Fredrik VIII av Danmark

kung av Danmark 1906–1912

Fredrik VIII (danska: Frederik VIII), född 3 juni 1843 i Det Gule Palæ i Köpenhamn, död 14 maj 1912 i Hamburg, var Danmarks kung från 1906 och fram till sin död 1912.

Fredrik VIII
Porträtt av kung Fredrik VIII på Amalienborgs balkong från 1911 av Otto Bache
Regeringstid 29 januari 1906–14 maj 1912
(6 år och 106 dagar)
Företrädare Kristian IX
Efterträdare Kristian X
Valspråk Herren är min hjälp
Gemål Louise av Sverige
Barn Kristian X
Carl (Håkon VII)
Louise
Harald
Ingeborg
Thyra
Gustav
Dagmar Castenskiold
Ätt Glücksburgska ätten
Far Kristian IX
Mor Louise av Hessen-Kassel
Född 3 juni 1843
Det Gule Palæ i Köpenhamn
Död 14 maj 1912
(68 år och 346 dagar)
Hamburg i Tyskland
Begravd Roskilde domkyrka

Fredrik VIII var äldste son till Kristian IX av Danmark och Louise av Hessen-Kassel. Han var arvinge till den danska tronen och tjänade som kronprins i mer än 42 år. Under sin fars långa regeringstid uteslöts han till stor del från inflytande och politisk makt. Vid faderns död 1906 blev han Danmarks kung i en ålder av 62 år. Frederick VIII var på många sätt en liberal monark som var mycket mer gynnsam för det nya parlamentariska systemet som infördes 1901 än vad hans far hade varit, och var reforminriktad och demokratisk sinnad. På grund av hans sena tillträde till tronen var Fredriks enbart kung i sex år, under vilken han var plågad av ohälsa. Han dog oväntat 1912 ensam under en promenad i Hamburg och efterträddes av sin äldste son Kristian X.

BiografiRedigera

Uppväxt och utbildningRedigera

 
Prins Fredriks födelseort, Gula palatset i centrala Köpenhamn.

Prins Fredrik föddes den 3 juni 1843 i sina föräldrars bostad Gula palatset, ett 1700-talshus omedelbart intill slottsanläggningen Amalienborg, danska kungafamiljens huvudresidens i stadsdelen Frederiksstaden i centrala Köpenhamn.[1] Han var det första barnet som föddes i äktenskapet mellan prins Kristian av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg (den senare kung Kristian IX av Danmark) och prinsessan Louise av Hessen-Kassel.[1] Han döptes med namnen Christian Frederik Vilhelm Carl men var känd som prins Frederik. I familjen kallades han "Fredy".[2]

När Fredrik föddes, var hans far fortfarande bara prins av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, en avlägsen och obetydlig gren av den danska kungafamiljen, Huset Oldenburg, som härstammade från kung Kristian III av Danmark. Familjens status förändrades dock 1853, då Christian med utsikterna för den oldenburgska ättens troliga utslocknande utsågs till arvingen till den danska tronen. Fredrik blev därmed prins av Danmark.

Han konfirmerades med sin syster prinsessan Alexandra den 19 oktober 1860 i Christiansborgs Slottskyrka.[1] Efter konfirmationen påbörjade han en militär utbildning.[1]

Som äldste son till den valde tronföljaren var det naturligt att han förbereddes för att den dag efterträda sin far på den danska tronen. Flera av hans syskon hade lämnat landet genom val och äktenskap:

Efter militär utbildning i Danska flottan och studier i statsvetenskap vid Oxfords universitet, inträdde Fredrik vid faderns tronbestigning 1863 som kronprins i statsrådet.

ÄktenskapRedigera

 
Kronprins Fredrik och Prinsessan Lovisa.

Drottning Louise ville att hennes äldste son skulle gifta sig lika bra som hennes två döttrar, Alexandra och Dagmar. Drottning Viktoria av Storbritannien hade två ännu ogifta döttrar, prinsessan Helena och prinsessan Louise, och drottning Louise planerade att låta Fredrik gifta sig med en av dem. Under vistelsen i England intresserade sig Fredrik faktiskt för prinsessan Helena, och även om hans känslor återgäldades, förverkligades inte förbindelsen, eftersom drottning Viktoria motsatte sig. Victoria ville inte att hennes döttrar skulle gifta sig med arvingar till utländska troner, eftersom detta skulle tvinga dem att bo utomlands, utan föredrog yngra prinsar som kunde etablera hem i England. Dessutom hade Victoria alltid varit tyskvänlig och en annan dansk äktenskapsallians skulle inte ha varit i linje med hennes tyska intressen.[3]

Efter detta misslyckade äktenskapsförsök vände uppmärksamheten istället mot prinsessan Lovisa av Sverige och Norge (1851-1926), enda dotter till Karl XV, Sveriges och Norges kung och Lovisa av Nederländerna. Ett sådant äktenskap ansågs önskvärt av flera skäl. Skandinavismen vid tidpunkten i de nordiska länderna gjorde en äktenskapsförbindelse mellan de två kungahusen populär. Det dansk-tyska kriget 1864 innebar ett grundskott mot den politiska skandinavismen då Sverige-Norge inte hade velat stödja Danmark militärt, trots kung Karl XV:s inledande löfte om sådant stöd. Därför började man i båda kungahusen diskutera en symbolisk försoning mellan de båda länderna genom att arrangera ett äktenskap mellan prinsessan Lovisa och kronprins Fredrik. Ändå fanns vissa reservationer inom den danske kungafamiljen mot äktenskapet. Lovisa var inte någon skönhet, och hennes framtida svärmor, drottning Louise, fruktade att hennes personlighet inte passade in i den danska kungafamiljen; men hon var förmögen i motsats till den danska kungafamiljen, och familjen var medveten om att Louise skulle vara ett populärt val i Danmark då det främsta alternativet var någon tysk prinsessa. I juli 1868 förlovade sig kronprins Frederik vid 25 års ålder med den 17-åriga prinsessan Lovisa, och 28 juli 1869 stod bröllopet i Stockholms slottskapell, där makarna vigdes av ärkebiskopen av Uppsala Henrik Reuterdahl.

Den 10 augusti 1869 gjorde de nygifta entrén i Köpenhamn, där de fick ett varmt välkomnande. I Danmark blev Lovisa kallad Louise. Kronprinsparet tilldelades Frederik VIII:s palatsslottsanläggningen Amalienborg, danska kungafamiljens huvudresidens i stadsdelen Frederiksstaden i centrala Köpenhamn, som bostad. Som sommarresidens tilldelades de även Charlottenlunds slott, beläget vid stranden av Öresund 10 kilometer norr om Köpenhamn. Här hade de en fristad långt borta från hovlivet på Amalienborg och här föddes flera av deras barn. Fredrik och Louise fick åtta barn, födda mellan 1870 och 1890: prins Kristian (senare kung Kristian X), prins Carl (senare kung Haakon VII av Norge), prinsessan Louise, prins Harald, prinsessan Ingeborg, prinsessan Thyra, prins Gustav och prinsessan Dagmar.[4] På grund av de många barnen byggdes Charlottenlunds slott om för att rymma den stora familjen och 1880-81 utökades slottet med kupol och sidoflygel.

Åren som kronprinsRedigera

Han blev general 1867 och inspektör för hären 1891. Som kronprins företog han en mängd, ofta politiskt betydelsefulla, utlandsresor.[5] Redan som kronprins accepterade han parlamentarismens genombrott 1901 (det som i dansk historieskrivning kallas för "systemskiftet"), men han var exkluderad av sin far från allt politiskt inflytande.

RegeringstidRedigera

 
Fredrik VIII av Danmark.

Han efterträdde sin far 1906 efter dennes 43 år långa regeringstid som för Fredrik VIII innebar en lång tid som kronprins att grundligt studera sitt lands behov.[5] På grund av hans sena tillträde till tronen var Fredriks enbart kung i sex år, under vilken han var plågad av ohälsa.

DödRedigera

 
Gravplatsen i Roskilde domkyrka.

Han dog hastigt av en hjärtinfarkt 14 maj 1912 under en promenad i Hamburg, på hemväg från en vistelse på Rivieran. Platsen och omständigheterna för hans död ledde till rykten om att den skett efter ett bordellbesök. Bland annat var han ensam på promenaden och innan han identifierades togs han till ett sjukhus i St. Pauli, Hamburgs prostitutionskvarter.[6][7]

BarnRedigera

  1. Kristian X av Danmark, kung 1912–1947, (1870–1947), gift med Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin (1879–1952)
  2. Prins Carl av Danmark (från 1907 kung Håkon VII av Norge), (1872–1957).
  3. Prinsessan Louise av Danmark, (1875–1906), gift med Fredrik av Schaumburg-Lippe, (1868–1945)
  4. Prins Harald av Danmark, (1876–1949), gift med Helene av Schleswig-Holstein, (1888–1962)
  5. Prinsessan Ingeborg av Danmark, (1878–1958), gift med prins Carl, hertig av Västergötland, (1861–1951)
  6. Thyra av Danmark, (1880–1945), ogift
  7. Prins Gustav av Danmark, (1887–1944), ogift
  8. Prinsessan Dagmar av Danmark, (1890–1961), gift med hovjägmästaren greve Jørgen Castenskiold, (1893–1978)

UtmärkelserRedigera

OrdnarRedigera

Militära hedersbetygelserRedigera

AnfäderRedigera

 
Milsten mellan Christiansfeld och Kolding med Fredrik VIII:s monogram.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
16. Karl Anton August av Holstein-Beck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Fredrik Karl Ludvig av Holstein-Beck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
17. Frederica av Dohna-Schlobitten
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Wilhelm av Beck-Glücksburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
18. Karl Leopold, greve av Schlieben
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Friederike av Schlieben
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
19. Maria Eleonore av Lehndorff
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kristian IX av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
20. Fredrik II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Karl II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
21. Maria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Louise Karolina av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
22. Fredrik V av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Louise av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
23. Louise av Storbritannien
 
 
 
1. Kung Fredrik VIII
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
24. Fredrik II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Fredrik III av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
25. Maria av Storbritannien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Wilhelm av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
26. Karl Wilhelm av Nassau-Usingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Caroline av Nassau-Usingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
27. Karoline Felizitas von Leiningen-Dagsburg
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Louise av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
28. Fredrik V av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Arvprins Fredrik av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
29. Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Louise Charlotta av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
30. Ludvig av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
31. Charlotte Sophie av Saxe-Coburg-Saalfeld
 
 
 


Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Frederik 8., tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Frederick VIII of Denmark, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Thorsøe 1891, s. 327.
  2. ^ Smidt 2020.
  3. ^ Bramsen 1992, s. 260-67.
  4. ^ Montgomery-Massingberd, Hugh, red (1977) (på engelska). Burke's Royal Families of the World. "Volume 1: Europe & Latin America". London: Burke's Peerage Ltd. Sid. 69-70. ISBN 0-85011-023-8. 
  5. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  6. ^ Mystiske omstændigheder ved en dansk konges død Arkiverad 4 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Den Korte Avis, Dines Bogø, 14 juni 2013. Läst 2015-08-08.
  7. ^ Våre skandaleombruste kongehus. Verdens Gang, 2 september 2003, Sølvi Værhaug. Läst 2015-08-08.
  8. ^ ”613 (Svensk rikskalender / 1909)”. runeberg.org. http://runeberg.org/rikskal/1909/0697.html. Läst 6 januari 2018. 
  9. ^ ”155 (Svensk rikskalender / 1909)”. runeberg.org. http://runeberg.org/rikskal/1909/0239.html. Läst 6 januari 2018. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera

Fredrik VIII av Danmark
Född: 3 juni 1843 Död: 14 maj 1912
Regenttitlar
Företräddes av
Kristian IX
  
Kung av Danmark

1906–1912
Efterträddes av
Kristian X