Kristian IX av Danmark
Kristian IX (danska: Christian 9.), född 8 april 1818 på Gottorps slott vid Schleswig, död 29 januari 1906 på Amalienborgs slott i Köpenhamn, var Danmarks kung från 1863 och fram till sin död 1906.
| Kristian IX | |
|---|---|
| |
| Porträtt av kung Kristian från slutet av 1800-talet av Henrik Olrik | |
| Regeringstid | 15 november 1863–29 januari 1906 (42 år och 75 dagar) |
| Företrädare | Fredrik VII |
| Efterträdare | Fredrik VIII |
| Valspråk | Med Gud för ära och rätt |
| Gemål | Louise av Hessen-Kassel |
| Barn | Fredrik VIII Alexandra Georg I Dagmar Thyra Waldemar |
| Ätt | Glücksburgska ätten |
| Far | Wilhelm av Beck-Glücksburg |
| Mor | Louise Karolina av Hessen-Kassel |
| Född | 8 april 1818 Gottorps slott, Schleswig |
| Död | 29 januari 1906 (87 år och 296 dagar) Amalienborgs slott i Köpenhamn |
| Begravd | 15 februari 1906 Roskilde domkyrka |
.svg)
| |
| |
Han var son till hertig Wilhelm av Beck-Glücksburg (som på svärdslinjen tillhörde huset Oldenburg och var sonsons sonsons sonsons son till Kristian III av Danmark) och Louise Karolina av Hessen-Kassel. 1853 blev Kristian genom sitt giftermål med Louise av Hessen-Kassel arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare. Han besteg tronen vid Fredrik VII:s död 1863.
BiografiRedigera
Födelse och bakgrundRedigera
Prins Kristian föddes den 8 april 1818 i sina morföräldrars bostad på Gottorps slott vid staden Schleswig i dåvarande hertigdömet Slesvig (dagens nordtyska delstat Schleswig-Holstein). Han var son till dåvarande hertig Wilhelm av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Beck och Louise Karolina av Hessen-Kassel. Han namngavs efter sin mors kusin, prins Kristian Fredrik av Danmark, den senare kungen Kristian VIII av Danmark, som också var hans gudfar.[1]
Prins Kristians far var överhuvud för hertigsläkten Schleswig-Holstein-Sonderburg-Beck, en avlägsen och obetydlig sidogren av det danska kungahuset Oldenburg. Släkten härstammade från kung Kristian III av Danmark:s yngre son, hertig Hans d.y. av Sønderborg (1545-1622), vars sonson August Filip av Holstein-Beck (1612-1675) förvärvade herrgården Haus Beck i Westfalen varefter släktlinjen fick namnet Slesvig-Holstein-Sønderborg-Beck.
Hans mor var dotter till lantgreve Karl av Hessen-Kassel, som var dansk fältmarskalk och guvernör i hertigdömen Slesvig och Holstein, och prinsessan Louise av Danmark, som var dotter till kung Fredrik V av Danmark. Hans mor var dessutom syster till Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel som var gift med kung Fredrik VI av Danmark.
Genom sin far härstammade prins Kristian således i manlig linje från kung Kristian III av Danmark, medan han genom sin mor var sonson till kung Fredrik V av Danmark.
UppväxtRedigera
Prins Kristian växte upp på Glücksburgs slott, som Fredrik VI hade givit hans föräldrar 1825. När han var tolv år gammal dog hans far och han blev då näst intill adopterad av det danska kungaparet, som inte hade några söner.
TronföljareRedigera
Efter militär utbildning och studier i Bonn 1839–1841, gifte han sig 1842 med Louise av Hessen-Kassel, en klok och energisk kvinna som utövade starkt inflytande på sin man. 1846 godkände prins Kristian det "öppna brev" från kung Kristian VIII om arvsföljden i den danska monarkin och deltog på dansk sida i fälttåget 1848.
Efter Londontraktaten 8 maj 1852 och tronföljdslagen 31 juli 1853 blev Kristian genom sitt giftermål arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare, och blev 1863 kronprins. Vid Fredrik VII:s död besteg han tronen 15 november 1863.[2]
KungRedigera
Som tronföljare hade Kristian föga inflytande på grund av grevinnan Danners misstro och Kristians anslutning till helstatens (det vill säga att Danmark, Schleswig och Holstein skulle vara likaberättigade delar inom en "helstat") politiska system. Först Carl Georg Andræ, till vilken han alltid kände sig nära knuten, gav honom 1856 säte i statsrådet. I november 1863 vägrade dock Andræ (liksom senare 1870) bilda regering, och Carl Christian Hall med en bred folkopinion bakom sig drev Kristian att mot sin vilja 18 november 1863 stadfästa den så kallade novemberförfattningen, som innebar att Schleswig införlivades med Danmark medan däremot Holstein utskildes. Detta väckte ilska i de tyska staterna, och ledde 1864 till dansk-tyska kriget.[2]
Under kriget visade Kristian ett stort personligt mod, men hans önskan om en lösning genom personalunion med Schleswig-Holstein ökade den ovilliga stämningen mot honom. 1870 inlade han personliga förtjänster vid Danmarks fasthållande av neutraliteten under fransk-tyska kriget. Under författningsstriden stod Kristian helt klart på Jacob Brønnum Scavenius Estrup och landtingshögerns sida, och de långa politiska konflikterna kring frågan tärde hårt på honom. 1901 accepterade han slutligen folketingsparlamentarismen genom att godkänna den liberala regeringen under Johan Henrik Deuntzer.[2]
UtmärkelserRedigera
Riddare med kedja av Serafimerorden, 8 juni 1848.[3]- General à la suite i Svenska armén, 1872.[4]
FamiljRedigera
Han gifte sig 1842 på Amalienborgs slott i Köpenhamn med sin dubbla syssling Louise av Hessen-Kassel.
Släktskap mellan Kristian IX och hustrunRedigera
Via Fredrik V av DanmarkRedigera
Fredrik V av Danmark | +------------------+------------------+ | | Louise av Danmark Arvprins Fredrik av Danmark | | Louise Karolina av Hessen-Kassel Louise Charlotta av Danmark | | Kristian IX Louise
Via Fredrik II av Hessen-KasselRedigera
Fredrik II av Hessen-Kassel | +------------------+------------------+ | | Karl av Hessen-Kassel Fredrik III av Hessen-Kassel | | Louise Karolina av Hessen-Kassel Wilhelm av Hessen-Kassel | | Kristian IX Louise
BarnRedigera
.jpg)
På grund av att hans barn gifte in sig i de europeiska furstehusen brukade kung Kristian IX av sin samtid ofta kallas för "Europas svärfar".
AntavlaRedigera
| 16. Peter August, hertig av Holstein-Beck (1696-1775) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8. Karl Anton August, hertig av Holstein-Beck (1727-1759) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 17. Prinsessan Sophie av Hessen-Philippsthal (1695-1728) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4. Fredrik Karl Ludvig, hertig av Holstein-Beck (1757-1816) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 18. Albrecht Christoph, greve von Dohna-Schlodien in Leistenau (1698-1752) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9. Friedrike Charlotte, grevinna av Dohna-Schlodien in Leistenau (1738-1785) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19. Prinsessan Sophie Henriette av Holstein-Beck (1698-1768) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2. Wilhelm, hertig av Beck-Glücksburg (1785-1831) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20. Georg Adam, greve von Schlieben (1688-1737) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10. Karl Leopold, greve von Schlieben (1723-1788) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 21. Katharina Dorothea, grevinna Finck von Finckenstein (1700-1728) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5. Friederike, grevinna von Schlieben (1757-1827) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 22. Ahasverus Ernst, greve von Lehndorff (1688-1757) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 11. Marie Eleanore, grevinna von Lehndorff (1723-1800) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 23. Maria Luise, baronessa von Wallenrodt (1682-1773) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1. Kung Kristian IX (1818-1906) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 24. Lantgreve Vilhelm VIII av Hessen-Kassel (1682-1760) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 12. Lantgreve Fredrik II av Hessen-Kassel (1720-1785) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 25. Prinsessan Dorothea Wilhelmine av Sachsen-Zeitz (1691-1743) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6. Prins Karl av Hessen-Kassel (1744-1836) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 26. (även 30.) Kung Georg II av Storbritannien (1683-1760) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 13. Maria av Storbritannien (1723-1772) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 27. (även 31.) Caroline av Ansbach (1683-1737) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3. Prinsessan Louise Karolina av Hessen-Kassel (1789-1867) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 28. Kung Kristian VI av Danmark (1699-1746) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 14. Kung Fredrik V av Danmark (1723-1766) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 29. Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach (1700-1770) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7. Prinsessan Louise av Danmark (1750-1831) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30. Samma som 26. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 15. Louise av Storbritannien (1724-1751) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 31. Samma som 27. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ReferenserRedigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Christian 9., tidigare version.
NoterRedigera
- ^ Bramsen 1992, s. 103.
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 50
- ^ ”440 (Sveriges statskalender / 1905)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1905/0464.html. Läst 6 januari 2018.
- ^ ”123 (Sveriges statskalender / 1905)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1905/0147.html. Läst 6 januari 2018.
KällorRedigera
- Bramsen, Bo (1992) (på danska). Huset Glücksborg. Europas svigerfader og hans efterslægt. (2). Köpenhamn: Bokförlaget Forum. ISBN 87-553-1843-6.
- Scocozza, Benito (1997) (på danska). Politikens bog om danske monarker. Köpenhamn: Politikens Forlag. ISBN 87-567-5772-7.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Kristian IX av Danmark.
