Rostra (pluralis av latinets rostrum, "näbb", "ramm") var i antikens Rom en talartribun, från vilken magistrater (ämbetsmän) och senare kejsaren höll tal till folket. Plattformen var belägen på Forum Romanum. Rostran fanns under både Romerska republiken och kejsartiden.[1] Talartribunen var uppburen av kolonner, vilka var prydda med rammar från erövrade skepp.

Resterna av Rostra på Forum Romanum i Rom.

HistoriaRedigera

Konsulen Gaius Maenius visade år 338f.kr. på talartribunen på Forum som har funnits sedan 500-talet f.kr. uppskeppsrammar (pl. rostra) som en symbol för sin vinst i sjöslaget vid Antium 338, detta gav platsen namnet Rostra.[2] Namnet kom att bli synonymt till talartribunen och bibehölls även efter Rostrans byggdes om. Ursprungligen syftade termen på en struktur belägen inom Comitium-utrymmet nära forumet och var vanligtvis associerad med senatens Curia Hostillia. Det började kallas Rostra Vetera ("äldre Rostra") under kejsartiden för att skilja den från andra senare plattformar. Rostran kom att byggas om ett flertal gånger och senare Rostra behöll namnet Rostra tillsammans med ett epitet, oftast associerad till personer som byggde den. Den första ombyggnationen skedde under Caesar då den äldre Rostran kom att ersättas av en ny Rostra under Caesar som byggde om plattformen som en del av hans större omformning av Forum Romanum. Den nya rostran flyttades från den norra delen av Forumet till den västra sidan och kom att färdigställas under Caesars arvinge Augustus, då under namnet Rostra Augusta.[3][4][5]

Hålen på framsidan av det nya podiet antas ha varit till för att fästa stävarna. Talarpodiet har en rak framsida, medan baksidan bildar en kurva, som avspeglar formen på det tidigare podiet, vars ena sida följde Comitiums rundning. Rostra Augusta fick ytterligare tillägg runt 470 e.kr. då en vinge i nordvästlig riktning byggdes till som ett minnesmärke över segrarna till sjöss mot Vandalerna.[6]

Det som nu kan ses på platsen är till stor del en modern rekonstruktion.

FunktionRedigera

Rostran, som en talartribun, var en plats där magistrater och andra innehavare av viktiga ämbeten i antikens Rom kunde tilltala folkmassorna. Talen var en essentiell del av den romerska politiken och en lyckad politiker var per automatik tvungen att vara en duktig talare och retoriker.[7] Tidig till mellersta Republiken skedde de flesta tal vid Rosta riktat mot Comitium där Folkförsamlingen hölls. Senrepubliken såg talarna vända sig om och istället tilltala det större och mer tillgängliga Forum Romanum. Denna förändring gjorde att talen som tidigare kunde ha en publik på mellan 5000-6000 (tättpackat) i Comitium kunde nu potentiellt nå ut till en publik på upp till 20000 på Forumet.[8] Denna nya form av tal kom att tätt knytas an till populares, den populistiska gruppen aristokrater och senatorer inom den Romerska senrepubliken, vilka kom att använda Rostran och retoriken som ett vapen och verktyg för att stärka sin politiska ställning.[9]

Senrepubliken såg Rostran bli en relativt farlig plats där vissa populares kunde bygga upp sådant folkligt missnöje mot andra politiker att de mer eller mindre inte längre kunde använda talartribunen eller hålla offentliga tal. Ett känt fall är hur Tiberius Gracchus fick folkmassan att vända sig mot sin folktribunskollega Marcus Octavius som tvingades fly från Rostran för att sedan förlora sitt ämbete via en omröstning i folkförsamlingen.[10]

Rostran kunde också användas som en uppvisningsplats och kom bland annat att bli platsen där man spikade upp kroppsdelar från sina politiska fiender under inbördeskrigen. Det mest omnämnda exemplen är Ciceros händer och huvud som spikas upp av Marcus Antonius under det andra triumviratet.[11]

Rostran förblev under Kejsartiden en viktig plats för politiska tal och presentationer, men blev också en plats där de avlidna kejsarnas kroppar kunde presenteras för folket i samband med begravningsföredrag och tal. Talarplattformen behölls som en symbolisk koppling till den forna republiken, men monopoliserades av kejsaren.[12]

En plats för folket?Redigera

Inom den historiska och arkeologiska forskningen finns det diskussionen och oenighet gällande vilka som egentligen lyssnade och deltog i talen som hölls vid Rostran. Vissa forskare menar att systemet i sin natur var starkt oligarkiskt och dominerat av den aristokratiska senaten, därmed fanns det enbart en liten skara politiskt intresserade lyssnare som hade både tid och pengar att närvara vid dessa politiska tal.[13]

Det andra lägret följer till stor del den antika historikern Polybius tes gällande en "blandad konstitution" där folkets makt är betydligt större. Detta andra läger menar att det både fanns ett större intresse bland de lägre skikten för politik och att människor i allmänhet deltog i större antal till både tal och röstningar inom folkförsamlingarna.[14]

Historikern Robert Morstein-Marx lyfter fram Contio som ett bra exempel där en stor folkmassa kunde påverka både legislativa beslut och det politiska livet i Rom.[15] Henrik Mouritsen, en historiker som tillhör det första lägret, menar istället att de flesta medborgarna varken hade tid, möjlighet eller intresse att komma till Forum Romanum och Rostra för att delta i diskussioner eller Contio. Istället skulle Forum vara en plats för eliten.[16] En tredje röst i diskussion som ger stöd åt Mouritsen är historikern Ramsay MacMullen som i sin artikel, ‘How Many Romans Voted?’, skriver om möjligheten för vanliga medborgare i Rom att delta i politiken vid Forum och Rostra. Han menar att Rom vid den här tiden hade vuxit så stort att de flesta inte hade möjligheten att delta samt att de hellre höll sig till sina egna grannskap.[17]

Historikern Alexander Yakobson har undersökt dessa teser och diskuterar dem i sin artikel The People’s Voice and the Speakers’ Platform: Popular Power, Persuasion and Manipulation in the Roman Forum 2004. Han står mer på Morstein-Marx sida i diskussionen men menar att man måste ta den politiska manipulationen med i beräkningarna när man talar om den demokrati som fördes i Rom.

I och med att den romerska ämbetsmannen hade möjligheten att vända sig mot folket när han stod på Rostran samt att förslag som möttes av negativa reaktioner från folket ofta aldrig såg dagens ljus, kunde folket indirekt påverka politiken. I Yakobsons mening togs folkets vilja på allvar av aristokratin eftersom om folket ignorerades kunde de utgöra en fara för aristokratins egna ställning.[18]

NoterRedigera

  1. ^ Rostra i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 21 februari 2021.
  2. ^ Billing m.fl. Antiken: från faraonernas Egypten till romarrikets fall. 2018, sid.303 Purcell, N. (2012). Maenius, Gaius. In The Oxford Classical Dictionary. : Oxford University Press. Retrieved 22 Apr. 2021, from https://www-oxfordreference-com.ludwig.lub.lu.se/view/10.1093/acref/9780199545568.001.0001/acref-9780199545568-e-3861
  3. ^ MacMullen, R. ‘How Many Romans Voted,’ Athenaeum 58, 1980 sid. 455.
  4. ^ https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rostra (Hämtat 2020-12-03)
  5. ^ https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/forum-romanum (Hämtat 2020-12-03)
  6. ^ https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780199545568.001.0001/acref-9780199545568-e-5616?rskey=YoX0uW&result=2 (Hämtad 2020-12-03)
  7. ^ Renshaw, J, In Search of the Romans, Bloomsbury Academics, 2020, sid. 250-251
  8. ^ MacMullen, 1980, sid.455
  9. ^ Yakobson, A, "The People's Voice and the Speakers' Paltform: Popular Power, Persuasion and Manipulation in the Roman Forum" Scripta Classica Israelica, vol XXIII, 2004
  10. ^ Yakobson, 2004, s.11
  11. ^ Vasaly, Ann (January 25, 1996). Representations. University of California Press. pp. 73. ISBN 978-0-520-20178-1
  12. ^ http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/rostra-augusti/?lang=en (Hämtat 2020-12-03)
  13. ^ Mouritsen, H, Plebs and Politics in the Late Roman Republic, Cambridge University Press, 2001
  14. ^ Morstein-Marx, R, Mass Oratory and Political Power in the Late Roman Republic, Cambridge University Press, 2004
  15. ^ Morstein-Marx, 2004
  16. ^ Mouritsen, 2001
  17. ^ MacMullen, 1980, sid. 457
  18. ^ Yakobson, 2004 s.12
Plan över Forum Romanum under antiken
Forum Romanum under republiken.
Forum Romanum under kejsartiden.