Julius Caesars tempel (latin: Aedes Divi Iulii, "Den gudomlige Julius tempel") är en helgedom, som var beläget på Forum Romanum i Rom, på torgets sydöstra kortsida. Templet restes i Caesars ära efter hans död. Av templet återstår idag endast det höga podiet och delar av framsidan med altaret är idag bevarade.

Julius Caesars tempel
Tempel
Resterna av Julius Caesars tempel.
Resterna av Julius Caesars tempel.
Land Italien Italien
Region Lazio
Ort Rom
Adress Forum Romanum
(Regio VIII Forum Romanum)
Koordinater 41°53′31.4″N 12°29′09.9″Ö / 41.892056°N 12.486083°Ö / 41.892056; 12.486083
Byggherre Augustus
Färdigställande 18 augusti år 29 f.Kr.[1]
Byggnadsmaterial Travertin, tuff och marmor
GeoNames 10278739
Lägeskarta

Rekonstruktion av templet.
Rekonstruktion av templet.

Templet ligger på den plats där Caesar kremeras och där ett monument därefter uppfördes. Flera monument uppfördes och förstördes på platsen och byggnationen av templet slutfördes 29 f.Kr.

Templet fungerade som en kultplats, militärmonument och som talarplattform.[2]

HistorikRedigera

Vid Caesars begravning år 44 f.Kr flyttades Caesars kropp från Rostra, på torgets nordvästra ände där Marcus Antonius höll sitt griftetal, laudatio, till torgets sydöstra ände. Från början var tanken att Caesar skulle kremeras på Marsfältet men efter Antonius griftetal beslutades det med folkets inflytande att Caesar skulle hedras med en kremering innanför pomerium. Det bestämdes att det skulle ske i andra änden av torget, ungefär där Aedes Divi Iulii kom att stå.[2] Caesar kremerades på östra sidan av forum med största sannolikhet framför Regia, bredvid Caesars bostad. Det finns dock en alternativ källa som menar att Caesar blev kremerad vid rostra.[3] Men enligt arkeologiska källor och de flesta skriftliga källorna blev Caesar kremerad nära Regia och Dioskurernas tempel.[4] Kort efter Caesars kremering restes ett monument bestående av ett altare och en kolonn på den plats där kremeringen ägt rum på Forum Romanum. Monumentet kom att bli en plats för tillbedjan och dyrkan av Caesar. Dock förstördes det efter endast några månader av konsulen Cornelius Dolabella. Ett ersättningsmonument restes när Caesar blivit gudaförklarad 42 f.kr.

År 29 f.Kr. ersattes det andra monumentet av ett tempel åt Julius Caesar. Templet invigdes den 18 augusti 29 f.Kr. av hans adoptivson och arvtagare Octavianus som senare förärades titeln Augustus. Altaret var placerat i en halvcirkelformad nisch framför templet som markerade platsen där Caesar kremerades. Templet flankerades på båda sidor av triumfbågar (den södra var Arcus Augusti), av vilka föga återstår; de bildade tillsammans med templet en monumental fond på den sydöstra kortsidan av Forum Romanum. Templet fungerade som en kultplats, militärmonument och som talarplattform.[5]

Templet till Julius Caesar byggdes mellan 32 eller 31 och 29 f.Kr., efter att redan 42 f.Kr. officiellt förklarats en helgedom av senaten.[6] Beslutet att utlova ett tempel togs både i senaten genom dekret och hos folket genom omröstning.[7]Platsen för templet sammanfaller med platsen för Caesars kremering år 44 f.Kr. Kremeringen ägde rum i den sydöstra delen av Forum Romanum, framför Regia och mellan Basilica Aemilia och Dioskurernas tempel. På initiativ av caesaranhängare, bestående av bland andra plebejer och Caesars veteraner, byggdes en helgedom till Caesar på platsen år 44 f.kr., bestående av en kolonn och även ett altare. Vid detta monument gav plebejer och veteraner offergåvor. Helgedomen raserades av konsuln Cornelius Dolabella samma år, som även utlyste ett kontrakt som syftade till “att stenlägga platsen” d.v.s. utradera monumentet[8]. Dolabella straffade ett antal caesaranhängare genom att låta dem kastas från Tarpeiska klippan, ett straff annars utmätt mot statsförrädare. Den romerske författaren Suetonius beskriver att monumentet snabbt ska ha återuppbyggts av Caesars veteraner, i form av en sex meter hög kolonn av numidisk marmor och på kolonn ska en staty av Caesar ha stått. Monumentet hade inskriptionen “Parens Patriae” (landsfader), en ärebetygelse som i vanliga fall tilldelades av senaten. Det var ovanligt, men inte ovanligt, för romarna att få en kolonn uppförd som en gravmarkör. Å andra sidan var det mycket ovanligt att en gravmarkör blev centrum för en plats för tillbedjan och att andra än familjen tillbad den avlidne.[9]

Templet, som byggdes något senare, dedikerades den 18 augusti 29 f.Kr., en dag innan 14 års jubileet för Octavianus formella inträde i politiken, då han blev konsul 19 augusti 43 f.Kr. Dedikerandet av templet kom även lägligt i samband med Octavianus triumfatoriska återkomst till Rom efter segern vid Actium. Templets färdigställande firades med flera dagars spel.[10] Templet restaurerades men inga större ändringar gjordes dock till templets utformning.[11]

ArkitekturRedigera

Mycket lite återstår i dag av Aedes Divi Iulii. Endast delar av podiet och delar av framsidan med altaret är i dag bevarade. Templet hade det ödmjuka basmåttet på 26 m x 30 m.[12] Detta berodde på det relativt lilla område som templet byggdes på eftersom det var det enda tomma område på Forums östra sida vid den tiden. För att kompensera för den mindre basen så höjdes templet upp med ett podium på två våningar. Templet är utformat som en  prostyl, det vill säga med en portik med en kolonnad framför den främre kortsidan. Sex kolonner dekorerade framsidan av templet och kolonnerna placerades med smalt mellanrum, så kallad piknostil,[13] för att öka helhetsintrycket av en hög struktur. Vilken kolonnordning som ursprungligen användes är ovisst men spår av korintiska kolonner har påträffats på platsen av arkeologer.[14] Altaret från den gamla kultplatsen 42 f.kr. var först placerat i en halvcirkelformad nisch på templets framsida, men flyttades senare, troligtvis upp på podiet.

En rostra (talarstol), Rostra Iulia, tillfogades för officiella och politiska tal. Platsen användes för comitia, sammanträden för folkförsamlingarna, och även i mindre utsträckning contiones, offentliga samlingar.

Templets och monumentens symboliska värdeRedigera

Efter Marcus Antonius griftetal till Caesar tog folkmassorna Caesars kropp som skulle föras till kremeringsbål på Marsfältet och förflyttade den till den östra delen av Forum Romanum. Folkmassorna hade då lyckats övertala de magistrater som höll i begravningen att flytta Caesars kropp till östra delen av Forum. [15] Däremot har vi ingen kunskap om var Caesars kvarlevor är begravda i dag. Att flytta kroppen kan ses som symboliskt laddat då den östra delen av Forum traditionellt sett var associerad med plebejerna och därmed mer folklig än den västra delen som blivit förknippad med aristokratin. Regia, som utöver dess samtida funktion som ämbetslokal för pontifex maximus [16], var även det gamla konungaresidenset från romersk kungatid och stod på Forums östra del.

Vissa forskare menar att folkmassans val av denna plats inte var slumpartad, utan att den ska ses ur perspektivet av en begynnande kult och ideologi centrerad till Caesars person. Folkmassan som deltog i Caesars begravning beskrivs i litterära källor som lyriska och agerande i hänförelse efter Marcus Antonius griftetal över den döde diktatorn. Valet av den plebejiska folkmassan att kremera Caesar i den sydöstra änden av Forum framför Regia ter sig därför symboliskt då man ville ge Caesar en kunglig status, något han hade varit förvägrad under sin livstid. Eftersom Caesar vid sin död höll titeln Pontifex Maximus kan det eventuellt även vara därför han kremerades utanför Regia. Samtidigt finns det de i forskningsvärlden som hävdar att valet av den platsen inte nödvändigtvis behöver bero på en gemensam folklig vilja att vara symboliska, utan att det på den platsen fanns tillräckligt utrymme för att kremera Caesar.[17]

Folkliga attityder till Caesars person sedan tidigare pekar på att de betraktade honom som en kung. Uppförandet av monument på Caesars kremeringsplats initierades av en kult som avgudade honom. Caesars efterföljare och adoptivson, Octavianus, uppmuntrade kulten av den postumt deifierade Caesar för att visa att han själv hade gudomligt påbrå genom sin släktrelation med honom, och han kallade sig nu divi filius (“son till en gud”). Folkets behandling av Caesars kropp, kremeringen, de tidigt uppförda minnesmonumenten och templet blev alla verktyg med vilka Augustus (Octavianus’ namn som kejsare) styrkte att hans styre hade sitt ursprung i folkets vilja.[18] Templets utseende var också symboliskt laddat. Med sina höga och nära placerade kolonner liknade det ett tempel som Julius Caesar byggt till Venus Genetrix, en gudinna som den juliska ätten ansåg sig härstamma från. Vissa forskare, bland annat Geoffrey S. Sumi hävdar att Augustus med detta sökte öka sambandet mellan sig själv, Venus och Caesar. Dock blev det senare viktigare för Augustus att belysa sina militära segrar, och templet blev i mångt och mycket ett militärmonument.[19]

Enligt Sumi inleder Augustus en ny era under ledning av den kejserliga familjen genom ett dynastiskt monument komplex vid Forum Romanums östra del, i området som hade ”plebeiska” eller republikanska associationer. [20]

Ideologi är både ett kulturellt system av övertygelser, värderingar, idéer och symboler - såväl som på det sätt, genom vilket det kommuniceras. Detta kan materialiseras genom byggandet av monument som då symboliserar delade kulturella övertygelser och politiska värderingar.[21]

Inne i templet stod en kultstaty av Caesar, med en stjärna över huvudet, som symboliserade en komet som synts på himlen i juli 44 f.Kr. vid offentliga spel, den så kallade Sidus Iulium. Denna stjärna hade redan kommit att symbolisera den framlidne diktatorns apoteos, ett tillerkännande av gudomlig status åt en människa.[22] Templet ska ha liknat ett tempel som Julius Caesar byggde till Venus Genetrix.[23]

Under principatet användes Aedes Divi Iulii av Augustus vid begravningar av medlemmar ur kejsarfamiljen. Istället för att låta den avlidnes kropp ligga på lit de parade i atrium i familjens bostad, som inom den aristokratiska eliten var kutym, lades kroppen av den avlidne i Aedes Divi Iulii. Den kejserliga begravningsceremonin symboliserade topografiskt det samförstånd som låg i hjärtat av Augustus ideologin - ett samförstånd (konsensus) mellan senaten och folket i Rom som var grunden för Augustus makt.[20] Geoffrey S. Sumi menar att genom att använda Aedes Dui Julii som en del av den kejserliga begravningsceremonin är det troligt att Augustus medvetet ville framkalla minnet av kulten av Caesar som fanns i själva templet.[24] Dessutom uppdelades griftetalet i två tal, varav ett hölls från rostran vid Aedes Divi Iulii. Senare kom Augustus att färdigställa Rostra Augusti som en del av hans politik att skapa en konsensus för det romerska folket, plebejerna och patricierna skulle stå enade.[25] Detta är ett exempel på hur Augustus använde Caesar och templets symboliska värde för att vinna legitimitet, i detta fall inte bara för sig själv, men för hela kejsarfamiljen.[26] Den dubbla välsignelsen innebar inte enbart att den höjde beröm för en medlem av kejsarfamiljen (förutom kejsaren själv) utan innebar även möjligheten att göra ett publik framträdande i Forum och tala till det romerska folket.[24]

BilderRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Claridge 1998, s. 98
  2. ^ [a b] ”Digitales forum romanum”. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/caesartempel/?lang=en. Läst 12 mars 2021. 
  3. ^ Källa behövs
  4. ^ Geoffrey Sumi (3/12 - 2020). Topography And Ideology: Caesars Monument And The Aedes Divi Iulii In Augustan Rome s. 210. 
  5. ^ ”Digitales forum romanum”. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/caesartempel/?lang=en. Läst 3/12 - 2020. 
  6. ^ Historia Romana 47.18 
  7. ^ Geoffrey Sumi. Topography And Ideology: Caesars Monument And The Aedes Divi Iulii In Augustan Rome s. 217. 
  8. ^ Cicero,. Epistulae ad Atticum 14.15 
  9. ^ Sumi, G. S. ((2011)). ”Topography and Ideology: Caesar's Monument and the Aedes Divi Iulii in Augustan Rome”. Classical Quarterly 61.1 s. 213-214. 
  10. ^ S. Sumi, Geoffery. Topography and Ideology: Caesar's Monument and the Aedes Divi Iulii in Augustan Rome. sid. 214-217 
  11. ^ ”Digitales forum romanum”. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/caesartempel/?lang=en. Läst 3/12 - 2020. 
  12. ^ ”Digitales forum romanum”. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/caesartempel/?lang=en. Läst 3/12 - 2020. 
  13. ^ ”Britannica”. https://www.britannica.com/technology/intercolumniation. Läst 3/12 - 2020. 
  14. ^ Källa behövs
  15. ^ Geoffrey Sumi. Topography And Ideology: Caesars Monument And The Aedes Divi Iulii In Augustan Rome. s. 208. 
  16. ^ ”Digitales regia”. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/regia/?lang=en. Läst 3/12 - 2020. 
  17. ^ Geoffrey Sumi. Topography And Ideology: Caesars Monument And The Aedes Divi Iulii In Augustan Rome s.217. 
  18. ^ Geoffrey Sumi. Topography And Ideology: Caesars Monument And The Aedes Divi Iulii In Augustan Rome. 
  19. ^ ”Digitales forum romanum”. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/caesartempel/?lang=en. Läst 3/12 - 2020. 
  20. ^ [a b] SUMI, GEOFFREY S. (2011-05). ”TOPOGRAPHY AND IDEOLOGY: CAESAR'S MONUMENT AND THE AEDES DIVI IVLII IN AUGUSTAN ROME”. The Classical Quarterly 61 (1): sid. 229. doi:10.1017/s0009838810000510. ISSN 0009-8388. http://dx.doi.org/10.1017/s0009838810000510. Läst 22 april 2021. 
  21. ^ SUMI, GEOFFREY S. (2011-05). ”TOPOGRAPHY AND IDEOLOGY: CAESAR'S MONUMENT AND THE AEDES DIVI IVLII IN AUGUSTAN ROME”. The Classical Quarterly 61 (1): sid. 206. doi:10.1017/s0009838810000510. ISSN 0009-8388. http://dx.doi.org/10.1017/s0009838810000510. Läst 22 april 2021. 
  22. ^ ”Nationalencyklopedin, apoteos.”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/apoteos. Läst 3/12 - 2020. 
  23. ^ geoffrey s sumi. topography and ideology: caesar’s monument and the aedes divi ivlii in augustan rome s. 221. 
  24. ^ [a b] SUMI, GEOFFREY S. (2011-05). ”TOPOGRAPHY AND IDEOLOGY: CAESAR'S MONUMENT AND THE AEDES DIVI IVLII IN AUGUSTAN ROME”. The Classical Quarterly 61 (1): sid. 226. doi:10.1017/s0009838810000510. ISSN 0009-8388. http://dx.doi.org/10.1017/s0009838810000510. Läst 22 april 2021. 
  25. ^ ”Digitales forum romanum”. http://www.digitales-forum-romanum.de/gebaeude/caesartempel/?lang=en. Läst 3/12 - 2020. 
  26. ^ Geoffrey Sumi. Topography And Ideology: Caesars Monument And The Aedes Divi Iulii In Augustan Rome s.224-227. 

Tryckta källorRedigera

  • Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford Archaeological Guides, 99-2662277-1. Oxford: Oxford University Press. sid. 97–99. ISBN 0-19-288003-9 
  • Coarelli, Filippo (1980) (på italienska). Guida archeologica di Roma (3). Milano: Arnoldo Mondadori. sid. 86. OCLC 7187657 

Externa länkarRedigera