Forum Romanum (italienska: Foro Romano, svenska: det romerska torget) var det antika Roms politiska, sociala, kommersiella, religiösa och juridiska centrum och är beläget mellan kullarna Capitolium och Palatinen. Via Sacra, en av Roms mest trafikerade vägar som bland annat användes vid religiösa processioner och militära triumfer, löpte längsmed Forums norra sida fram till Capitolium[1].

Forums ruiner, målning av Canaletto 1742. Närmaste tempelresterna (tre kolonner) är Castor och Pollux tempel.
Bild av Forum Romanum. 1800-talets slut.

På Forum fanns några av Roms mest välkända och ikoniska monument och byggnader. Bland dessa var Saturnustemplet, Castor och Pollux tempel, Vestatemplet och Vestalernas hus, Regia, Curia Iulia, Basilica Aemilia och en triumfbåge uppförd till minne över Septimius Severus (203 e Kr) militära segrar. Även mötesplatsen Comitium och den så kallade Lapis Niger var belagd vid Forum[1].

Från och med kejsartiden började Forums betydelse minska i förmån till de så kallade kejserliga fora, såsom Trajanus forum. Än senare, när det romerska imperiet började förfalla, lämnades byggnader till att förefalla eller anpassas efter rådande behov. Ett flertal byggnader omvandlades till kyrkor, varför de har bevarats näst intill intakta till nutid. Roms befolkning reducerades kraftigt från 400-talet och framåt, och resultatet blev att delar av Forum blev överväxta under 600-talet. Stora delar började utnyttjas som betesmark för kreatur och fick därför smeknamnet Campo vaccino (lat.: kofältet). Resultatet blev i sinom tid att marknivån höjdes[2][3][4].

Idag hör Forum Romanum till Roms populäraste turistdestinationer. Tillsammans med Colosseum och Palatinen besöker cirka 7.6 miljoner människor platsen varje år (2019), vilket gör Forum till en av de mest besökta turistdestinationer inte bara i Italien, utan även i hela Europa[5].

HistoriaRedigera

Förhistorisk tidRedigera

 
Avbild av Forum Romanum (1866).

Forum Romanum, det urbana centrum som kom att känneteckna Roms handel och civila kärna växte gradvis fram ur ett sankt område nedanför Palatinen och Capitolium. Initialt innehöll området få byggnader då platsen var särskilt drabbad av närliggande Tiberns översvämningar.[6] För att få bukt med detta problem började Forum successivt dräneras redan under 600-talet.  Effekten av förbättrade markförhållanden blir exempelvis att det till viss del tycks uppstå ett gatunät[7].

I anslutning till sydöstra delen av Forum ligger det tidiga Roms necropolis. Urnorna som grävts fram vid vad vi nu känner som Via Sacra (den heliga vägen) tolkas av forskare representera tidiga hyddliknande bosättningar[8].

KungatidenRedigera

 
Cloaca Maxima. Utlopp till Tibern. Av George W. Houston (1968).

Konstruktion på Forum inleddes enligt romersk myt och legend under Roms grundare, Romulus på 700-talet f Kr. På Forumet ska ett tempel ha konstruerats som senare fick rollen som mötesplats för senaten: Curia. När byggnaden på 600-talet brann ner ska kung Tullus Hostilius låtit konstruera en ny mötesplats, Curia Hostilia. Denna byggnad bestod fram till första århundradet före Kristus, då den nedmonterades och återuppbyggdes i större skala[9][10]. I väster på forum, vid Palatinens rand, strax ovanför sumpmarken låg Regia, kungens bostad, som även hade funktionen av en samlingsplats för religiösa ritualer[11].

Från Romulus tid lär även Venus Cloacias helgedom konstruerats, som var belägen vid den senare Basilica Aemilia. Den är associerad med den sabinske kungen Titus Tatius[12].

Under Romulus efterträdare, Numa Pompilius, ska Vestatemplet, där vestalerna som ålades att vakta gudinnan Vestas eviga eld, ha anlagts. Vestalernas anseende var högt och deras ansvar enormt. Den eviga elden fick aldrig slockna, och om så skedde var det ett tecken på att Rom skulle krossas[13]. Janus tempel ska även ha uppförts under Numas regeringstid.[14]

 
Inskriptionen i tidig latin funnen under Lapis Niger.

Under 600-talet lät Roms femte kung Tarquinius Priscus konstruera Cloaca Maxima (lat. den stora kloaken), då ett relativt simpelt dräneringsystem som bestod av en enkel kanal. Den utvecklades senare till ett imponerade system som är i bruk än idag. Resultatet var att Forum Romanum dränerades helt och håller, vilket möjliggjorde platsens senare utvecklades till Roms religiösa och politiska centrum i uppemot ett millennium[15].

Enligt den svenske antikforskaren Einar Gjerstad, som under 1900-talet samlade in allt tillgängligt material om det äldsta Rom, stenlades Forum omkring år 575 f Kr[16]. Forskaren Mary Beard ger oss en liknande datering. Lämningar visar också att markytan har höjts genom att grusytor lagts ut vid denna tid. Spår av en rad religiösa byggnader från 500-talet f Kr, inklusive vestalernas tempel, i Forum stärker detta. I vilken grad - eller över huvud taget - dessa byggnader kan kopplas till de romerska kungarna är omdebatterat[15].

Vid 1800-talets slut gjorde arkeologen Giacomo Boni en revolutionerande upptäckt. Vid utgrävningarna av Forum fann han en rad svarta stenar. Dessa är numera kända som Lapis Niger (lat. svarta stenen), och anlades på forum omkring första århundradet för att täcka vad som sannolikt var en helgedom, antagligen dedikerad till eld- och smideskonstens gud Vulcanus. Under dessa stenar fann man rester av en fristående kolonn med inskrifter på tidig latin. Den är skriven i boustrofedon (oxplogningsstil) och är till stor del obegriplig. Ett av orden som går att förstå är RECEI (från latin rex, kung). Dateringen är oklar och varierar mellan 700 och 400 f Kr, men en moderat bedömning är omkring 500-talet f Kr. Denna upptäckt stödjer myterna om att Rom en gång hade kungar[17].

RepublikenRedigera

 
Rester av Saturnustemplet.

Efter att Roms sjunde och sista kung Tarquinius Superbus störtats (enligt legenden år 509 f K), försökte han upprepade gånger att återta tronen. Romersk tradition säger att han slutligen besegrades på 490-talet f Kr vid slaget vid Regillius, men enbart med Jupiters söner Castor och Pollux hjälp. Det ovan nämnda templet dedikerades till dessa gudar år 484 f Kr som tack. Sedan dess har templet byggts om flera gånger, och delar av det består till modern tid[18]. Legenden bakom Castor och Pollux berättar att tvillingarna stannade för att vattna hästarna vid den heliga källan Lacus Iuturnae som ligger i anslutning till deras tempel[19]. Saturnustemplet dedikerades ungefär vid samma tid (497 f Kr)[20] och kom att tjäna som skattkammare; Aerarium[21][22].

Efter det latinska kriget i mitten av 300-talet dekorerades talarplattformen med rammar från den besegrade stadens Antiums flotta (lat.: ram, rostra). Denna plattform fick sedermera namnet rostra, och symboliserade att Roms makt vilade på militären[23].

Uppe på Forums västra kant byggdes år 367 f Kr ett tempel till Concordia, detta för att minnas en överenskommelse mellan plebejer och patricier[24][25]. Gradvis genomgick Forum Romanum under kommande 200-åren en rad olika förändringar som allt mer återspeglade Rom som en internationell stad. Den successiva förvandlingen av Forum till en behagligare och mer avslappnad miljö sker bland annat genom censorn Gaius Maenius konstruktion av tvåvåningsportiker 318 f Kr över flera handelslokaler på Forum, som också blev rikt utsmyckat vid denna tid; till den grad att en lag passerades som möjliggjorde borttagning av statyer som inte blivit godkända av folket och senaten[9].

 
3D-framställning av Basilica Aemilia.
 
Curia Iulia i modern tid.

Den offentliga byggnaden känd som basilika (från grekiska: basileios, kung) är en stor byggnad med en karaktäristisk central hall som har sin bakgrund från Forumet i 184 f Kr[26]. Basilica Aemilia konstruerades år 179 f Kr och ansågs av Plinius den äldre att vara en av de vackraste byggnaderna i Rom. Den skadades och restaurerades upprepade gånger genom åren och idag bland annat är reliefer i marmor bevarade från byggnaden[27]. Den låg vid Forums norra sida, och mittemot byggnaden låg en annan basilika, Basilica Sempronia, som konstruerades nio år efter dess nordliga morpart[28].

Tabularium (lat.: från tabula, tavla) var en byggnad som konstruerade omkring det första århundradet f Kr. Delar av den är bevarad än idag och är inbyggd i en renässansbyggnad. Dess funktion var av en officiell natur, men inte nödvändigtvis ett arkiv som namnet antyder[29].

År 80 f Kr lät den före detta diktatorn och dåvarnade konsuln Lucius Cornelius Sulla nedmontera Curia Hostilia från kungatiden och återbygga den med samma namn i större skala. Denna byggnad brann ner år 52 och ersattes av en än större byggnad, Curia Cornelia, konstruerad av Faustus Cornelius Sulla, son till ovannämnda Lucius Cornelius Sulla. Trots att curian benämns som senatens mötesplats var det nödvändigtvis inte alltid så. Senaten möttes nämligen ofta i tempel runtom i staden[30].

Julius Caesar konstruerade Basilica Iulia och denna byggnad färdigställdes år 46 f Kr. För att bygga den demolerades Basilica Sempronia. Byggnaden hade en rad olika funktioner, bland annat som handelsplats och domstol. År 12 blev basilikan förstörd i en brand men återuppfördes av Augustus i en större skala[31].

KejsartidenRedigera

 
Septimius Severus triumfbåge.

Efter Julius Caesars död och det efterföljande inbördeskriget föll det på hans adoptivson Octavianus, senare kejsar Augustus, att färdigställa Curia Iulia - en byggnad påbörjad av hans far. Curian består in till modern tid och är näst intill intakt. Augustus lät även uppföra ett tempel till den gudomlige Julius Caesar (29 f Kr), som hade upptagits bland gudarna år 42 f Kr[32].

Septimius Severus triumfbåge dedikerades 203 till minne för Severus kampanj mot Sassaniderna. Monumentet har en yta av marmor dekorerad med historiska och mytologiska reliefer och kolonner och har tre valvbågar. Severus triumfbåge var en av de sista kejserliga monument och byggnader i Forumet[33]. Hundra år senare, år 303, uppfördes fem fristående kolonner för att fira tioårsjubileet för tetrarkiet. Kapitälet dekorerades med en staty, fyra av kolonnerna med tetrarkerna, den femte av med Jupiter[34].

 
Resterna av Konstantins basilika, norra sidoskeppet.

Den sista kejserliga byggnaden som konstruerades i Forum Romanum var Basilica Nova, eller Konstantins basilika. Det var den största basilika som någonsin konstruerats i staden och hade påbörjats av Konstantins företrädare Maxentius. Färdig cirka 315, den centrala hallan mätte 80x25 och 40 meter i höjd. Hallen flankerades av två stora sidoskepp som mätte 23x17 meter. För att matcha omfattningen av byggnaden var det längst fram i hallen en kolossal akrolitisk staty av Konstantin sittande på en tron[35].

Nästan trehundra år senare, år 608, uppfördes det sista romerska monumentet på Forum Romanum, en fristående kolonn i korintisk ordning tillägnad den östromerska kejsaren Fokas. Kolonnen består till modern tid och är 13 meter hög[36].

 
Forum Romanum. sett från väst ifrån Capitolium. Byggnader och monument från vänster: Severusbågen, Castor och Pollux tempel, Saturnustemplet. I bakgrunden står Fokaskolonnen.

Arkeologiska utgrävningar på ForumRedigera

Under 1800-1900 talen utfördes omfattande arkeologiska utgrävningar på Forum Romanum och den närliggande kullen Palatinen. Arkeologen Giacomo Boni lät frigöra delar av Forum mellan 1898 och 1925. Ett flertal monument, byggnader och andra spår av Rom såg återigen dagens ljus. Sedan dess har den ungefärliga marknivån som Forum hade under den tidiga kejsartiden återställts[37]. De byggnader som vi idag kan se dateras för det mesta till kejsartiden, och få spår från den tidiga republikanska eran finns kvar[38]

Andra fora i RomRedigera

 
Trajanus forum. Halvcirkel-formade byggnaden är Trajanus marknader.
 
Vy över Forum Romanum på ett stick från år 1729.

Utöver Forum Romanum fanns det andra fora i Rom, och lämningar består från de flesta av dem. Viktigaste bland dessa är de kejserliga fora vilka formade ett komplex med Forum Romanum: Forum Iulium, Forum Augustum, Forum Vespasiani, Forum Transitorium (eller Forum Nerva) och Forum Traiani[39]. Utöver dessa fanns det fora som var inriktade på olika former av handel. Dessa var placerade längsmed kullarnas nedre delar. Bland dessa var Forum Boarium, kreaturmarkanden, nämnvärd, som började växa fram redan under kungatiden. Markanden var belagd mellan Tibern - ideellt för handel - och Palatinen[40]. Utöver dessa fanns bland annat dessa fora:

Fler fora än dessa fanns, men lämningar är svåra att identifiera på grund av brist på information om marknaderna[41].

Sociala aspekter i Forum RomanumRedigera

 
Det återkonstruerade Vestatempelet.

Som Roms politiska och juridiska centrum var Forum Romanum en plats som officiellt dominerades av män. Kvinnor hade aldrig officiella politisk ämbeten (med undantag av religiösa roller). Inskriptioner och reliefer var nästan uteslutande relaterade till områden som kvinnor inte hade någon anknytning till. Det finns enbart några få undantag. Bland mängderna av statyer som hyllade segerrika romerska generaler och framgångsrika politiker fanns under republiken - så vitt vi vet - endast en staty av en kvinna; Cloelia. Cloelia var en jungfru som i republikens begynnelse blev tillfångatagen under en konflikt med Porsenna men lyckades hjältemodigt att fly. För detta hyllades hon med en ryttarstaty på 300-talet f.Kr.- något som Seneca den yngre anmärker som traditionellt omanligt och märkligt[42].

Forum hade också en religiös funktion. I denna hade kvinnor en betydligt större roll än i relation till det juridiska och politiska. Prästinnan regia sacrorum var fru till rex sacrorum, ett viktigt prästerskap. Bland annat ledde hon religiösa ceremonier[42]. De ovan nämnda vestalerna var prästinnor i en av de viktigaste kulterna i staden och deras tempel tillhörde de äldsta i hela Rom[43].

 
Vestalerna hus sett från Palatinen.

Trots att kvinnor inte officiellt fick inneha politisk inflytande fanns det tillfällen i den romerska historien som demonstrerade kvinnors inofficiella inflytande. När förslaget att ta bort Lex Oppia (en lag som reglerade kvinnors klädsel) år 195 f Kr protesterade Cato den äldre. Då samlades kvinnor i forum för att protestera mot Catos politiska hållning. Cato själv blir chockerad - men hans motståndare mottog nyheten (om kvinnor som protesterade på forum) som något normalt. Förslaget att ta bort lagen gick igenom. Hundra år (år 100 f Kr) senare höll Sempronia, syster till Gracchibröderna och fru till Scipio Aemilianus, ett tal vid rostra - högst otraditionellt bland kvinnor. År 42 f Kr introducerade det andra triumviratet en skatt för de rikaste kvinnorna i Rom. Under ledning av Hortensia protesterade en stor grupp kvinnor och skatten drog tillbaka[42]. Dessa var dock extraordinära tillfällen. Att kvinnor skulle besitta offentligt inflytande över politiken var för många romare skrämmande. Kvinnors roll var inom hemmen, domus. Detta var förvisso inte så stängt och privat som man kan tro enligt Amy Russell. Den romerska överklassen hade notoriskt öppna hus och att kvinnan inom huset skulle besitta inflytande var naturligt. I en anonym dikt kallad Consolatio ad Liviam prisas Augustus hustru Livia för att hon höll sin makt inom hemmet och att den inte sträckte sig utanför hennes hus[43].

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Roman Forum | History, Location, Buildings, & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Roman-Forum. Läst 3 december 2020. 
  2. ^ Editors, History com. ”Roman Forum” (på engelska). HISTORY. https://www.history.com/topics/ancient-rome/roman-forum. Läst 3 december 2020. 
  3. ^ Marucchi, Op. cit., s. 9
  4. ^ Goodyear, W. H. (1899). Roman and Medieval Art. New York: Machmillian. sid. 109 
  5. ^ ”Italy: visitors to Colosseum in Rome 2012-2019” (på engelska). Statista. https://www.statista.com/statistics/515727/rome-colosseum-and-roman-forum-visitor-numbers-italy/. Läst 3 december 2020. 
  6. ^ Tuck, Steven L. (2015). A History of Roman Art. Chichester: Wiley Backwell. sid. 29f 
  7. ^ Billings, Nils, red (2017). Antiken: från faraonernas Egypten till romarrikets fall. Stockholm: Natur & Kultur. sid. 283 
  8. ^ . Tuck. sid. 30 
  9. ^ [a b] Stambaugh, John Evan (1988). The Ancient Roman City. Baltimore: John Hopkin University Press. sid. 110 
  10. ^ Marucchi, Horace (1906). The Roman Forum and the Palatine According to the Latest Discoveries. Paris: Lefebvre. s. 1f.
  11. ^ Tuck. sid. 29f 
  12. ^ Platner, Samuel Ball (2015). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. Cambridge University Press. sid. 128. ISBN 978-1-316-21970-6. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9781316219706. Läst 3 december 2020 
  13. ^ Warrior, Valerie M. (2006). Roman Religion. Cambridge University Press. sid. 45. ISBN 978-0-511-81474-7. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9780511814747. Läst 3 december 2020 
  14. ^ Claridge, Amanda (1998). Rome: An Oxford Archaeological. sid. 258f 
  15. ^ [a b] Beard, Mary (2015). SPQR: Historien om det antika Rom. Falun: Scandbook AB. sid. 114ff 
  16. ^ Billing, Nils (2017). Antiken: Från faraoernas Egypten till romarrikets fall. sid. 284 
  17. ^ Beard. sid. 86ff 
  18. ^ Beard. sid. 118ff 
  19. ^ . Stambaugh. sid. 107 
  20. ^ Richmond, Ian Archibald, et al. (1996), Entry, "Forum Romanum", In: Hornblower, Simon and Antony Spawforth (eds.), The Oxford Classical Dictionary (3rd ed.), Oxford University Press, s. 607.
  21. ^ Beard. sid. 159 
  22. ^ Stambaugh. sid. 108f 
  23. ^ Beard. sid. 175 
  24. ^ Billing. sid. 302 
  25. ^ Stambaugh. sid. 109 
  26. ^ Tuck, Steven L. (2015). A History of Roman Art. Wiley Blackwell. sid. 81 
  27. ^ Beard. sid. 135f 
  28. ^ Baedeker, Karl (1903). Italy: Handbook for Travellers. Leipzig: Karl Baedeker. sid. 251 
  29. ^ . Beard. sid. 34 
  30. ^ Beard. sid. 24 
  31. ^ Stambaugh. sid. 116 
  32. ^ Fullerton, Mark. Roman Art and Archaeology. sid. 118 
  33. ^ Tuck. sid. 284f 
  34. ^ Tuck. sid. 312 
  35. ^ Tuck. sid. 336ff 
  36. ^ ”Column of Phocas, Rome”. Ancient History Encyclopedia. https://www.ancient.eu/image/2066/column-of-phocas-rome/. Läst 3 december 2020. 
  37. ^ Gray, Mason D. (March 1901). "Recent Excavations in the Roman Forum". The Biblical World. 17 (3): 199–202. doi:10.1086/472777. JSTOR 3136821.
  38. ^ Beard. sid. 328 
  39. ^ Tuck. sid. 77ff 
  40. ^ Tuck. sid. 29ff 
  41. ^ Richardson, L., Jr. (1992). A New Topographical Dictionary of Ancient Rome. JHU Press. ISBN 978-0801843006.
  42. ^ [a b c] Boatwright, Mary T. (2011). Women and Gender in the Forum Romanum 
  43. ^ [a b] Russell, Amy (2016). On Gender and Spatial Experience in Public: The Case of Ancient Rome. sid. 167ff 

KällförteckningRedigera

LitteraturRedigera

Baedeker, Karl (1903). Italy: Handbook for Travellers. Leipzig: Karl Baedeker.

Beard, Mary (2015). SPQR: Historien om det antika Rom. Falun: Scandbook AB.

Billings, Nils, red (2017). Antiken: från faraonernas Egypten till romarrikets fall. Stockholm: Natur & Kultur.

Boatwright, Mary T. (2011). Women and Gender in the Forum Romanum.

Claridge, Amanda (1998). Rome: An Oxford Archaeological.

Fullerton, Mark. Roman Art and Archaeology.

Goodyear, W. H. (1899). Roman and Medieval Art. New York: Machmillian.

Gray, Mason D. (March 1901). Recent Excavations in the Roman Forum. The Biblical World. 17 (3): 199–202. doi:10.1086/472777. JSTOR 3136821.

Platner, Samuel Ball (2015). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. Cambridge University Press. sid. 128. ISBN 978-1-316-21970-6.

Marucchi, Horace (1906). The Roman Forum and the Palatine According to the Latest Discoveries. Paris: Lefebvre.

Richardson, L., Jr. (1992). A New Topographical Dictionary of Ancient Rome. JHU Press. ISBN 978-0801843006.

Richmond, Ian Archibald, et al. (1996), Entry, "Forum Romanum", In: Hornblower, Simon and Antony Spawforth (eds.), The Oxford Classical Dictionary (3rd ed.), Oxford University Press.

Russell, Amy (2016). On Gender and Spatial Experience in Public: The Case of Ancient Rome.

Stambaugh, John Evan (1988). The Ancient Roman City. Baltimore: John Hopkin University Press.

Tuck, Steven L. (2015). A History of Roman Art. Chichester: Wiley Backwell.

Warrior, Valerie M. (2006). Roman Religion. Cambridge University Press. sid. 45. ISBN 978-0-511-81474-7.

InternetkällorRedigera

”Column of Phocas, Rome”. Ancient History Encyclopedia. Läst 3 december 2020.

Editors, History com. ”Roman Forum” (på engelska). HISTORY. Läst 3 december 2020.

”Italy: visitors to Colosseum in Rome 2012-2019” (på engelska). Statista. Läst 3 december 2020.

Allmänna källorRedigera

  • Filippo, Coarelli, (1980). Guida Archeologica di Roma, 3a ediz. Milano: Arnoldo Mondadori Editore 
  • Gorski, G. and Packer, J. (2015). The Roman Forum: A Reconstruction and Architectural Guide. Cambridge: Cambridge University Press.
  • Janson, Tore (2002). Latin: kulturen, historien, språket. Stockholm: Wahlström & Widstrand 
  • (på engelska) Roma. 9a ediz. Milano: Touring Club Italiano. 2002. ISBN 88-365-2541-5 
  • Rönström, Th. O. Joh (1895). Roms topografi. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners förlag 
  • Scherer, Margaret R. (1955) (på engelska). Marvels of Ancient Rome. New York & London: Phaidon Press & The Metropolitan Museum of Art. Libris länk 

Externa länkarRedigera