Kristian IX av Danmark
Kristian IX (danska: Christian 9.), född 8 april 1818 på Gottorps slott vid Schleswig, död 29 januari 1906 på Amalienborgs slott i Köpenhamn, var Danmarks kung från 1863 och fram till sin död 1906.
| Kristian IX | |
|---|---|
| |
| Porträtt av kung Kristian från slutet av 1800-talet av Henrik Olrik | |
| Regeringstid | 15 november 1863–29 januari 1906 (42 år och 75 dagar) |
| Företrädare | Fredrik VII |
| Efterträdare | Fredrik VIII |
| Valspråk | Med Gud för ära och rätt |
| Gemål | Louise av Hessen-Kassel |
| Barn | Fredrik VIII Alexandra Georg I Dagmar Thyra Waldemar |
| Ätt | Glücksburgska ätten |
| Far | Wilhelm av Beck-Glücksburg |
| Mor | Louise Karolina av Hessen-Kassel |
| Född | 8 april 1818 Gottorps slott, Schleswig |
| Död | 29 januari 1906 (87 år och 296 dagar) Amalienborgs slott i Köpenhamn |
| Begravd | 15 februari 1906 Roskilde domkyrka |
.svg)
| |
Han var son till hertig Wilhelm av Beck-Glücksburg (som var sonsons sonsons sonsons son till Kristian III av Danmark) och Louise Karolina av Hessen-Kassel. 1853 blev Kristian genom sitt giftermål med Louise av Hessen-Kassel arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare. Han besteg tronen vid Fredrik VII:s död 1863.
UppväxtRedigera
Kristian föddes den 8 april 1818 på Gottorps slott vid staden Schleswig i dåvarande hertigdömet Slesvig (dagens nordtyska delstat Schleswig-Holstein). Han var son till dåvarande hertig Wilhelm av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Beck och Louise Karolina av Hessen-Kassel, syster till Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel, gift med kung Fredrik VI av Danmark).
Han växte upp på Glücksburgs slott, som Fredrik VI hade givit hans föräldrar 1825. När han var tolv år gammal dog hans far och han blev då näst intill adopterad av det danska kungaparet, som inte hade några söner.
TronföljareRedigera
Efter militär utbildning och studier i Bonn 1839–1841, gifte han sig 1842 med Louise av Hessen-Kassel, en klok och energisk kvinna som utövade starkt inflytande på sin man. 1846 godkände Kristian Kristian VIII:s "öppna brev" om arvsföljden i den danska monarkin och deltog på dansk sida i fälttåget 1848. Efter Londontraktaten 8 maj 1852 och tronföljdslagen 31 juli 1853 blev Kristian genom sitt giftermål arvsberättigad till danska tronen och presumtiv tronföljare, och blev 1863 kronprins. Vid Fredrik VII:s död besteg han tronen 15 november 1863.[1]
KungRedigera
Som tronföljare hade Kristian föga inflytande på grund av grevinnan Danners misstro och Kristians anslutning till helstatens (det vill säga att Danmark, Schleswig och Holstein skulle vara likaberättigade delar inom en "helstat") politiska system. Först Carl Georg Andræ, till vilken han alltid kände sig nära knuten, gav honom 1856 säte i statsrådet. I november 1863 vägrade dock Andræ (liksom senare 1870) bilda regering, och Carl Christian Hall med en bred folkopinion bakom sig drev Kristian att mot sin vilja 18 november 1863 stadfästa den så kallade novemberförfattningen, som innebar att Schleswig införlivades med Danmark medan däremot Holstein utskildes. Detta väckte ilska i de tyska staterna, och ledde 1864 till dansk-tyska kriget.[1]
Under kriget visade Kristian ett stort personligt mod, men hans önskan om en lösning genom personalunion med Schleswig-Holstein ökade den ovilliga stämningen mot honom. 1870 inlade han personliga förtjänster vid Danmarks fasthållande av neutraliteten under fransk-tyska kriget. Under författningsstriden stod Kristian helt klart på Jacob Brønnum Scavenius Estrup och landtingshögerns sida, och de långa politiska konflikterna kring frågan tärde hårt på honom. 1901 accepterade han slutligen folketingsparlamentarismen genom att godkänna den liberala regeringen under Johan Henrik Deuntzer.[1]
FamiljRedigera
Gift 1842 på Amalienborgs slott i Köpenhamn med sin dubbla syssling Louise av Hessen-Kassel
BarnRedigera
.jpg)
På grund av att hans barn gifte in sig i de europeiska furstehusen brukade Kristian IX kallas ofta för "Europas svärfar"
- Fredrik VIII, (1843–1912), gift med Lovisa av Sverige.
- Alexandra, (1844–1925), gift med kung Edvard VII av Storbritannien.
- Wilhelm (från 1863, kung Georg I av Grekland) (1845–1913), gift med Olga Konstantinovna av Ryssland.
- Dagmar, (1847–1928), gift med Tsar Alexander III av Ryssland.
- Thyra, (1853–1933), gift med Ernst August, kronprins av Hannover.
- Waldemar, (1858–1939), gift med Marie av Orléans.
Släktskap mellan Kristian IX och hustrunRedigera
Via Fredrik V av Danmark:
Fredrik V av Danmark | +------------------+------------------+ | | Louise av Danmark Arvprins Fredrik av Danmark | | Louise Karolina av Hessen-Kassel Louise Charlotta av Danmark | | Kristian IX Louise
Via Fredrik II av Hessen-Kassel:
Fredrik II av Hessen-Kassel | +------------------+------------------+ | | Karl av Hessen-Kassel Fredrik III av Hessen-Kassel | | Louise Karolina av Hessen-Kassel Wilhelm av Hessen-Kassel | | Kristian IX Louise
Wikimedia Commons har media som rör Kristian IX av Danmark.
UtmärkelserRedigera
Riddare med kedja av Serafimerorden, 8 juni 1848.[2]- General à la suite i Svenska armén, 1872.[3]
KällorRedigera
- Scocozza, Benito (1997). Politikens bog om danske monarker. København: Politikens Forlag. ISBN 87-567-5772-7.
NoterRedigera
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 50
- ^ ”440 (Sveriges statskalender / 1905)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1905/0464.html. Läst 6 januari 2018.
- ^ ”123 (Sveriges statskalender / 1905)”. runeberg.org. http://runeberg.org/statskal/1905/0147.html. Läst 6 januari 2018.