Lungemboli
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Lungemboli är proppar i artärer eller artärgrenar i lungan. Proppar färdas genom hjärtats högra kammare till lungkretsloppet för att sedan blockera blodflödet i lungorna. Det leder till att alveolerna inte kan syresätta det venösa blodet, vilket i sin tur leder till syrebrist i kroppens vävnader och eventuell nekros (vävnadsdöd).
| Lungemboli | |
| latin: embolia pulmonalis | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | I26 |
| ICD-9 | 415.1 |
| DiseasesDB | 10956 |
| Medlineplus | 000132 |
| eMedicine | med/1958 emerg/490 radio/582 |
| MeSH | svensk engelsk |
Innehåll
OrsakRedigera
Propp som orsakar lungemboli kan bestå av koagulerat blod (trombos, blodpropp), men emboli kan även orsakas av:
- luftbubblor som injiceras intravenöst av misstag
- dialys
- parasiter
- kirurgiska ingrepp
- tumörceller
- främmande material
- övervikt
- stora förändringar på inre organ
SymptomRedigera
Typiska symptom på lungemboli är:
- bröstsmärtor och pleuristiska bröstsmärtor (smärta att andas). Smärtan kan också upplevas som magsmärta.[1]
- ökad andnings- och hjärtfrekvens, eventuellt med akut debuterande förmaksflimmer eller blodstörtning.[1]
- sänkt syrgashalt i kärl
- höjd koldioxidhalt (vilket i sin tur leder till sänkt pH med risk för acidos).
- dyspné
- sänkt medvetandegrad och ibland hos äldre delirium.[1]
Observera att symptomen för lungemboli kan vara diffusa och kan förväxlas med pneumoni eller hjärtinfarkt. Lungemboli kan även debutera som synkope utan andra symptom.
UndersökningRedigera
Hos tidigare friska patienter med misstänkt lungemboli mäts ofta D-dimer som har en hög känslighet för lungemboli och Djup ventrombos. D-dimer kan dock vara falskt positiv. Lungröntgen är vanligen normal. Lungskintigrafi eller Spiral-CT är idag de vanligaste undersökningarna med likvärdig diagnostisk noggrannhet. Lungskintigrafi kan utföras hos alla patienter medan Spiral-CT, på grund av nedsatt njurfunktion eller överkänslighet mot kontrastmedlet, inte alltid kan genomföras. På senare år har Lungskintigrafi på vissa platser börjat utföras med så kallad tomografisk teknik. Detta har förbättrat diagnostiska prestanda ytterligare. Tidigare användes även pulmonalisangiografi i diagnostiken, men då detta är en invasiv undersökning har användningen minskat. EKG bör tas för att se om det finns tecken på belastning av hjärtat. Vid utbredda lungembolier utförs ibland även ekokardiografi av hjärtat.
BehandlingRedigera
Misstänkt lungemboli bör föranstalta syrgas- och smärtstillande behandling. Antikoagulantia ges. Ibland är även kirurgi nödvändigt.
Se ävenRedigera
KällorRedigera
Externa länkarRedigera
- ”Blodpropp i lungan”. Sjukvårdsrådgivningen 1177 Västra Götalandsregionen. Arkiverad från originalet den 15 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130615140607/http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Blodpropp-i-lungan/. Läst 6 november 2012.