Hofors kommun är en kommun i Gävleborgs län. Centralort är tätorten Hofors.
Området som utgör kommunen är beläget inom bergslagen och där finns således en del malmfyndigheter. Sedan gammalt är området som utgör Hofors kommun förknippat med rekaterad verksamhet, nämligen järn- och ståltillverkning. Det företag som dominerade kommunens industriföretag i början av 2020-talet, Ovako Steel AB, har sin grund i Hofors bruk som anlades på 1600-talet.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningsmängden minskat drastiskt, även om ett visst uppsving kunde skönjas i slutet på 2010-talet.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, sedan åtminstone 2010 har de också varit en del av de styrande koalitionerna.
Administrativ historik
redigera
Styre och politik
redigera
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 18 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 lämnade Miljöpartiet koalitionen och det blev då den första mandatperioden någonsin där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet styrde kommunen i en gemensam koalition.[13] Samarbetet sprack dock i början av 2017 och orsaken uppgavs vara att Vänsterpartiet ansågs vara konfliktsökande. Vänsterpartiet uppgav att Socialdemokraterna var utan politiska visioner. En ny styrande koalition bildades genom att Socialdemokraterna istället ingick ett samarbete med Centerpartiet och Liberalerna.[14] Samma partier behöll makten även under mandatperioden 2018–2022. Denna gång dock som minoritetsstyre.[15] Koalitionen tappade mandat efter valet 2022 men ingick en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och kunde på så sätt stanna vid makten.[16]
Kommunfullmäktige
redigera
Presidium 2018-2022
|
Ordförande
|
S
|
Diana Blomgren
|
Förste vice ordförande
|
L
|
Torbjörn Nordström
|
Andre vice ordförande
|
V
|
Samuel Gonzalez Westling
|
Mandatfördelning i Hofors kommun, valen 1970–2022
redigera
Valår | V | S | MP | SKP | FHT | SD | HOP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1970 | 6 | 24 | | | | | | 6 | 3 | | 2 | | 41 | 87,2 | |
1973 | 6 | 24 | | | | | | 7 | 2 | | 2 | | 41 | 90,3 | |
1976 | 6 | 25 | | | | | | 6 | 2 | | 2 | | 41 | 88,8 | |
1979 | 4 | 26 | | 1 | | | | 5 | 2 | | 3 | | 41 | 88,5 | |
1982 | 4 | 27 | | | | | | 5 | 1 | | 4 | | 41 | 90,2 | |
1985 | 4 | 26 | | | | | | 5 | 3 | | 3 | | 41 | 88,1 | |
1988 | 4 | 24 | 3 | | | | | 5 | 2 | | 3 | | 41 | 83,5 | |
1991 | 3 | 20 | 2 | | | | | 4 | 2 | 1 | 3 | | 35 | 82,7 | |
1994 | 4 | 21 | 3 | | | | | 3 | 1 | | 3 | | 35 | 83,2 | |
1998 | 6 | 18 | 3 | | | | | 2 | 1 | 2 | 3 | | 35 | 76,63 | |
2002 | 4 | 17 | 1 | | 2 | | | 2 | 2 | 1 | 2 | | 31 | 74,32 | |
2006 | 3 | 14 | 1 | | 4 | | | 2 | 2 | 1 | 4 | | 31 | 76,10 | |
2010 | 3 | 14 | 1 | | 3 | 2 | | 2 | 2 | | 4 | | 31 | 79,86 | |
2014 | 4 | 12 | | | 1 | 3 | 4 | 2 | 2 | | 3 | | 31 | 81,58 | |
2018 | 3 | 10 | | | | 4 | 5 | 2 | 3 | 1 | 3 | | 31 | 81,93 | |
2022 | 3 | 10 | | | | 5 | 4 | 2 | 2 | 1 | 4 | | 31 | 78,83 | |
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav fyra tillhör socialdemokraterna, två tillhör Hoforspartiet medan centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, moderaterna och sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[17]
Presidium 2018-2022
|
Ordförande
|
S
|
Tomas Isaksson
|
Vice ordförande
|
C
|
Jakob Staland
|
2:e vice ordförande
|
V
|
Samuel Gonzalez Westling
|
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Nämnd |
Ordförande
|
Vice ordförande
|
Socialnämnden
|
S
|
Tomas Fröjd
|
V
|
Carina Halfvars
|
Barn- och utbildningsnämnden
|
S
|
Daniel Johansson
|
V
|
Daniel Winterhamre
|
Miljö- och byggnadsnämnden
|
V
|
Sören Bergqvist
|
S
|
Viktor Rasjö
|
Valnämnden
|
S
|
Ann-Cathrin Sundberg
|
V
|
Inge-Gerd Cliffoord
|
Ekonomi och infrastruktur
redigera
Sedan gammalt är området som utgör Hofors kommun förknippat med järn- och ståltillverkning. Det företag som dominerade kommunens industriföretag i början av 2020-talet, Ovako Steel AB, har sin grund i Hofors bruk som anlades på 1600-talet. Av de cirka 38 procent av arbetstillfällena som tillverkningsindustrin stod för tillhandahöll Ovako Steel AB mer än hälften. Förutom stålindustrin fanns även företag inom verkstadsbranschen så som Bäckströms Mekaniska Hofors AB som var huvudleverantör till basindustrin i regionen.
Genom kommunala försök att bredda näringslivet med tjänsteföretag har callcenter som Vendator Contact Center AB, kommunikationsföretag som iTell AB och logistikföretag som StjärnDistribution AB, etablerat sig där.[8]
Kommunen genomkorsas av riksvägarna 68 och 80. Genom kommunen går även järnvägen Gävle–Borlänge.[8]
Befolkningsutveckling
redigera
Befolkningsutvecklingen i Hofors kommun 1970–2020[23] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1970 | | 15 615 |
1975 | | 14 456 |
1980 | | 13 170 |
1985 | | 12 368 |
1990 | | 12 028 |
1995 | | 11 368 |
2000 | | 10 624 |
2005 | | 10 197 |
2010 | | 9 741 |
2015 | | 9 435 |
2020 | | 9 570 |
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Den 31 december 2015 fördelades Hofors kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[23]
Civilstånd |
Antal |
Andel
|
31 december 2015
|
Ogifta |
4 740 |
50,24 %
|
Gifta |
3 059 |
32,42 %
|
Skilda |
984 |
10,43 %
|
Änkor/änklingar |
652 |
6,91 %
|
Den 31 december 2015 fördelades Hofors kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[23]
- Män: 4 863; 51,54 %.
- Kvinnor: 4 572; 48,46 %.
Utländsk bakgrund
redigera
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 591, eller 16,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 435 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 287, eller 12,41 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 372 den 31 december 2002).[24]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Hofors kommun 9 435 personer. Av dessa var 1 272 personer (13,48 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]
Åldersfördelning
redigera
Åldersfördelningen i Hofors kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[23]
Ålder |
Antal |
Andel
|
31 december 2015
|
0–14 år |
1 377 |
14,59 %
|
15–24 år |
1 150 |
12,19 %
|
25–54 år |
3 153 |
33,42 %
|
55–64 år |
1 341 |
14,21 %
|
65+ år |
2 414 |
25,59 %
|
Under många århundraden var Hofors en utpräglad bruksbygd, och Gästriklands bergslag hade sin verksamhet i kommunen.
Ett av områdets industriminnen är Kratte masugn, numer ruiner efter ett komplett järnbruk med masugn och smedja som anlades 1672. Masugnen lades ner 1881 men återstår gör bland annat det tidigare våghuset som används som kapell.[26] Men kommunen är även känd för andra järnrelaterade arv, nämligen Kråknäsjärnet. Fyndet hittades 1993 i närheten av Torsåkers kyrka och tillverkades omkring år 0.[27]
Andra kulturarv är gränsröset Skuruhäll i skogarna mellan Falun och Hofors och de runinskrifter som hittats i kommunen.
Blasonering: I fält av guld en svart blomma med åtta runda kronblad.
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t så sent som 1968 enligt det äldre regelverket och registrerades hos PRV 1974 enligt det nyare. Rundlarna eller "kronbladen" syftar på stål som bland annat används till kullager. [28]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”SFS 2010:1991 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/1900-1999/d_710274-sfs-2010_1991-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ [a b c] ”Hofors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hofors. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=G%C3%A4vleborg&municipalities=Hofors&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Köpmansmossen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/kopmansmossen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a885&sv.12.382c024b1800285d5863a885.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Surtjärn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/surtjarn.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a885&sv.12.382c024b1800285d5863a885.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”S och V ska styra Hofors”. Gefle dagblad. Arkiverad från originalet den 7 december 2014. https://web.archive.org/web/20141207085007/https://www.gd.se/gastrikland/hofors/s-och-v-ska-styra-hofors-1. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Nytt styre i Hofors – Socialdemokraterna bryter med Vänsterpartiet”. Arbetarbladet. Arkiverad från originalet den 10 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170310030747/http://www.arbetarbladet.se/gavleborg/hofors/nytt-styre-i-hofors-socialdemokraterna-bryter-med-vansterpartiet. Läst 5 oktober 2023.
- ^ Redin, Jonas (3 oktober 2018). ”Hofors styrande partitrio fortsätter – men nu i minoritet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/hofors-styrande-partitrio-fortsatter-men-nu-i-minoritet. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Senaste nytt om valet 2022 i Gävleborgs län”. SVT Nyheter. 5 september 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/senaste-nytt-om-valet-2022-i-gavleborgs-lan. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Hofors kommun. http://www.hofors.se/kommun--politik/politik/fortroendevalda/kommunstyrelsen.html. Läst 27 december 2016.
- ^ läs online, www.gd.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.hofors.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.hofors.se , läst: 16 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.hofors.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.gd.se , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och år”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049. Läst 2 januari 2021.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 december 2016.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Kalvsnäs kvarn och Kratte masugn”. Länsmuseet Gävleborg. 4 februari 2021. https://lansmuseetgavleborg.se/kulturmiljo/jarnriket/besoksmal/kalvsnas-kvarn-och-kratte-masugn/. Läst 5 oktober 2023.
- ^ ”Gåtfulla Kråknäsjärnet gäckar forskare”. Arbetarbladet. 12 oktober 2008. https://www.arbetarbladet.se/2008-10-13/gatfulla-kraknasjarnet-gackar-forskare. Läst 5 oktober 2023.
- ^ Nevéus, Clara; Bror Jacques de Wærn (1992). Ny svensk vapenbok. Streiffert. ISBN 91-7886-092-X