgren växte upp i Stockholm och gick humanistisk linje på Östra Gymnasiet i Trångsund. 1997 läste hon teatervetenskap (40 poäng) vid Stockholms universitet.
RegiarbetenRedigera
Maria Löfgren genomgick 1998–2002 den fyraåriga utbildningen i teaterregi vid Dramatiska institutet, numera regilinjen vid Stockholms dramatiska högskola. Hon säger sig som regissör framför allt vilja värna om den nyskrivna dramatiken, men har även regisserat klassiker, som till exempel Shakespeares Romeo & Julia[1] på Göteborgs stadsteater 2007[2] och Lång dags färd mot natt[3] av Eugene O'Neill för Riksteatern 2011[4].
Efter avslutad regiutbildning satte Maria Löfgren 2002 upp den nyskrivna pjäsen Och så levde vi lyckliga... av Malin Axelsson på Uppsala Stadsteater[5], och samma år (2002) Joyce Carol Oates' I Stand Before You Naked på Orionteatern[6].
2001 startade Maria Löfgren, tillsammans med bland andra skådespelaren Annika Hallin, frigruppen Teater Nova som 2003 spelade Ömsinne (Tender) av Abi Morgan på Boulevardteatern i svensk översättning av Anders Duus[7] och i regi av Maria Löfgren.
Genom sitt engagemang för nyskriven dramatik och genusfrågor satt Maria Löfgren med i Regionteater Västs konstnärliga råd 2003-2006. Hon har även varit ledamot i Nationella Dramaturgiatets[8] styrelse.
Ett av Maria Löfgrens största regiuppdrag är Jösses flickor – Återkomsten av Malin Axelsson som, med premiär 7 april 2006, spelades under tre säsonger och räknas som en av Stockholms Stadsteaters största publiksuccéer.[9]
2007-2011 var Maria Löfgren konstnärlig ledare för Unga Teater Västmanland, Teater Västmanlands barn- och ungdomsverksamhet i Västerås. Där regisserade hon bland annat Roll spelar Roll av Emma Broström/Marie Tarby (2009) och AllaOlikaAllaLika av Paula McManus, en interaktiv show om diskriminering (2010).
Löfgren stod för regin till uppsättningen Ottar och kärleken[10] av Gunilla Thorgren på Malmö Stadsteater,[11] Intiman (2014), en pjäs om journalisten och aktivisten Elise Ottosen-Jensen, och 2018 regisserade Maria Löfgren Fly me to the moon av Marie Jones[12], även den på Malmö Stadsteater.[13]
2 februari 2019 hade nyskrivna pjäsen Väckarklocka - Jubileumsversionen[14] av Katarina Bonnevier och Gunilla Edemo, premiär på Riksteatern[15], i regi och bearbetning av Maria Löfgren[16]. Föreställningen tar avstamp i författaren, rösträttskämpen och freds- och miljöaktivisten Elin Wägners bok Väckarklocka från 1941, men bygger på nutida berättelser som samlats in från hela Sverige.
Uppsättningar (i urval)Redigera
- 2002 - Och så levde vi lyckliga… av Malin Axelsson, Uppsala Stadsteater
- 2002 - I stand before you naked av Joyce Carol Oates, Teater Nova, Orionteatern
- 2002 - Refuge av Jessica Goldberg, Ung Scen Öst, Östgötateatern
- 2003 - Ensamcyklaren av Sofia Fredén, Älvsborgs/Bohusläns Teater (Regionteater Väst)
- 2003 - Ömsinne av Abi Morgan, Teater Nova, Boulevardteatern
- 2004 - Solapan av Sofia Fredén, Älvsborgs/Bohusläns Teater (Regionteater Väst)
- 2004 - Sandor slash Ida av Sara Kadefors i dramatisering av Sofia Fredén, Älvsborgs/Bohusläns Teater (Regionteater Väst)
- 2004 - Vaknätter av Anders Duus, Riksteatern
- 2005 - Hemmet av Kent Andersson och Bengt Bratt, Älvsborgs/Bohusläns Teater (Regionteater Väst)
- 2006 - Jösses flickor – Återkomsten av Suzanne Osten, Margareta Garpe och Malin Axelsson, Stockholms stadsteater
- 2007 - Romeo och Julia av William Shakespeare, Göteborgs stadsteater
- 2008 - Mitt namn är Rachel Corrie av Alan Rickman & Katharine Viner, Unga Teater Västmanland
- 2008 - Förnuft och känsla, dramatisering efter Jane Austen, Göteborgs stadsteater, Stora Scenen
- 2009 - Roll spelar Roll av Emma Broström/Marie Tarby, Unga Teater Västmanland
- 2009 - Nu, imorgon, dramatisering av Therese Söderberg efter en bok av Annika Thor, Unga Teater Västmanland[17]
- 2010 - Våld föder Våld av Marie Tarby, Unga Teater Västmanland
- 2010 - AllaOlikaAllaLika av Paula McManus, en interaktiv show om diskriminering, Unga Teater Västmanland
- 2011 - Lång dags färd mot natt av Eugene O'Neill, Riksteatern
- 2014 - Ottar[förtydliga] och kärleken av Gunilla Thorgren, Malmö Stadsteater
- 2015 - Farmor och Vår Herre av Hjalmar Bergman, Kulturhuset Stadsteatern
- 2017 - Mirabell och Astrakan av Annika Thor, Regionteatern Blekinge Kronoberg
- 2018 - Fly me to the moon av Marie Jones, Malmö Stadsteater
- 2019 - Väckarklocka - Jubileumsversionen av Katarina Bonnevier & Gunilla Edemo, Riksteatern
ReferenserRedigera
- ^ ”Trotsigt ljuvliga Romeo & Julia”. http://nummer.se/recension-romeo-o-julia/. Läst 19 mars 2019.
- ^ Birgitta Johansson (13 september 2007). ”En klassiker med personlig prägel”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/en-klassiker-med-personlig-pragel. Läst 19 mars 2019.
- ^ ”Familjens kamp och kramp”. http://nummer.se/familjens-kamp-och-kramp/. Läst 19 mars 2019.
- ^ ”Övertygande fångat i familjens fängelse”. gd.se. 15 mars 2011. https://www.gd.se/artikel/teater/overtygande-fangat-i-familjens-fangelse. Läst 19 mars 2019.
- ^ ”Klarögt om ett svekfullt land”. Svenska Dagbladet. 21 april 2002. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/klarogt-om-ett-svekfullt-land. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Naket på Orionteatern”. http://nummer.se/naket-pa-orionteatern/. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Anders Duus - DramaDirekt”. www.dramadirekt.se. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818064753/http://www.dramadirekt.se/presentationer.php?authorlist=44016. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Litteraturbanken | Dramawebben”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/dramawebben/om. Läst 19 mars 2019.
- ^ Sveriges Radio. ”Jösses flickor - vilken återkomst! - Kulturnytt i P1”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=834272. Läst 12 mars 2019.
- ^ ”Ottar och kärleken – svindlande historielektion på Intiman, Malmö stadsteater”. kulturbloggen.com. https://kulturbloggen.com/?p=87664. Läst 19 mars 2019.
- ^ ”Rusig och rosa av Ottar och kärleken”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2014-09-21/rusig-och-rosa-av-ottar-och-karleken. Läst 19 mars 2019.
- ^ ”Sång och dans i hemtjänsten”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/ddnwd1. Läst 19 mars 2019.
- ^ Theresa Benér (15 februari 2018). ”Dråpligt när hemtjänstens hjältar hamnar i rampljuset”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/drapligt-nar-hemtjanstens-hjaltar-hamnar-i-rampljuset. Läst 19 mars 2019.
- ^ Sveriges Radio. ”Hur aktuell är Elin Wägner? - P1 Kultur”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1253618?programid=5053. Läst 19 mars 2019.
- ^ ”Väckarklocka, jubileumsversionen | Riksteatern”. www.riksteatern.se. https://www.riksteatern.se/forestallningar/vackarklocka-jubileumsversionen/. Läst 19 mars 2019.
- ^ Jenny Wickberg (30 januari 2019). ”Elin Wägners Väckarklocka larmar om tillståndet i världen”. ETC. https://www.etc.se/kultur-noje/elin-wagners-vackarklocka-larmar-om-tillstandet-i-varlden. Läst 19 mars 2019.
- ^ Anna Hedelius (30 mars 2009). ”Blåser liv i drömmar”. http://nummer.se/blaser-liv-i-drommar/. Läst 19 mars 2019.
Externa länkarRedigera
- Maria Löfgren, på webbplatsen för "Agenterna i Stockholm".
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.