Julius Caesars tempel (latin: Aedes Divi Iulii, "Den gudomlige Julius tempel") är en helgedom som var belägen på Forum Romanums sydöstra kortsida i Rom. Templet restes till Caesars ära efter hans död. Av templet återstår idag endast det höga podiet och delar av framsidan med altaret. Templet ligger på den plats där Caesar antas ha kremerats och där ett monument därefter uppfördes. Flera monument uppfördes och förstördes på platsen och byggnationen av templet slutfördes den 18 augusti år 29 f.Kr. Templet fungerade som en kultplats, militärmonument och som talarplattform.[2] Denna talarplattform kallas för rostra.

Julius Caesars tempel
Tempel
Resterna av Julius Caesars tempel.
Resterna av Julius Caesars tempel.
Land Italien Italien
Region Lazio
Ort Rom
Adress Forum Romanum
(Regio VIII Forum Romanum)
Koordinater 41°53′31.4″N 12°29′09.9″Ö / 41.892056°N 12.486083°Ö / 41.892056; 12.486083
Byggherre Augustus
Färdigställande 18 augusti år 29 f.Kr.[1]
Byggnadsmaterial Travertin, tuff och marmor
GeoNames 10278739
Lägeskarta

Rekonstruktion av templet.
Rekonstruktion av templet.

HistorikRedigera

Vid Caesars begravning år 44 f.Kr flyttades Caesars kropp från Rostra, på torgets nordvästra ände där Marcus Antonius höll sitt griftetal, laudatio, till Forum Romanums sydöstra ände. Enligt Suetonius hade ett bål gjorts redo på marsfältet intill Julias grav,[3] men istället kom Caesar att kremeras innanför pomerium. Detta skedde under inflytande av folkmassan som under ledning av Caesars partisaner förmådde det magistrater som var ansvariga för begravningen att flytta den döde till forums sydöstra kortsida, med största sannolikhet till platsen framför regia där Caesar kremerades.[4]

Kort efter Caesars kremering restes ett monument bestående av ett altare och en kolonn på den plats där kremeringen sannolikt ägt rum på Forum Romanum. Vid detta monument gav plebejer och veteraner offergåvor. Denna tidiga kultaktivitet på platsen ska ha skett under ledning av en viss Amatius eller pseudo-Marius som för denna saks skull blev mördad på Marcus Antonius order.[5] Helgedomen raserades av konsuln Cornelius Dolabella samma år, som även utlyste ett kontrakt som syftade till “att stenlägga platsen” d.v.s. utradera monumentet[6]. Dolabella straffade ett antal caesaranhängare genom att låta dem kastas från Tarpeiska klippan, ett straff annars utmätt mot statsförrädare. Den romerske författaren Suetonius beskriver att monumentet snabbt ska ha återuppbyggts av Caesars veteraner, i form av en sex meter hög kolonn av numidisk marmor och på kolonnen ska en staty av Caesar ha stått. Monumentet hade inskriptionen “Parens Patriae” (landsfader), en ärebetygelse som i vanliga fall tilldelades av senaten. Det kan även ha funnits ett altare på platsen. Det var mycket ovanligt att en gravmarkör blev centrum för en plats för tillbedjan och att andra än familjen tillbad den avlidne.[7] I november år 44 f.kr. höll Octavius ett contito, eller massmöte mellan Castor-Pollux templet och Caesars monument i vilket minst tiotusen urbana plebejer och Caesars veteraner deltog.[8] 42 f.kr. utlovade det andra triumviratet att ett tempel skulle resas till Caesar på platsen i samband med dennes gudaförklaring.[9]

År 29 f.kr. stod templet, som ersatte det andra monument Caesars veteraner rest klart efter mellan 2 och 3 års byggnadsarbete. Caesars arvtagare och adoptivson Octavianus, senare Augustus, invigde templet med flera dagars festival och spel som började den 18 augusti år 29 f.kr., kort efter hans återkomst till Rom efter slaget vid Actium och erövringen av Egypten.[10] Altaret var placerat i en halvcirkelformad nisch framför templet som markerade platsen där Caesar kremerades. Templet flankeras på båda sidor av triumfbågar (den södra var Arcus Augusti), av vilka föga återstår; de bildade tillsammans med templet en monumental fond på den sydöstra kortsidan av Forum Romanum. Templet fungerade som en kultplats, militärmonument och som talarplattform (rostra aedis divi Ivlii).[11] Beslutet att utlova ett tempel togs både i senaten genom dekret och hos folket genom omröstning. Vid detta monument gav plebejer och veteraner offergåvor.

ArkitekturRedigera

Mycket lite återstår i dag av templet. Endast delar av podiet och delar av framsidan med altaret är i dag bevarade. Templet hade basmåttet 26 m x 30 m. Detta berodde på det relativt lilla område som templet byggdes på eftersom det var det enda tomma område på Forums östra sida vid den tiden. För att kompensera för den mindre basen höjdes templet upp med ett podium på två våningar. Templet är utformat som en prostyl, det vill säga med en portik med en kolonnad framför den främre kortsidan. Sex kolonner dekorerade framsidan av templet och kolonnerna placerades med smalt mellanrum, så kallad piknostil,[12] för att öka helhetsintrycket av en hög struktur. Vilken kolonnordning som ursprungligen användes är ovisst. Altaret från den gamla kultplatsen 42 f.kr. var först placerat i en halvcirkelformad nisch på templets framsida, men flyttades senare, troligtvis upp på podiet. Precis som många andra romerska tempel så hade detta starka likheter till etruskiska tempel. Bland annat låg stort fokus på framsidan av templet, templet var upphöjt på ett slags podium och templet hade bara trappor på framsidan.[13]

En rostra, Rostra Iulia, tillfogades för officiella och politiska tal. Platsen användes för comitia, sammanträden för folkförsamlingarna, och även i mindre utsträckning contiones, offentliga samlingar. Huruvida denna rostra låg i direkt anknytning till templet eller var fristående är oklart.

Templets och monumentens symboliska värdeRedigera

Geoffrey Sumi, professor i gammalgrekiska, latin och antik historia på Mount Holyoke college, menar att folkmassans val av denna plats inte var slumpartad, utan att den ska ses ur perspektivet av en begynnande kult och ideologi centrerad till Caesars person. Folkmassan som deltog i Caesars begravning beskrivs i litterära källor som lyriska och agerande i hänförelse efter Marcus Antonius griftetal över den döde diktatorn. Den plebejiska folkmassans val att kremera Caesar i den sydöstra änden av Forum framför Regia ter sig därför symboliskt då man ville ge Caesar en kunglig status, något han hade varit förvägrad under sin livstid. Eftersom Caesar vid sin död höll titeln Pontifex Maximus kan det eventuellt även vara därför han kremerades utanför Regia. Detta eftersom Regia var högkvarter för den som erhöll ämbetet Pontifex Maximus. Det är även möjligt att valet av den platsen inte berodde på en gemensam folklig vilja, utan att det på den platsen fanns tillräckligt med utrymme.[14]

Uppförandet av monument på Caesars kremeringsplats initierades av en kult som avgudade honom. Caesars efterföljare och adoptivson, Octavianus, uppmuntrade kulten av den postumt definierade Caesar för att visa att han själv hade gudomligt påbrå genom sin släktrelation med honom, och han kallade sig nu divi filius (“son till en gud”). Folkets behandling av Caesars kropp, kremeringen, de tidigt uppförda minnesmonumenten och templet blev alla verktyg med vilka Augustus styrker idén om att hans makt grundade sig i folkets vilja.[15] Templets utseende var också symboliskt laddat. Med sina höga och nära placerade kolonner liknade det ett tempel som Julius Caesar byggt till Venus Genetrix, en gudinna som den juliska ätten ansåg sig härstamma från. Vissa forskare, bland annat Geoffrey S. Sumi hävdar att Augustus med detta sökte öka sambandet mellan sig själv, Venus och Caesar. Dock blev det senare viktigare för Augustus att belysa sina militära segrar, och templet blev i mångt och mycket ett militärmonument genom att rostran som byggdes i anslutning till templet dekorerades med skrov tagna från slaget vid Actium. [16]

Enligt Sumi inledde Augustus en ny era under ledning av den kejserliga familjen genom ett dynastiskt, monumentalt komplex vid Forum Romanums östra del, i området som hade folkliga associationer.

Inne i templet stod en kultstaty av Caesar, med en stjärna över huvudet, som symboliserade kometen som synts på himlen i juli 44 f.Kr. vid offentliga spel, den så kallade Sidus Iulium. Denna stjärna hade redan kommit att symbolisera den framlidne diktatorns apoteos, ett tillerkännande av gudomlig status åt en människa.[17]

Under principatet användes templet av Augustus vid begravningar av medlemmar ur kejsarfamiljen. Istället för att låta den avlidnes kropp ligga på lit de parade i atrium i familjens bostad, som inom den aristokratiska eliten var kutym, lades kroppen av den avlidne i templet. Den kejserliga begravningsceremonin symboliserade topografiskt det samförstånd som låg i hjärtat av den augusteiska ideologin. Geoffrey S. Sumi menar att genom att använda templet som en del av den kejserliga begravningsceremonin är det troligt att Augustus medvetet ville framkalla minnet av kulten av Caesar som fanns i själva templet. Dessutom uppdelades griftetalet i två tal, varav ett hölls från rostran vid templet. Den dubbla välsignelsen innebar inte enbart att den höjde beröm för en medlem av kejsarfamiljen (förutom kejsaren själv) utan innebar även möjligheten att göra ett publik framträdande i Forum och tala till det romerska folket.[18]

BilderRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Claridge 1998, s. 98
  2. ^ ”Temple of Caesar - Digitales Forum Romanum”. www.digitales-forum-romanum.de. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/caesartempel/?lang=en. Läst 2 december 2021. 
  3. ^ Tranquillus, Suetonius (1913). ”84”. The Lives of the Caesars 
  4. ^ SUMI, GEOFFREY S. (2011-05). ”TOPOGRAPHY AND IDEOLOGY: CAESAR'S MONUMENT AND THE AEDES DIVI IVLII IN AUGUSTAN ROME.”. The Classical Quarterly 61(1): sid. 208-210. doi:10.1017/S0009838810000510. 
  5. ^ SUMI, GEOFREY S. (2011-05). ”TOPOGRAPHY AND IDEOLOGY: CAESAR'S MONUMENT AND THE AEDES DIVI IVLII IN AUGUSTAN ROME”. The Classical Quarterly 61(1): sid. 215. doi:10.1017%2Fs0009838810000510. 
  6. ^ Tranquillus, Suetonius (1913). ”85”. The Lives of Caesars 
  7. ^ SUMI, GEOFFREY S. (2011-05). ”TOPOGRAPHY AND IDEOLOGY: CAESAR'S MONUMENT AND THE AEDES DIVI IVLII IN AUGUSTAN ROME”. The Classical Quarterly 61 (1): sid. 226. doi:10.1017/s0009838810000510. ISSN 0009-8388. http://dx.doi.org/10.1017/s0009838810000510. Läst 22 april 2021. 
  8. ^ SUMI, GEOFFREY S (2011-05). ”TOPOGRAPHY AND IDEOLOGY: CAESAR'S MONUMENT AND THE AEDES DIVI IVLII IN AUGUSTAN ROME”. The Classical Quarterly 61(1): sid. 216. doi:10.1017%2Fs0009838810000510. 
  9. ^ Historia Romana 47.18 
  10. ^ SUMI, GEOFFREY S. (2011-05). ”Topography and Ideology: Caesars and the aedes divi Ivlii in augustan Rome”. The Classical Quarterly (61(1)): sid. 221. doi:10.1017/S0009838810000510. 
  11. ^ ”Digitales forum romanum”. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/caesartempel/?lang=en. Läst 12 mars 2022. 
  12. ^ ”Britannica”. https://www.britannica.com/technology/intercolumniation. Läst 3/12 - 2020. 
  13. ^ Tuck, Steven (2015). A history of roman art. sid. 5-7 
  14. ^ SUMI, GEOFFREY S. (2011-05). ”TOPOGRAPHY AND IDEOLOGY: CAESAR'S MONUMENT AND THE AEDES DIVI IVLII IN AUGUSTAN ROME”. The Classical Quarterly 61 (1): sid. 229. doi:10.1017/s0009838810000510. ISSN 0009-8388. http://dx.doi.org/10.1017/s0009838810000510. Läst 22 april 2021. 
  15. ^ SUMI, GEOFFREY S. (2011-05). ”TOPOGRAPHY AND IDEOLOGY: CAESAR'S MONUMENT AND THE AEDES DIVI IVLII IN AUGUSTAN ROME”. The Classical Quarterly 61 (1): sid. 206. doi:10.1017/s0009838810000510. ISSN 0009-8388. http://dx.doi.org/10.1017/s0009838810000510. Läst 22 april 2021. 
  16. ^ ”Digitales forum romanum”. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/caesartempel/?lang=en. Läst 3/12 - 2020. 
  17. ^ ”Nationalencyklopedin, apoteos.”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/apoteos. Läst 3/12 - 2020. 
  18. ^ Geoffrey Sumi. Topography And Ideology: Caesars Monument And The Aedes Divi Iulii In Augustan Rome s.224-227. 

Tryckta källorRedigera

  • Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford Archaeological Guides, 99-2662277-1. Oxford: Oxford University Press. sid. 97–99. ISBN 0-19-288003-9 
  • Coarelli, Filippo (1980) (på italienska). Guida archeologica di Roma (3). Milano: Arnoldo Mondadori. sid. 86. OCLC 7187657 

Externa länkarRedigera