Julius Caesars tempel (latin: Aedes Divi Iulii, "Den gudomlige Julius tempel") var beläget på Forum Romanum i Rom, på torgets sydöstra kortsida. Av templet återstår i dag endast det höga podiet.

Julius Caesars tempel
Tempel
Resterna av Julius Caesars tempel.
Resterna av Julius Caesars tempel.
Land Italien Italien
Region Lazio
Ort Rom
Adress Forum Romanum
(Regio VIII Forum Romanum)
Koordinater 41°53′31.4″N 12°29′09.9″Ö / 41.892056°N 12.486083°Ö / 41.892056; 12.486083
Byggherre Augustus
Färdigställande 18 augusti år 29 f.Kr.[1]
Byggnadsmaterial Travertin, tuff
GeoNames 10278739
Lägeskarta

Rekonstruktion av templet.
Rekonstruktion av templet.

Efter Caesars död placerades ett monument på den plats där kremeringen ägt rum på Forum Romanum. År 29 f.Kr. ersattes monumentet av ett tempel.[2] Templet åt Julius Caesar invigdes den 18 augusti 29 f.Kr. av hans adoptivson och arvtagare Octavianus som senare tog titeln Augustus. Altaret var placerat i en halvcirkelformad nisch framför templet. Denna nisch markerade platsen där Caesar kremerades. Hans kropp flyttades från det podium, rostra, på torgets nordvästra ände där Marcus Antonius höll sitt griftetal, laudatio, över sin vän, till torgets sydöstra ände. Det var den närvarande folkmassan som uppeldade av Antonius tal beslutade att Caesar skulle hedras med en kremering innanför pomerium och bestämde sig för att det skulle ske i andra änden av torget, ungefär där Aedes Divi Iulii kom att stå. Templet flankerades på båda sidor av triumfbågar (den södra var Arcus Augusti), av vilka föga återstår; de bildade tillsammans med templet en monumental fond på den sydöstra kortsidan av Forum Romanum.

HistorikRedigera

Templet till Julius Caesar byggdes mellan 32 eller 31 och 29 f.Kr., efter att redan 42 f.Kr. officiellt förklarats en helgedom av senaten.[3] Beslutet att utlova ett tempel togs både i senaten genom dekret och hos folket genom omröstning.[4] Platsen för templet sammanfaller med platsen för Caesars kremering 44 f.Kr. Kremeringen ägde rum i den sydöstra delen av Forum Romanum, mellan Basilica Aemilia och Dioskurernas tempel. På folkmassans, bestående av bland andra plebejer och Caesars veteraner, initiativ byggdes en helgedom till Caesar på platsen, bestående av en kolonn och även ett altare. Vid detta monument gav plebejer och veteraner offergåvor. Helgedomen raserades av konsuln Cornelius Dolabella, som även gav ut ett kontrakt för att grusa över platsen.[5] Dolabella straffade ett antal Caesaranhängare genom att låta dem kastas från Tarpeiska klippan, ett straff annars utmätt mot statsförrädare. Den romerske författaren Suetonius beskriver att monumentet snabbt ska ha återuppbyggts av Caesars veteraner, i form av en sex meter hög pelare av numidisk marmor och på pelaren ska en staty av Caesar ha stått. Monumentet hade inskriptionen “Parens Patriae” (landsfader), en ärebetygelse som tilldelades av senaten. Templet dedikerades den 18 augusti 29 f.Kr., vilket på en dag när sammanföll med jubileet för Octavianus formella inträde i politiken fyra år tidigare, då han blev konsul 19 augusti 43 f.Kr. Dedikerandet av templet kom även lägligt i samband med Octavianus triumfatoriska återkomst till Rom efter segern vid Actium. Templets färdigställande firades med flera dagars spel. Under kejsar Hadrianus regeringstid (117–138 e.Kr.) restaurerades templet; inga större ändringar gjordes dock till templets utformning.

ArkitekturRedigera

Mycket lite återstår i dag av Aedes Divi Iulii. Endast delar av podiet och delar av framsidan med altaret är i dag bevarade. Basmåtten för templet är beräknade till 26 m x 30 m.[6] Templet stod dock intakt till sent 1400-tal och då var templet utformat som en prostyl, det vill säga med en portik med sin kolonnad framför den främre kortsidan. Vilken kolonnordning som ursprungligen användes är ovisst men spår av korintiska kolonner har påträffats på platsen av arkeologer. Inne i templet stod en kultstaty av Caesar, med en stjärna över huvudet, som symboliserade en komet som synts på himlen i juli 44 f.Kr. vid offentliga spel, den så kallade Sidus Iulium. Denna stjärna hade redan kommit att symbolisera den framlidne diktatorns apoteos. En rostra (talarstol), Rostra Iulia, tillfogades för officiella och politiska tal. Platsen användes för comitia, sammanträden för folkförsamlingarna, och även i mindre utsträckning contiones, offentliga samlingar.

Templets symboliska värdeRedigera

Under natten till Caesars begravning tog folkmassorna Caesars kropp som skulle föras till kremeringsbål på Marsfältet och förflyttade den till den östra delen av Forum Romanum. Däremot har vi ingen kunskap om var Caesars kvarlevor är begravda i dag. Att flytta kroppen kan ses som symboliskt laddat då den östra delen av Forum traditionellt sett var associerad med plebejerna och därmed mer folklig än den västra delen som blivit förknippad med aristokratin. Regia, som utöver dess samtida funktion som officiellt residens för pontifex maximus, var även det gamla konungaresidenset från romersk kungatid och stod på Forums östra del.

Vissa forskare menar att folkmassans val av denna plats inte var slumpartad, utan att den ska ses ur perspektivet av en begynnande kult och ideologi centrerad till Caesars person. Folkmassan som deltog i Caesars begravning beskrivs i litterära källor som lyriska och agerande i hänförelse efter Marcus Antonius griftetal över den döde diktatorn. Valet av den plebejiska mobben att kremera Caesar i den sydöstra änden av Forum framför Regia ter sig därför symboliskt då man ville ge Caesar en kunglig status, något han hade varit förvägrad under sin livstid. Folkliga attityder till Caesars person sedan tidigare pekar på att de betraktade honom som en kung. Uppförandet av monument på Caesars kremeringsplats initierade en kult som avgudade honom. Caesars efterföljare och adoptivson, Octavianus uppmuntrade kulten av den postumt deifierade Caesar för att visa att han själv hade gudomligt påbrå genom sin släktrelation med honom. Folkets behandling av Caesars kropp, kremering och de tidigt uppförda minnesmonumenten är alla fenomen med vilka Octavianus styrkte att hans styre hade sitt ursprung i folkets vilja.[7]

BilderRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Claridge 1998, s. 98
  2. ^ ”"forum Romanum"”. Oxford Classical Distionary. juli 2015. https://oxfordre.com/classics/view/10.1093/acrefore/9780199381135.001.0001/acrefore-9780199381135-e-2715. Läst 7 maj 2020. 
  3. ^ Dio Cassius. Historia Romana 47.18.
  4. ^ Sumi, G. S. (2011). ”Topography and Ideology: Caesar's Monument and the Aedes Divi Iulii in Augustan Rome”. Classical Quarterly 61.1, s. 221.
  5. ^ Cicero, Epistulae ad Atticum 14.15
  6. ^ Platner, S. and Ashby, T. (1929). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. Oxford: Oxford University Press.
  7. ^ Sumi, G. S. (2011). ”Topography and Ideology: Caesar's Monument and the Aedes Divi Iulii in Augustan Rome”. Classical Quarterly 61.1, 205–229.

Tryckta källorRedigera

  • Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford Archaeological Guides, 99-2662277-1. Oxford: Oxford University Press. sid. 97–99. ISBN 0-19-288003-9 
  • Coarelli, Filippo (1980) (på italienska). Guida archeologica di Roma (3). Milano: Arnoldo Mondadori. sid. 86. OCLC 7187657 

Externa länkarRedigera