Sveriges utbildningsminister
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sveriges utbildningsminister, formellt statsråd och chef för Utbildningsdepartementet, är det statsråd i Sverige som är chef för Utbildningsdepartementet. Idag innehas ämbetet av Mats Persson (Liberalerna). Utbildningsministern ansvarar för högre utbilning och forskning, till skillnad från skolministern som ansvarar för bland annat förskola, grundskola och gymnasieskolan. Utbildningsministerns närmaste medarbetare är den politiskt tillsatta statssekreteraren. I egenskap av departementschef är utbildningsministern även chef för högskole- och forskningsministern, som också är placerad vid Utbildningsdepartementet.
Statsråd och chef för Utbildningsdepartementet | |
![]() | |
Residens | Inget officiellt residens |
---|---|
Utses av | Sveriges statsminister |
Underställd | Sveriges statsminister |
Mandatperiod | Ingen begränsning |
Förste innehavare | Albrecht Elof Ihre (ecklesiastikminister) Olof Palme (utbildningsminister) |
Inrättat | 16 maj 1840 (ecklesiastikminister) 15 december 1967 (utbildningsminister) |
Historia Redigera
Utbildningsministerämbetet skapades den 16 maj 1840 i samband med departementalreformen och benämndes då ecklesiastikminister, eller formellt Statsråd och chef för Ecklesiastikdepartementet. Den förste ministern på posten var Albrecht Elof Ihre.
Ordet Ecklesiastik kommer från det grekiska/latinska ordet Ecclesia som i sin ursprungliga betydelse kan översättas med församling. Senare har ordet fått betydelsen kyrka, på grekiska kyriakon, "det som hör Herren till" (jämför med spanska, iglesia, eller franska, église). Med en svensk benämning var denna minister alltså kyrkominister, men hade även ansvar för utbildning, kultur, arkiv, bibliotek, folkuppfostran, forskning med mera. Titeln återspeglar kyrkans historiska roll för utbildningssystements utveckling. I bland annat tysktalande länder används ofta titeln Kultusminister (av latin cultus, uppfostran, gudstjänst) för politiker med motsvarande ansvarsområde.
I modern tid dominerades departementets uppgifter av utbildningsfrågorna. Den 1 januari 1968 bytte ecklesiastikdepartementet namn till utbildningsdepartementet. Den siste som bar titeln ecklesiastikminister och tillika den förste utbildningsministern var Olof Palme. År 1991 bildades Kulturdepartementet genom en utbrytning ur Utbildningsdepartementet. Åren 2005-2006 återfördes kulturfrågorna och departementet hette då Utbildnings- och kulturdepartementet. Den 1 januari 2007 återinrättades Kulturdepartementet.
Fredrik Ferdinand Carlson är den ecklesiastikminister som har innehaft ämbetet längst tid, 10 år och 115 dagar, vilket är 147 dagar längre än Ragnar Edenman (S). Jan Björklund (L) är den utbildningsminister som innehaft ämbetet längst tid, 7 år och 27 dagar, vilket är 1 år och 26 dagar längre än Jan-Erik Wikström (FP). Jan Björklund (FP) var den förste utbildningsminister som hade en biträdande minister med ansvar för forsknings- och högskolepolitik. Tidigare utbildningsministrar har själva varit ansvariga för dessa områden. Däremot har de ofta haft biträdande ministrar för skola och vuxenutbildning. Bengt Göransson var ursprungligen statsråd med ansvar för skola och kulturpolitik (en fråga som på den tiden ingick i utbildningsdepartementets ansvarsområde).