Torsåker, Hofors kommun

tätort i Hofors kommun, Sverige
För andra platser med samma namn, se Torsåker.

Torsåker är en tätort i Hofors kommun och kyrkbyn i Torsåkers socken. Torsåker var under många århundraden centrum för Gästriklands bergslag.

Torsåker
Tätort
Torsåkers kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Hofors kommun
Distrikt Torsåkers distrikt
Koordinater 60°30′42″N 16°28′33″Ö / 60.51167°N 16.47583°Ö / 60.51167; 16.47583
Area 120 hektar (2020)[1]
Folkmängd 879 (2020)[1]
Befolkningstäthet 7,3 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0290
Tätortskod T7332[2]
Beb.områdeskod 2104TB103 (1960–)[3]
Geonames 2667912
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Torsåker
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Församlingshemmet i Torsåker

Någon by med namnet Torsåker är inte känd. Kyrkbyn heter Solberga. Tätortens framväxt är kopplad till järnvägsstationen strax norr om Solberga på byn Ovanåkers ägor. Tätorten omfattar även byn Särsta.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Torsåker 1920–2020[4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
500 ##
1930
  
332 ##
1935
  
463 ##
1940
  
403 ##
1945
  
470 ##
1950
  
590 ##
1960
  
736 116
1965
  
759 114
1970
  
793 116
1975
  
822 120
1980
  
882 120
1990
  
930 122
1995
  
938 122
2000
  
899 122
2005
  
873 122
2010
  
899 122
2015
  
848 117
2020
  
879 120
Anm.:
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Samhället redigera

Tätorten hyser Tallbackens och Vinkelbodas förskola och Solberga skola/fritidshem. Badplatser/sjöar i området är i första hand Malmjärn, Ottnaren, Sälgsjön och Stillaren.

Järnvägen Godsstråket genom Bergslagen passerar Torsåker och Tåg i Bergslagen gör uppehåll här.

Evenemang redigera

Sommartid arrangeras logdans, loppmarknad och sedan många år även Torsåker Bluegrass Festival på Tors Loge. Ofta hålls även en höstmarknad under Mickelsmäss, första helgen i oktober. På höstarna brukar Kungliga Musikhögskolan i Stockholm besöka Torsåker; bland annat har Mozarts Requiem och Puccinis opera Gianni Schicchi då framförts. Andra evenemang är revyer och musikshower på bygdegården, julmarknad i Gammelstilla och Tomtesmyget på Gammelgården.

Sevärdheter redigera

Sevärdheter i och kring Torsåker är Gammelgården, Torsåkers kyrka, Vallbyhedens kalkbrott, Klocksberg, Körbergsklack, Bergabackens Pelargonmuseum, Kalvsnäs kvarn, Socken- och skolmuseet, Stollen och storbergsgruvorna, Gammelstilla bruk, klapperstensfältet och Trollstigen på Söderåsen.

Kända personer redigera

Från Torsåker härstammar även de kända seriefigurerna Kronblom och Agust och Lotta, Frid och Fröjd.

Kråknäsjärnet redigera

Huvudartikel: Kråknäsjärnet

Kråknäsfyndet eller Torsåkersjärnet är ett metallfynd som gjordes i april 1993 av amatörarkeolog Jonny Skogsberg med hjälp av metalldetektor. Fyndet består av tolv ämnesjärn och två blästerjärnsklumpar och påträffades på en höjd bredvid Hoån, några hundra meter syd-sydväst om Torsåkers kyrka. Ämnesjärnen är daterade (C14) till tiden omkring år 1, blästerklumparna är daterade till cirka 500 e.Kr.

Ämnesjärnen är betydligt äldre än vad som tidigare antagits för denna typ av fynd och smältorna är vad man vet de enda i sitt slag i Europa. Smältorna är obearbetade och järnet håller mycket hög kvalitet.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 22 februari 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 79. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 231. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
  11. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 66 
  12. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 42. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 54. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 50. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  15. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016. 

Externa länkar redigera