Öppna huvudmenyn
Romarriket
Roman SPQR banner.svg

En del av Romportalen
Romarrikets statsskick och förvaltning

Historiska perioder
Roms kungatid
753509 f.Kr.

Romerska republiken
50927 f.Kr.
Romerska kejsardömet
27 f.Kr.395 e.Kr.

Västromerska riket
395476

Östromerska riket
3951453

Ordinära magistrater
Konsul (Rom)
Praetor
Prokonsul
Propraetor
Edil
Kvestor
Tribun
Censor
Curator
Extraordinära magistrater
Diktator
Magister Equitum
Ståthållare
triumviri
Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus
Dux
Officium
Prefekt
Praetorianprefekt
Vicarius
Vigintisexviri
Liktor
Magister militum
Imperator
Princeps senatus
Pontifex maximus
Tetrark
Augustus
Augusta
Africanus
Caesar
Dekurion
Dominus
Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten
Cursus honorum
Romerska folkförsamlingen
Romersk rätt
Romerskt medborgarskap
Imperium
Auktoritet
Kollegialitet

Censor kan vara

  • en person som utövar censur
  • en ämbetsmannatitel i antikens Rom
  • en ämbetsmannatitel i svenskt utbildningsväsende som existerade fram till 1968

Innehåll

Censor (censur)Redigera

En censor är en person som utövar censur genom att göra förhandsgranskning av litteratur, film, teater, brev etcetera i syfte att förhindra spridning av information som anses vara skadlig för ett lands säkerhet eller på annat sätt för dess medborgare.

Censor (antikens Rom)Redigera

En censor var en ämbetsmannatitel under antikens Rom. De valdes vart fjärde, senare vart femte år. De två censorernas uppgifter var främst:

  • registrering och taxering av medborgarna
  • övervakning av moralen och bestraffningen i samband därmed
  • revidering av listan över senatorerna
  • uppgifter i samband med tullar och skatter

Censorerna såg till att folket betalade skatter och gjorde krigstjänst. De hade också uppgiften att uppta nya senatorer och avsätta de som ansågs ha misskött sig.

Efter 22 f.Kr. övertogs censorernas befogenheter av kejsaren, vilket starkt bidrog till enväldets införande då dessa omfattade rättigheter som att stöta ut senatorer på moralisk grund samt uppta nya senatorer.

Efter det att det romerska kungariket störtats och den tidiga republiken upprättats inrättades så småningom ämbetet censor år 443 f.kr. Censorerna var, med vissa undantag, två. Till en början kunde enbart patricier inneha ämbetet, men år 351 f.kr. innehade den första plebejen ämbetet. Det mesta tyder på att det var comitia centuriata som valde censorerna. Vanligen var det endast personer som tidigare tjänat som konsuler som kunde väljas till censorer. År 265 f.kr instiftades en lag som förbjöd en person att väljas till censor mer än en gång, vilket dock ditintills inte hört till vanligheterna. Att vara censor var, med undantag för att tjäna som diktator, det mest ärofyllda uppdraget en person kunde inneha inom den romerska statsapparaten.

Censorernas uppdrag var från början endast begränsat till att övervaka Roms census. Kung Servius Tullius hade inrättat detta register (census) över de romerska medborgarna och deras tillhörigheter. Med tiden kom censorernas uppdrag även att omfatta att övervaka den så kallade regimem morum, alltså den allmänna moralen. Dessutom ansvarade censorerna för stora delar av statens finanser, vilket hade samband med att de övervakade censuset, som ju var grunden för beskattning av medborgarna.

I den romerska senrepubliken tappade censorerna allt mer i betydelse och makt. Det fanns perioder då det inte ens utsågs någon censor. I och med republikens fall och kejsardömets födelse kom censorernas ansvarsområden och befogenheter att övertas av de romerska kejsarna.[1]

Censor (svenskt utbildningsväsende)Redigera

En censor var en ämbetsmannatitel i svenskt utbildningsväsende fram till 1968. Det var då benämningen på en universitetsprofessor eller docent som av Kungl. Maj:t förordnats att ansvara för och leda studentexamen vid ett svenskt gymnasium.

ReferenserRedigera