Prins Carl, hertig av Västergötland
Oscar Carl Wilhelm, född 27 februari 1861 på Arvfurstens palats i Stockholm, död 24 oktober 1951 i Stockholm, var prins av Sverige och Norge (från 1905 prins av Sverige) och hertig av Västergötland, son till kung Oscar II och drottning Sofia och bror till Gustaf V.
Carl | |
---|---|
![]() | |
Ämbetstid | 1861–1905 |
Ämbetstid | 1905–1951 |
Ämbetstid | 1861–1951 |
Gemål | Ingeborg av Danmark |
Barn | Prinsessan Margaretha Prinsessan Märtha Drottning Astrid Prins Carl |
Personnamn | Oscar Carl Wilhelm |
Ätt | Bernadotte |
Far | Oscar II |
Mor | Drottning Sofia |
Född | 27 februari 1861 Arvfurstens palats, Stockholm |
Död | 24 oktober 1951 (90 år) Stockholm, Sverige |
Begravd | Kungliga begravningsplatsen |
![]() | |
Före 1905 |
Biografi
redigeraEfter mogenhets- och officersexamen studerade Carl vid Uppsala universitet 1881–1882 och genomgick 1882–1884 Krigshögskolan, varefter han 1884–1885 företog en omfattande resa i Orienten och Indien. Han blev löjtnant 1883, ryttmästare vid Livgardet samt kapten i Generalstaben och vid Västgöta regemente 1888, major vid Västgöta regemente 1892, överstelöjtnant 1893, överste 1894, generalmajor i armén 1897 och general 1908. 1894–1898 var han sekundchef för Livgardet till häst och 1898–1912 var han inspektör för kavalleriet.[1]
Prins Carl gifte sig 1897 med sin kusindotter Ingeborg av Danmark (Carls kusin var således Louise, enda dotter till hans egen farbror kung Karl XV). Familjen bodde på Parkudden, Djurgården i Stockholm 1899–1908, senare i Byströms villa på Djurgården (även senare kallad Prins Carls palats, sedan 1928 Spaniens ambassad) till 1922, och därefter i en våning på Hovslagargatan på Blasieholmen. Dessutom innehade prinsen från cirka 1909 egendomen Fridhem nära Bråviken utanför Norrköping som sommarresidens.
Från hans tjänstgöring vid kavalleriet kom hans tillnamn "Blå prinsen".[2] Den 10 maj 1882 invaldes han som förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var ordförande i svenska Röda Korsets överstyrelse 1906–1945 och ledare för organisationens humanitära insatser. Carl var även hedersledamot vid Västgöta nation vid Uppsala universitet, samt ordenssällskapet Götiska Förbundets stormästare.[3] Han grundade även Samfundet Nordiska museets vänner 1918 och var ordförande fram till 1946.[4]
Carl blev 1917 hedersdoktor vid Uppsala universitet och 1945 vid Oslo universitet.[5]
Prins Carl fick tidigt svåra hörselproblem. Han avled av akut hjärtsvikt i sitt hem på Hovslagargatan klockan 00.05 den 24 oktober 1951 och begravdes på Kungliga begravningsplatsen.
Barn
redigera- Margaretha (1899–1977), gift 1919 med mors kusin Axel av Danmark (1888–1964). Två söner: Georg (1920–1986) och Flemming (1922–2002). I släkten kallad "Tante Ta".
- Märtha (1901–1954), gift med Olav V av Norge.
- Astrid (1905–1935), gift med Leopold III av Belgien
- Carl (1911–2003) hertig av Östergötland till 1937, därefter "prins Carl Bernadotte".
Titulatur och utmärkelser
redigeraTitulatur
redigeraCarls fullständiga titel var: Hans Kunglig Höghet Oscar Carl Wilhelm, Sveriges Arvfurste, Hertig av Västergötland.[6]
Utmärkelser
redigeraSvenska utmärkelser
redigera- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden, från födseln.[7]
- Kommendör med stora korset av Vasaorden, 28 april 1892.[8]
- Riddare av Carl XIII:s orden, från födseln.[7]
- Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, 1907.[7]
- Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.[7]
- Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen, 1948.[9]
- Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 1928.[10]
- Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj, 1906.[7]
- Hedersledamot av Johanniterorden i Sverige, tidigast 1921 och senast 1925.[7][11]
Utländska utmärkelser
redigera- Badiska Husorden Fidelitas, senast 1905.[12]
- Badiska Berthold I av Zähringens orden, senast 1905.[12]
- Belgiska Leopoldsorden, senast 1905.[12]
- Bulgariska Sankt Alexanderorden, tidigast 1921 och senast 1925.[7][11]
- Riddare av Danska Elefantorden, senast 1905.[12]
- Dannebrogsmännens hederstecken, 1897.[12]
- Danska Guldbröllopsminnestecknet, senast 1915.[13]
- Estniska Röda korsets orden, tidigast 1931 och senast 1940.[10][14]
- Finländska Frihetskorsets orden, tidigast 1918 och senast 1921.[11]
- Franska Hederslegionen, senast 1905.[12]
- Grekiska Frälsarens orden, tidigast 1945 och senast 1947.[15][16]
- Riddare av Italienska Annunziataorden, tidigast 1909 och senast 1915.[13][17]
- Lettiska Tre Stjärnors orden, tidigast 1925 och senast 1931.[7][10]
- Monacos Karl den heliges orden, senast 1905.[12]
- Nassauska Gyllene lejonets orden, senast 1905.[12]
- Nederländska Lejonorden, tidigast 1921 och senast 1925.[7][11]
- Riddare av Norska Lejonorden, 21 januari 1904.[7]
- Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, senast 1881.[18]
- Polska Polonia Restituta, tidigast 1945 och senast 1947.[15][16]
- Portugisiska Torn- och Svärdsorden, senast 1881.[18]
- Riddare av Preussiska Svarta örns orden, senast 1905.[12]
- Preussiska Röda örns orden, senast 1905.[12]
- Rumänska Stjärnans orden, senast 1905.[12]
- Ryska Sankt Andreas orden, senast 1881.[18]
- Ryska Sankt Alexander Nevskijorden, senast 1881.[18]
- Ryska Vita örns orden, senast 1881.[18]
- Ryska Sankt Annas orden, senast 1881.[18]
- Ryska Sankt Stanislausorden, senast 1905.[12]
- Sachsen-Weimarska orden Vita falken, senast 1905.[12]
- Thailändska Chakriorden, senast 1905.[12]
- Brittiska Victoriaorden, tidigast 1905 och senast 1908.[12][19]
- Osmanska rikets Osmanié-orden, senast 1905.[12]
- Ungerska Sankt Stefansorden, senast 1905.[12]
- Österrikiska Hederstecknet, tidigast 1921 och senast 1925.[7][11]
- Haakon VII:s frihetskors, tidigast 1947 och senast 1950.[9][16]
- Konung Christian X:s frihetsmedalj, tidigast 1947 och senast 1950.[9][16]
Anfäder
redigera16. Henri Bernadotte (1711–1780) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
8. Kung Karl XIV Johan (1763–1844) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
17. Jeanne de Saint-Jean (1728–1809) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Kung Oscar I (1799–1859) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
18. François Clary (1725–1794) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
9. Drottning Desideria (1777–1860) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
19. Françoise Rose Somis (1737–1815) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Kung Oscar II (1829–1907) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
20. Alexandre de Beauharnais (1760–1794) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
10. Hertig Eugène av Leuchtenberg, vicekung av Italien (1781–1824) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
21. Joséphine Tascher de la Pagerie (1763–1814) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5. Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg (1807–1876) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22. Kung Maximilian I Josef av Bayern (1756–1825) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
11. Prinsessan Augusta Amalia av Bayern (1788–1851) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23. Augusta av Hessen-Darmstadt (1765–1796) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Prins Carl (1861–1951) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
24. Furst Karl Kristian av Nassau-Weilburg (1735–1788) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
12. Furst Fredrik Vilhelm av Nassau-Weilburg (1768–1816) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
25. Carolina av Oranien-Nassau (1743–1787) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6. Hertig Wilhelm I av Nassau (1792–1839) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
26. Burggreve Georg Vilhelm av Kirchberg-Sayn-Hachenburg (1751–1777) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
13. Luise av Kirchberg-Sayn-Hachenburg (1772–1827) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
27. Isabelle Auguste av Reuss-Greiz (1752–1824) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.Prinsessan Sophie av Nassau (1836–1913) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
28. Kung Fredrik I av Württemberg (1754–1816) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
14. Prins Paul av Württemberg (1785–1852) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
29. Augusta Karolina av Braunschweig-Wolfenbüttel (1764–1788) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
7. Prinsessan Pauline av Württemberg (1810–1856) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
31. Hertig Fredrik av Sachsen-Altenburg (1763–1834) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
15. Prinsessan Charlotte av Sachsen-Altenburg (1787–1847) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
32. Charlotte Georgina av Mecklenburg-Strelitz (1769–1818) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
redigera- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
- Nationalencyklopedin, 2007
Noter
redigera- ^ 3) Carl, prins, hertig av Västergötland i Svensk uppslagsbok
- ^ Generalitetet i Sveriges statskalender 1925
- ^ ”Afzeliuslogen Skara”. https://gotiskaforbundet.se/afzeliuslogen_skara.html. Läst 5 november 2020.
- ^ Jungner, Birgitta (1994). Colling, Teje. Fataburen 1994: Tack vare våra Vänner!. Stockholm: Nordiska museets förlag. ISBN 9171083561.
- ^ 3) Carl, prins, hertig av Västergötland i Svensk uppslagsbok
- ^ Kungl. Huset. i Sveriges statskalender 1925
- ^ [a b c d e f g h i j k] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ [a b c] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1950bih
- ^ [a b c] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1931bih
- ^ [a b c d e] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1921
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Kungl. Serafimer-Orden. i Sveriges statskalender 1905
- ^ [a b] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1940bih
- ^ [a b] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1945bih
- ^ [a b c d] Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1947bih
- ^ Kungl. Serafimerorden. i Svensk rikskalender 1909
- ^ [a b c d e f] Kongl. Serafimer-Orden. i Sveriges statskalender 1881
- ^ Kungl. Serafimerorden. i Svensk rikskalender 1908
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Prins Carl, hertig av Västergötland.