Wikipedia

Kollektivtrafik i Västra Götalands län

Kollektivtrafiken inom Västra Götalands län består av regionaltåg, pendeltåg, spårväg, buss, och skärgårdsbåt. Trafikhuvudman är Västtrafik som ägs av Västra Götalandsregionen. Västtrafik har även huvudansvaret för kollektivtrafik i Kungsbacka kommun, som därför också behandlas i den här artikeln.

Transportsystem redigera

Trafikslag Juridisk status Spårinnehavare Trafik-
huvudman 		Operatör Maxhastighet Spårvidd Största längd Trafikstart
Fjärrtåg Järnväg Trafikverket SJ, Tågab, MTRX och Flixtrain 200 km/h 1435 mm cirka 350 m 1856
Västtrafiks regionaltåg Järnväg Trafikverket Västtrafik SJ 200 km/h 1435 mm 160 m ?
Öresundståg Järnväg Trafikverket Skånetrafiken/Hallandstrafiken mfl Transdev 180 km/h 1435 mm 158 m 2000
Pendeltåg Järnväg Trafikverket Västtrafik SJ 160 km/h 1435 mm 225 m 1960-talet
Spårväg (Göteborg) Spårväg Göteborgs Spårvägar AB Västtrafik Göteborgs Spårvägar AB 60 km/h 1435 mm 30 m 1879/1902
Regionbuss Buss - Västtrafik Flera olika 90 km/h - ca 14 m ?
Stadsbuss Buss - Västtrafik Flera olika ? - 12–24 m ?
Vy Flygbussarna Buss - Vy Flygbussarna 90 km/h - ca 14 m ?
Båt Båt - Västtrafik Styrsöbolaget 13 knop (24 km/h) - ? ?

Busstrafik redigera

Busstrafiken är den mest omfattande av de olika trafikslagen, räknat i turer och linjelängd. Det finns cirka 900 linjer med 20 000 turer per dag. Däremot är spårvagnarna störst i antal passagerare.

Det finns allt från bussar i pendlingsstråk mellan städerna med hög turtäthet till landsbygdslinjer som i princip fungerar som skolbussar och bara går en tur i varje riktning per dag. Mellan Göteborg och dess omgivningar går Blå Express, Gul Express, Grön Express, Lila Express, Röd Express, Rosa Express och Svart Express. Expresslinjerna introducerades i sin nuvarande form runt 1990. En uttalad idé med dessa bussar var att locka över pendlande bilister till kollektivtrafiken. Alla utom Rosa Express går från förorterna utanför Göteborgs kommun. Bussarna följer i hög grad stora leder in till centrum med betydligt färre hållplatser än stadsbussarna, vilket är en förklaring till benämningen Express.

I ett antal städer finns stadstrafik, det vill säga linjer som nästan helt går inom tätbebyggt område. Dessa finns i Kungälv, Göteborg, Kungsbacka, Alingsås, Borås, Falköping, Skara, Skövde, Lidköping, Mariestad, Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla. De linjer som går igenom Göteborgs centrum kallas stombusslinjer (16-19, 25, 50, 52, 60). Linje 16 trafikerades fram till december 2020 av Sveriges längsta ledbussar med två leder. Se även Busstrafik i Göteborg.

Den första kommunala busslinjen (motoromnibuss) i Sverige, öppnades den 28 mars 1923 i Göteborg. Linjen gick från Hultmans holme till Lundby gamla kyrka på Hisingen.[1]

Se även: Busstrafik i Göteborg

Pendeltågstrafik redigera

Linjerna körs av SJ. Tågtrafiken utförs med X11-tåg, X14-tåg och X61-tåg. Driften av både pendel- och regionaltågstrafiken togs över av DSB vid årsskiftet 2010-2011, innan SJ tog över den igen.

Se även: Göteborgs pendeltåg

Regionaltågstrafik redigera

 
Ett av Västtrafiks Reginatåg anländer till Trollhättans centralstation.

Följande regionaltåg ansvarar Västtrafik för:

Följande regionaltåg går ut ur länet. Västtrafik och angränsande läns trafikhuvudmän delar på ansvaret.

Dessutom gäller vissa månadskort på SJ:s fjärrtåg inom regionen.

Se även: Västra Götalands regionaltåg

Spårvagnstrafik redigera

I Göteborg finns idag tolv spårvagnslinjer (från att tidigare ha varit de klassiska åtta), som går till de flesta delar av staden. De har i allmänhet en avgång var tionde minut under högtrafik. Det blir cirka 2 400 turer och runt 36 000 km, nästan ett varv runt jorden per dag sammanlagt. Antal delresor (samma som antal påstigningar) var 100,5 miljoner år 2007[2], cirka 45 % av alla resor som görs med Västtrafik. Spårvagnstrafiken bedrivs av Göteborgs Spårvägar AB

Se även Göteborgs spårväg.

Färjetrafik redigera

Inom Göteborgs kommun bedrivs passagerarfärjetrafik dels mellan Saltholmen och öarna i Södra skärgården och dels i centrala Göteborg över Göta älv (kallas "Älvsnabben"). Alla dessa färjelinjer trafikeras av Styrsöbolaget.

Det finns även passagerarbåtlinjer längs bohuskusten. De finns inom Öckerö kommun, Kungälvs kommun, Tjörns kommun, Orust kommun, Lysekils kommun, Tanums kommun och Strömstads kommun.

Anropsstyrd trafik redigera

Anropsstyrd trafik är färdtjänst och sjukresor men även en del vanliga busslinjer både i städerna och på landsbygden som saknar underlag för reguljär trafik och måste beställas per telefon en viss tid före avgång.

Kollektivtrafik utanför Västtrafiks ansvar redigera

Västtrafik har ansvar för all lokal kollektivtrafik inom Västra Götalands län, utom till flygplatserna, där Vy Flygbussarna kör i egen regi med egen taxa från Göteborg till Landvetter. Till Trollhättan-Vänersborgs flygplats, den enda övriga reguljära flygplatsen i länet, finns ingen kollektivtrafik.

Kollektivtrafik till andra län sker i samarbete med de övriga trafikhuvudmännen. Oftast går taxegränsen vid länsgränsen men inte alltid. Många undantagsregler finns i det tätbefolkade området i närheten av Göteborg där Kungsbacka kommun ligger i Hallands län men ingår i Västtrafiks område.

Ren fjärrtrafik, som sker med buss, tåg eller flyg ligger utanför Västtrafiks ansvar.

Entreprenörer redigera

Driften av Västtågstrafiken sköts av SJ Götalandståg AB

Driften av spårvagnstrafiken sköts av Göteborgs Spårvägar AB

Busstrafiken sköts av:

Fjärrtrafik redigera

Artikeln behandlar i första hand kollektivtrafik inom Västra Götalands län, men även fjärrtrafiken kan nämnas.

  • Fjärrtåg går till Oslo, Karlstad, Stockholm direkt, Stockholm via Örebro/Västerås, Kalmar, Köpenhamn, Duved och Umeå. De går från Göteborg C.
  • Fjärrbussar går åt olika håll, bland annat Oslo, Jönköping och Köpenhamn. de går från Nils Ericson-terminalen.
  • Passagerarfartyg finns till Frederikshavn och Kiel. De går från Södra Älvstranden.
  • Flyg går från Göteborg-Landvetter flygplats. De går inom Europa, plus vissa charterplan ut ur Europa.

Framtida utbyggnad redigera

Se K2020.

Externa länkar redigera

Källor redigera

  1. ^ Gullbergsvass - Hultmans Holme : Stadsdelshistoria, J H Karlsson, Föreningen Gamla Holmepojkar, Göteborg 1951 s. 205-206
  2. ^ Antalet delresor med spårvagn passerade 100 miljoner
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kollektivtrafik_i_Västra_Götalands_län&oldid=54158339”