Öppna huvudmenyn

Lillkyrka kyrka är en kyrkobyggnad i Lilkyrka socken och Linköpings kommun i Östergötland. Den ligger 2 mil nordost om Linköping, 4 km norr om Gistad och tillhör Åkerbo församling i Linköpings stift.

Lillkyrka kyrka
Kyrka
Lillkyrka view.jpg
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Ort Lillkyrka, Linköpings kommun
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Åkerbo församling
Plats 585 63 Linghem
Invigd 1200-tal
Interiörbild mot koret
Interiörbild mot koret
Webbplats: Lillkyrka kyrka, Svenska kyrkan

Innehåll

KyrkobyggnadenRedigera

Lillkyrka kyrka är uppförd av sten med vitputsade fasader under valmat sadeltak - består av rektangulärt långhus med rakslutet kor, sakristia i norr och vapenhus i väster. I norr är koret smalare än långhuset, i söder löper kormuren däremot i liv med långhuset. Tornet är beläget över kyrkans västparti. Ingång via det rödmålade vapenhuset i väster. Byggnaden omges av en liten muromgärdad kyrkogård med en intilliggande minneslund.

HistorikRedigera

Av den äldsta romanska kyrkan från omkring 1200 (med smalare kor och absid) återstår långhuset samt del av norra kormuren. På 1400- talet välvdes långhuset. Omkring 1500 revs absiden och koret förlängdes något åt öster, i norr uppfördes en sakristia. 1620 slogs nytt tegelvalv i koret, som 1727 påbyggdes till samma höjd som långhuset.

År 1739 kom kyrkoherde Olof Wigius till pastoratet och därmed började en intensiv period av reparations- och ombyggnadsarbeten. År 1740-1741 timrades ett vapenhus utanför den på länge ej använda ingången i väster. År 1741 skaffades också en ny predikstol, följande år murades korportalen igen och sakristia och kor vitrappades. År 1745 utvidgades lång husets två fönster på sydsidan och två nya höggs upp på norrsidan. Samma år uppfördes också ett klocktorn av domkyrkobyggmästaren Petter Frimodig, Linköping.

Carl Fredric Broocman, som besökte kyrkan vid mitten av 1700-talet, berättar: ”Innan then nu befinteliga Sten-Kyrkan blifwit upmurad, har här förmodeligen warit en liten Kyrka af Träd byggd, som med skäl kunnat kallas Lillkyrka; och är thet så mycket troligare, althenstund Sten-Kyrkons bredd är 11 och en half aln, at hon i hednare tider blifwit funderad, så wida the äldsta Sten-Kyrkor i thetta Län merendels hålla wid paß 9 alnar i bredden, oaktadt Församlingarna äro 3 och 4 gånger större än thenna. Från början har ej eller Sten-Kyrkan, som står på Krono grund, 2 mil ifrån Linköping, warit så lång, som hon nu är, utan håller hon nu i längden 30 alnar, sedan Choret blifwit tilbyggdt år 1600, hwilket bestyrkes med följande wers, som läses uti Chor-fenstret:

Halgård Andersson i Månestad bor, Med alfwarsamhet thetta werk han dref,
Hafwer ensam bekostat thenna Chor; I Maji månad thet ferdigt blef.
Tak och Weggar lät Han stoffera, Hans hustru med honom til ödödligt namn,
Kyrkan til prydning, och GUD til ähra. Kyrkan til ett ewinnerligt gagn.
Ett tusend sexhundrad thetta skedde,
At han then ähra Guds Hus betedde:
 
Färglitografi från 1874.

Altartavlan af Bildthuggare-Arbete, med twänne dörar, Bilder, förgyldning och målning, är säkert gjord uti Påwetiden; och ses på henne, jemte Christi crucifix, någon del af Passions och Martyrernas Historia. Predikstolen menes wara gjord år 1590, emedan han för thetta stådt uti Grensholms Hus-Kyrka, som blifwit byggd wid samma år: och är han hit förärad af General-Majoren Gref Axel Spens, år 1741, hwarefter han år 1742 med målning, bilder och förgyldning blifwit tilökt och renoverad, dels med Præsidenten Bernhard Cederholms, och dels med Kyrkons bekostnad; så att han nu är en prydnad för Kyrkan, oansedt han endast är af Snickare-Arbete. Öfwer Kyrkons Wästra ända byggdes år 1755 ett Torn af träd till 50 alnars högd från marken, och flyttades tå up i Tornet thes enda Klocka, som hit in tils hängt uti Trästapel, hwilken menes stådt öfwer 200 år, althenstund rummet synts efter then mindre Klockan, som förmodeligen blifwit tagen til Lübeckarnas afbetalning, uti Konung GUSTAV then Förstas tid år 1521, tå på Riksdagen i Arboga beslutit blef, at the Församlingar, som hade 3 Klockor, skulle gifwa ifrån sig then mellersta, och the som allenast hade 2, then minsta. Alltsedan har Församlingen icke förmått skaffa någon annan förr än år 1750, tå then mindre, hwilken förenämnde Præsident år 1743 förärat til Kyrkon, med Församlingens bekostnad blef omguten och tilökt. Then större Klockan, som under Afton-klämtningen then 6 Julii år 1757 remnade, skal therföre omgjutas. Torn-byggnaden har kostat 900 Daler Kopparmynt, utom 400 dagswerken: och samlades år 1744 af Stiftet twänne Collecter til byggnaden, hwarförutan Sokne-Männen genom sammanskott bidragit en wacker summa penningar."

 
Dagens vapenhus

Det nuvarande vapenhuset från 1960-1963 föregicks av vapenhuset i timmer från 1740, som nedtogs och byggdes om 1793. I mitten av 1800-talet var kyrkan så förfallen att den hotades av rivning. I stället genomfördes 1864-1867 en restaurering, då bl.a. vapenhuset reveterades och hela kyrkan spritputsades. En läktare uppfördes i väster och inredningen reparerades och ändrades delvis.

I kyrkan finns kalkmålningar från fyra olika perioder representerade, de äldsta från början av 1300-talet och de yngsta från 1620.

Åren 1960-63 genomfördes en omfattande restaurering under ledning av arkitekten Kurt von Schmalensee. Murarna putsades om och taken reparerades, långhusets nordfönster murades igen, korfönstret minskades till ursprunglig storlek och korportalens yttre nisch återställdes. I interiören frilades de medeltida putsytorna, triumfbågen förminskades, bänkinredningen byggdes om, alla äldre inventarier konserverades och sakristian upprustades. Vidare borttogs 1860-talets schablonmålningar.

InventarierRedigera

 
Lillkyrkas predikstol

OrglarRedigera

 
Orgelpiporna 2009

Disposition 1864:

Manual C-c³ (kort oktav) Pedal C - g° (kort oktav)
Gedact 8' bihängd (1852)
Principal 4'
Octav 2'
Qvint 1 1/3'
Supra Octav 1'

Disposition:

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Rörflöjt 8' Fugara 8' Subbas 16' II/I
Principal 4' Blockflöjt 4' Blockflöjt 4' 16' II/I
Kvinta 2 2/3' Gemshorn 2' 4' II/I
Octava 2' Larigot 1 1/3' I/P
Rauschkvint II chor, 2 2/3' + 2' Crescendosvällare II/P
4' II/P

Externa länkar och källorRedigera

Litteratur och källorRedigera

  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993
  • Åke Nisbeth: Kyrkan i Lillkyrka, Linköpings stiftsråds kyrkobeskrivningskommitté (1963)
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700