Öppna huvudmenyn

Hjärt- och kärlsjukdomar eller kardiovaskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat och/eller blodkärl (artärer och vener). Exempel på sådana sjukdomar är hjärtinfarkt och stroke som kan orsakas av ateroskleros och tromboembolism. Även om begreppet tekniskt sett kan omfatta alla sjukdomar i det kardiovaskulära systemet brukar man oftast mena åkommor relaterade till åderförkalkning.

Hjärt- och kärlsjukdomar
Förloppet för ateroskleros som ligger bakom de flesta kardiovaskulära sjukdomarna.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10I51.6
ICD-9429.2
DiseasesDB28808
MeSHsvensk engelsk

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och sett till hela världen. År 2017 stod hjärt- och kärlsjukdomar för en tredjedel av alla dödsfall i Sverige (34 %).[1] Av samtliga 57 miljoner dödsfall i hela världen år 2016, stod hjärt- och kärlsjukdomar för 18 miljoner (31 %).[2]

Innehåll

DiagnostikRedigera

BiomarkörerRedigera

PreventionRedigera

Att sluta röka är en av de effektivaste åtgärderna för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom. Användning av tobak är en av de största riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar.

Acetylsalicylsyra kan vara en befogad behandling då det minskar proppbildningen som kan leda till myokardiella infarkter och slaganfall, det ges rutinmässigt i förebyggande syfte till patienter med en eller flera kardiovaskulära riskfaktorer, men också som behandling till personer som har en pågående blodpropp.

Studier har visat på minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid intag av kost som är rik på antioxidanter.[3] Därför rekommenderar svenska livsmedelsverket ett intag av 500 g frukt och grönt per dag.[4] Allt mer forskning riktas nu mot förebyggande åtgärder via kost och mot livsstilsförändrande åtgärder.[5]

Sara Holmberg, Anders Thelin och Eva-Lena Stiernström har tillsammans gjort en vetenskaplig undersökning kring hur matval påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De har under 12 års tid följt svenska män boende på landsbygden genom att ha genomfört en observationsstudie. Tanken med studien var att den skulle påvisa om någon specifik typ av föda eller några speciella rutiner har någon synbar betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt tidigare studier och år av forskning så vet man idag att kranskärlssjukdomar, t.ex. kärlkramp och hjärtinfarkt, är kopplade till olika livsfaktorer som kost, fysisk aktivitet, rökning och stress. Dessa studier visar att ett begränsat antal kostfaktorer och mönster har samband med kranskärlssjukdomar.

Genom resultaten från studien kunde man se ett tydligt samband mellan intag av frukt och grönsaker och den dagliga fettkonsumtionen från mejeriprodukter. Ett dagligt intag av frukt och grönsaker är förknippat med lägre risk för kranskärlssjukdomar, dock endast i kombination med högt intag av mjölkfett. Genom undersökningen kunde man även se att låg konsumtion av mejeriprodukter var associerat med större risk för kranskärlssjukdomar. Undersökningen visade inga samband mellan kranskärlssjukdomar och de män som åt fullkornsbröd och fisk två gånger i veckan.

Lågt intag av mjölkfett, i kombination med en brödkonsumtion bestående av grovt bröd och ett intag av fisk minst två gånger i veckan, var inte förenat med minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar för den undersökta kohorten. Den positiva effekten man fann för minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, genom en hög mjölkfett konsumtion i samband med dagligt intag av frukt och grönsaker, kan påvisa att de bioaktiva ämnen som finns i frukt och grönsaker har en positiv effekt på hälsan. Detta faktum kan stödjas då man tidigare funnit att Medelhavsdiet haft en skyddande effekt på hälsan. Kombinationen mellan ett högt mjölkfett intag och frukt och grönsaker, kan förklaras stämma då många vitaminer och andra viktiga ämnen i frukt och grönsaker oftast är fettlösliga.

Analyser genomfördes även för att se om någon eventuell skillnad finns mellan opastöriserade mjölk och pastöriserad mjölk kan man se att resultatet i princip är oförändrat. Detta gör att pastöriserad och opastöriserad mjölk har samma skyddande effekt på hjärt- och kärlsjukdom enligt den genomförd undersökning.[6]

Tillskott av omega-3-fettsyror förebygger inte hjärt- och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt eller stroke.[7][8][9]

En studie publicerad 2010 med syfte att utreda myten kring kopplingen mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdomar, har man kommit fram till att det finns inget signifikant samband mellan intaget av mättat fett och risken för kardiovaskulära sjukdomar och stroke.[10] Man menar att studier som gjorts har resultat som har ytterst liten skillnad där det faller inom slump eller att man grupperat och ändrat förutsättningar för att nå ett önskbart resultat.

En japansk studie "JPHC Studien" utförd på 38 084 män och 43 847 kvinnor visade inget samband mellan mättat fett och kardiovaskulära sjukdomar. Studien visade däremot en minskad risk för hjärtinfarkt hos personer som åt mer mättat fett.[11]

Det finns bevis från en oblindad randomiserad kontrollerad studie med mer än 3 000 patienter som visar att reducerad mängd natrium (salt) i maten reducerar risken för kardiovaskulär sjukdom med 25%.[12] Detta bekräftar resultaten från intersalt-studien som publicerades 1996 som visade att höga halter salt är skadligt.[13]

MedvetenhetRedigera

Ateroskleros är en process som utvecklas över årtionden och är ofta tyst fram till en akut händelse (hjärtattack) utvecklas senare i livet. Populationsstudier har visat att utvecklingen av ateroskleros sker redan i barndomen. De flesta ungdomar bekymrar sig dock mer om andra hälsorisker som HIV, olyckor och cancer än kardiovaskulär sjukdom.[14]

BehandlingRedigera

Behandlingen beror på vilken specifik sjukdom man har och på patientens förutsättningar. En effektiv behandling inkluderar livsstilsförändringar. Medicinering som blodtryckssänkande läkemedel, acetylsalicylsyra, och kolesterolsänkande läkemedel kan vara till nytta. Kirurgi och angioplastik kan behövas vissa fall för att öppna, laga eller byta ut skadade blodkärl.

Typer av hjärt- och kärlsjukdomarRedigera

Av hjärt- och kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke de två vanligaste dödsorsakerna.[2] Tillsammans står de för 85 procent av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdom.[2]

Aneurysm, Angina pectoris, Arytmi, Ateroskleros, Kardiomyopati, Medfödda hjärtfel, Hjärtsvikt, Myokardit, Hjärtklaffsjukdomar, Kranskärlsförkalkning, Endokardit, Hypertoni, Hypertrofisk kardiomyopati, Tromboembolism

RiskfaktorerRedigera

Icke-modifierbaraRedigera

  • Hög ålder
  • Kön, män har högre risk att drabbas än kvinnor men risken jämnar ut sig med stigande ålder.
  • Genetiska faktorer

ModifierbaraRedigera

 
Rökning är en av de viktigast påverkbara riskfaktorerna till hjärt-kärlsjukdomar

Arbetsmiljöns betydelseRedigera

Två systematisk översikter från SBU som undersökt arbetsmiljöns betydelse för hjärtkärlsjukdom visar att det finns faktorer i arbetsmiljön som har ett samband med hjärtkärlsjukdom.[16][17]

Kemiska ämnen i arbetetRedigera

Exponering för vissa kemiska ämnen har påvisade samband till hjärtsjukdom, såsom: kvartsdamm, motoravgaser och svetsning i arbetsmiljön, vilket var vanligt i Sverige i samband med rapporten 2017.[17] Arsenik, bens(a)pyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid, skärvätskor, samt tobaksrök var också associerade med hjärtsjukdom.[17] Elektrolytisk framställning av aluminium och framställning av papper med sulfatmetoden har också koppling till hjärtsjukdom, samt exponering för tobaksrök i arbetsmiljön.[17] Lung-hjärtsjukdom har påvisad koppling till exponering för kvartsdamm och asbest.[17] Det finns påvisade samband med exponering för bly, koldisulfid och fenoxisyror med TCDD i arbetsmiljön, liksom för arbete med elektrolytisk aluminiumframställning och fall av stroke.[17] Högt blodtryck har påvisade sambnad till exponering för asbest och bly.[17]

Icke-kemisk exponering i arbetetRedigera

Granskningen pekar på samband som har betydelse för hjärtsjukdom, stroke respektive högt blodtryck.[16] En rad exponeringar har undersökts, till exempel organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer.[16] Vad som har betydelse i arbetsmiljön varierar något mellan de olika sjukdomarna.[16] För hjärtsjukdom finns det till exempel samband med en upplevelse av att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav.[16] En upplevelse av lågt stöd i arbetet och buller i arbetet har också betydelse.[16] För stroke finns till exempel samband med en upplevelse av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering för joniserande strålning.[16]

Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom.[16] Under de yrkesverksamma åren är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor.[16] SBU-rapporten går igenom de senaste 30 årens forskning fram till 2016.[16] SBU visar att det idag finns mycket kunskap som baseras på god forskning och som kan användas för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom kopplat till arbetet.[16]

KällorRedigera

  1. ^ ”Statistik om dödsorsaker 2017”. Socialstyrelsen. 17 oktober 2018. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-10-17. Läst 6 mars 2019. 
  2. ^ [a b c] ”Cardiovascular diseases (CVDs)” (på en). Världshälsoorganisationen (WHO). 27 maj 2017. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-diseases-(cvds). Läst 6 mars 2019. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100824194802/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Vitaminer/Fria-radikaler-/. Läst 30 november 2010. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 november 2010. https://web.archive.org/web/20101122094421/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/. Läst 2 december 2010. 
  5. ^ ”Stor satsning mot ohälsosamma levnadsvanor”. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/nyhetsarkiv/satsningmotohalsosammalevnadsvanor. Läst 1 juni 2017. 
  6. ^ http://www.mdpi.com/1660-4601/6/10/2626/pdf
  7. ^ Aung, Theingi; Halsey, Jim; Kromhout, Daan; Gerstein, Hertzel C.; Marchioli, Roberto; Tavazzi, Luigi (2018). ”Associations of Omega-3 Fatty Acid Supplement Use With Cardiovascular Disease Risks”. JAMA Cardiology 3 (3): sid. 14–22. doi:10.1001/jamacardio.2017.5205. ISSN 2380-6583. PMID 29387889. PMC: 5885893. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5885893/. Läst 7 mars 2019. 
  8. ^ Abdelhamid, Asmaa S.; Brown, Tracey J.; Brainard, Julii S.; Biswas, Priti; Thorpe, Gabrielle C.; Moore, Helen J. (18 juli 2018). ”Omega-3 fatty acids for the primary and secondary prevention of cardiovascular disease”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 7: sid. CD003177. doi:10.1002/14651858.CD003177.pub3. ISSN 1469-493X. PMID 30019766. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30019766. Läst 7 mars 2019. 
  9. ^ Rizos, Evangelos C.; Ntzani, Evangelia E.; Bika, Eftychia; Kostapanos, Michael S.; Elisaf, Moses S. (12 september 2012). ”Association between omega-3 fatty acid supplementation and risk of major cardiovascular disease events: a systematic review and meta-analysis”. JAMA 308 (10): sid. 1024–1033. doi:10.1001/2012.jama.11374. ISSN 1538-3598. PMID 22968891. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22968891. Läst 7 mars 2019. 
  10. ^ Patty W Siri-Tarino, Qi Sun, Frank B Hu, and Ronald M Krauss. ”Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease”. doi:10.3945/ajcn.2009.27725. 
  11. ^ Kazumasa Yamagishi1, Hiroyasu Iso, Yoshihiro Kokubo, Isao Saito, Hiroshi Yatsuya, Junko Ishihara, Manami Inoue, Shoichiro Tsugane. ”Dietary intake of saturated fatty acids and incident stroke and coronary heart disease in Japanese communities: the JPHC Study”. doi:10.1093/eurheartj/eht043. 
  12. ^ Cook NR, Cutler JA, Obarzanek E, et al. (20 maj 2007). ”Long term effects of dietary sodium reduction on cardiovascular disease outcomes: observational follow-up of the trials of hypertension prevention (TOHP)”. Br Med J. doi:10.1136/bmj.39147.604896.55. 
  13. ^ Elliott P, Stamler J, Nichols R, et al. (20 maj 1996). ”Intersalt revisited: further analyses of 24 hour sodium excretion and blood pressure within and across populations. Intersalt Cooperative Research Group”. Br Med J "312" (7041): ss. 1249–53. PMID 8634612. 
  14. ^ Vanhecke TE, Miller WM, Franklin BA, Weber JE, McCullough PA. Awareness, knowledge, and perception of heart disease among adolescents. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation. October, 2006; 13(5): 718-723. ISSN 1741-8267
  15. ^ Mosca, Lori; Benjamin, Emelia J.; Berra, Kathy; Bezanson, Judy L.; Dolor, Rowena J.; Lloyd-Jones, Donald M. (2011-03-22). ”Effectiveness-Based Guidelines for the Prevention of Cardiovascular Disease in Women—2011 Update: A Guideline From the American Heart Association” (på en). Circulation 123 (11): sid. 1243–1262. doi:10.1161/cir.0b013e31820faaf8. ISSN 0009-7322. PMID 21325087. http://circ.ahajournals.org/content/123/11/1243. Läst 23 februari 2018. 
  16. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Arbetsmiljöns-betydelse för hjärt-kärlsjukdom”. SBU. 26 augusti 2015. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-hjart-karlsjukdom/. Läst 5 december 2016. 
  17. ^ [a b c d e f g] ”Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen”. SBU. 28 mars 2017. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-hjart-karlsjukdom---exponering-for-kemiska-amnen/. Läst 7 juni 2017.