Laxå
Laxå är en tätort i västra Närke samt centralort i Laxå kommun, Örebro län. Laxå är en gammal järnvägsknutpunkt och industriort. I närheten av Laxå ligger Porla brunn.
Laxå | |
Tätort Centralort | |
Flygfoto av Laxå 2022
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Närke |
Län | Örebro län |
Kommun | Laxå kommun |
Distrikt | Ramundeboda distrikt |
Koordinater | 58°59′6″N 14°37′17″Ö / 58.98500°N 14.62139°Ö |
Area | |
- tätort | 432 hektar (2020)[3] |
- kommun | 737,56 km² (2019)[1] |
Folkmängd | |
- tätort | 3 203 (2020)[3] |
- kommun | 5 449 (2024)[2] |
Befolkningstäthet | |
- tätort | 7,4 inv./hektar |
- kommun | 7 inv./km² |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Laxå |
Postnummer | 695 XX |
Riktnummer | 0584 |
Tätortskod | T6036[4] |
Beb.områdeskod | 1860TC103 (1960–)[5] |
Geonames | 2696804 |
Ortens läge i Örebro län
| |
Wikimedia Commons: Laxå | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Ortnamn
redigeraNamnet Laxå kommer av läget vid Laxån (i Lassåhna 1529). Förledet Lass- kommer troligen av det dialektala lad 'hög, stapel; vägbank' som rimligtvis syftar på en vägbank där Eriksgatan passerade Laxån.[6] År 1643 anlades här Laxå Bruk.
Historia
redigeraUnder Karl XII:s likfärd genom Sverige stannade man till på en av Laxås två herrgårdar, Stora Lassåna, för övernattning.[7]
Västra stambanan genom Laxå öppnades 1862. Laxå blev därpå en järnvägsknut när Nordvästra stambanan (numera kallad Värmlandsbanan) öppnades år 1866. För att undvika att tågen vände i Laxå byggdes en förbifart norr om stationen år 1962. Detta betyder att tågen på Värmlandsbanan numera i allmänhet inte går till Laxå station, utan direkt till Hallsbergs station, varför Laxås karaktär av järnvägsknut till stor del har upphört.
Det första hotellet i den blivande hotellkedjan Esso Motorhotell placerades på orten invid nuvarande E20 och invigdes 1963, möjligen tack vare läget ungefär halvvägs mellan Göteborg och Stockholm.
Sockenkyrkan flyttades 1899 från Bodarne till Laxå.
Administrativa tillhörigheter
redigeraLaxå var och är kyrkby i Ramundeboda socken (benämnd Bodarne socken före 1910) och tillhörde efter kommunreformen 1862 Ramundeboda landskommun. 1946 ombildades landskommunen till Laxå köping som sedan 1967 utökades innan den 1971 ombildades till Laxå kommun med Laxå som dess centralort.[8]
I kyrkligt hänseende har Laxå alltid hört till Ramundeboda församling.[9]
Orten ingick till 1906 i Grimstens tingslag, därefter till 1927 i Kumla, Grimstens och Hardemo tingslag, sedan till 1948 i Hallsbergs tingslag och slutligen till 1971 i Västernärkes domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Laxå i Hallsbergs domsaga för att från 2001 ingå i Örebro domsaga.[10]
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Laxå 1950–2020[11][12] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1950 | 2 142 | |||
1960 | 3 925 | |||
1965 | 5 059 | |||
1970 | 5 847 | |||
1975 | 5 166 | |||
1980 | 5 193 | |||
1990 | 4 393 | 419 | ||
1995 | 3 911 | 445 | ||
2000 | 3 641 | 445 | ||
2005 | 3 307 | 454 | ||
2010 | 3 064 | 454 | ||
2015 | 3 125 | 419 | ||
2020 | 3 203 | 432 | ||
Näringsliv
redigeraDen kommersiella verksamheten innefattar flera småaffärer och restauranger. Många ligger nära europaväg E20, som delar Laxå i två delar. Nära E20 ligger flera restauranger, exempelvis Burger King, Subway, Time, två pizzerior, "Grindstugan" och "Knuten". Flera butiker finns även längs vägen Dollarstore, Coop och Colorama. Det finns även ett hälsocenter, med bland annat frisör, bowling och gym. I centrum ligger Centrumtorget, med ICA Supermarket och ett antal olika butiker samt Laxågallerian som bland annat huserar en biljardhall. Kring och på Centrumtorget finns gott om parkeringsplatser samt även laddningsstation för el-bil. Strax utanför Laxå i riktning mot Göteborg ligger Marin & Fritid som är Sveriges största marina utställning.
ESAB som är kommunens största privata arbetsgivare har en del av sin produktion tillsammans med sitt huvudlager belägen i Laxå. Laxå Special Vehicles tillverkar speciallösningar av chassin och hytter till lastbilstillverkaren Scania. Laxo Mekan AB tillverkar bland annat timmerbankar till lastbilssläp. Nerikes utbildningar AB bedriver riskutbildning för fordonsförare vid Laxå flygfält.
I Laxå finns även företaget SKOGILA som specialiserar sig inom skog och industrimarknad.
I över 50 år fanns Laxå Möbellager AB, som innan det lades ner låg i Coloramas lokaler vid E20, men under 2013 avvecklades verksamheten.
Bankväsende
redigeraDen 1 maj 1904 öppnade Kristinehamns enskilda bank ett kontor i Laxå.[13][14] Denna bank togs år 1911 över av Wermlands enskilda bank som drog in kontoret i Laxå, men återkom 1918, för att år 1920 överlåta verksamheten till Göteborgs bank.[15] Götabanken blev mer långvarig på orten. Laxå hade också ett sparbankskontor tillhörande Länssparbanken Örebro.[16]
Den 31 mars 2011 stängde Nordea kontoret i Laxå.[17] Den 27 april 2018 stängde även Swedbank.[18]
Skolor, idrott och kultur
redigeraI Laxå finns två lågstadieskolor, Saltängsskolan och Lindåsskolan och en mellan- och högstadieskola, Centralskolan.
Under perioden 1993–2001 arrangerade den ideella föreningen Fetsen festivalen Laxåfesten.
Mats Olsson och Towa Carson besjöng orten med låten Laxå år 1967.
Kyrkor i Laxå
redigera- Bergskyrkan (efter ett samgående 2014 mellan Missionsförsamlingen och Pingstförsamlingen).
- Metodistkyrkan (Metodister i Sverige).
- Ramundeboda kyrka (Svenska kyrkan).
- Tallstigskyrkan (Evangeliska Frikyrkan).
Kända personer från Laxå
redigera- Se även Personer från Laxå
- Sångerskan Lotta Engberg har bott i Laxå och ställde 2008 upp i körslaget med en kör som bestod av Laxåbor.
- Äventyraren Fredrik Sträng, uppväxt i Laxå.[19]
- Skådespelaren Tomas Tivemark, uppväxt i Laxå.[19]
- Fotbollsspelaren Jacob Rinne, uppväxt i Laxå.[19]
- Fotbollsspelaren Jamie Bichis. Uppväxt i Laxå.
- Fotbollsspelaren Elias Pihlström. Uppväxt i Laxå.
Se även
redigeraNoter
redigera- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 14 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Wahlberg, Mats, 1948- (utgivare), Svenskt ortnamnslexikon, s 187. Språk- och folkminnesinstitutet 2003
- ^ Laxå kommuns hemsida - Laxåverkens kronologi 1700–1780. Läst 2010-08-01 Arkiverad 17 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ Kristinehamns enskilda bank Arkiverad 8 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Ansgarii-Posten, 15 mars 1905
- ^ 1901-1905 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Värmlands län, s. 58
- ^ Wermlands Enskilda Banks, huvudkontoret, arkiv, Riksarkivet
- ^ Svenska Aktiebolag 1970/71, P.A. Norstedt & Söners förlag
- ^ Bankomat borta, Nerikes Allehanda, 18 maj 2011
- ^ Swedbank bommar igen i Askersund och Laxå, Sydnärkenytt, 8 februari 2018
- ^ [a b c] Enligt personartikeln
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Laxå.