Comitium (latin ”samlingsplats”), folkförsamlingarnas mötesplats, var belägen på Forum Romanum i Rom. Comitium var ett avgränsat område framför curian, senatens samlingslokal. Comitium avgränsas från resten av Forum Romanum av Rostra (talarplattformen) som är placerad vänd mot  curian. Comitium var platsen för politisk och juridisk aktivitet på forum under romerska kungatiden och republiken. Namnet Comitium används även för motsvarande mötesplatser i andra romerska städer.[1][2]

Comitium
 
Det forna comitium med Septimius Severus-bågen och kyrkan Sant'Adriano in Tribus Foris (Curia Iulia). Gravyr av Étienne Dupérac från år 1575.
Det forna comitium med Septimius Severus-bågen och kyrkan Sant'Adriano in Tribus Foris (Curia Iulia).
Gravyr av Étienne Dupérac från år 1575.
Land Italien Italien
Region Lazio
Ort Rom
Adress Forum Romanum
Koordinater 41°53′33.99″N 12°29′06.15″Ö / 41.8927750°N 12.4850417°Ö / 41.8927750; 12.4850417
Lägeskarta

Comitium på Forum Romanum.
Comitium på Forum Romanum.

HistoriaRedigera

Arkaisk tidRedigera

Källor till förståelse om Comitiums ursprung är de arkeologiska lämningarna samt de litterära källorna som hanterar myter och historier om Forum Romanums anläggning. Det finns många teorier om vem som först ska ha låtit uppföra Comitium. Enligt den antika traditionella historieskrivningen ska den mytologiska kungen Romulus ha grundat Rom och senaten.[3] Enligt Cicero var det kungen Tullus Hostilius som själv byggde Comitium, däribland också Curia Hostilia.[4] En del forskare tolkar inskriptionenLapis Niger, den berömda stele från 500-talet f.Kr. som fått sitt namn från den svarta marmor man grävt fram under Comitium, som stöd för denna legendartade historieskrivning då inskriptionen nämner recei (arkaisk latin för "kung"), vilket kan referera till en romersk kung eller möjligen Rex sacrorum, en religiös titel.[3] På Comitium finns den äldsta bevarade dokumentationen av den romerska staten på en cippus, en typ av stele. Denna beskriver romarens skyldigheter som medborgare och är daterad till 450 f.Kr.[5]

En viktig del av Comitium var talarplattformen Rostra (lat. skeppsramm, efter de skeppsrammar som konsul Gaius Maenius lät placera på talarplattformen efter segern vid Antium 338 f.Kr.).[3][4]

Republikansk tidRedigera

Under 100- talet f.kr. förflyttades Comitiums politiska betydelse och funktion till den öppna ytan på Forum Romanum. Detta då Comitium nu hade blivit för litet för att kunna rymma alla de politiskt intresserade invånarna.[6] Traditionellt under dessa politiska tal och möten skulle åskådarna stå nere på Comitium och titta upp mot talaren uppe på rostran, som stod vänd riktad mot både Comitium och curian. Men år 145 f.kr. valde tribunen och statsmannen C. Licinius Crassus (avlägsen släkting till triumviren Marcus Licinius Crassus) att istället vända sin rygg mot curian (och därmed senaten) för att kunna tala till de större folkmassorna på Forum Romanum.[4] Det är en pågående debatt om detta var menat som en populistisk demonstration mot senatens auktoritet genom att symboliskt vända sig till folket för stöd och vända senaten ryggen. Det är också en möjlighet att alla i församlingen inte kunde få plats på Comitium, som rymde ca. 5-6000 och att han därför vände sig till Forum, som uppskattas kan ha rymt upp till 20000, istället.[7] Oavsett Crassus avsikt blev skeendet snart ett utmärkande drag för populariska politiker, mest berömt utövat av reformatorn Gaius Gracchus.[4]

Ursprungligen höll romarna rättegångar i Comitium men med tiden övertog andra byggnader dess juridiska funktioner. Rättegångarna började hållas i basilikorna och kring Forum istället.[4][8]

Under mellan- och senrepubliken blev Forum Romanums funktion som ett politiskt centrum alltmer utbredd. I början av mellanrepubliken hade Forum en oregelbunden form, som omöjliggjorde större politiska sammanträden. 210 f.Kr. härjade en brand på Forum och under de kommande 50 åren uppfördes nya byggnader längs med långsidan av torget, vilket gav Forum en mer rektangulär, inramad, form. Man byggde den monumentala porten Fornix Fabianus i sydöst[6], samt stenlade marken på Forum, vilket tydligt markerade var Forum började och slutade.[4]

I ett första försök att skapa ett annat, kontrollerat, politiskt rum när Comitium blivit för litet anlade eliten en talarplattform i Castors och Pollux tempel. Förutom att flytta övriga aktiviteter, exempelvis en stor del av handeln, från Forum uppfördes nya byggnader för det växande antalet politiskt aktiva medborgare.[4] Exempelvis byggdes Basilica Porcia som en del av Comitium 184 f.Kr. för att hålla det plebejiska tribunatet.[9]

Med expansionen av medborgerliga rättigheter, ökande politiskt engagemang hos de lägre klasserna samt, den växande politiska instabiliteten under senrepubliken blev Comitium ofta en plats för stora folkmassor och politiskt våld. Till exempel fördes det en politisk kamp om kontrollen över Comitium där inflytelserika romare mobiliserade sina klienter att fysiskt hindra politiska rivalers tillgång till Comitium och dess talarplattform Rostra. Detta drabbade såväl Cato som Gallus. Cato blev bortjagad av Caesaranhängare, medan Gallus, som bevittnade detta, försökte nå Rostra genom att stanna på Forum över natten. Han övernattade i curian men blev emellertid inlåst av den Caesartrogne Trebonius, som på detta sätt hindrade Gallus att nå Rostra. Ett annat exempel är Publius Clodius Pulchers ökända gatuvåld 58 f.Kr. Med uppförandet av nya politiska byggnadsverk på Forum blev Comitium huvudsakligen förknippat med aristokratisk makt och senaten.[4] I samband med den tidigare nämnda Pulchers likbål 52 f.Kr. sattes Curia Hostilia i brand av hans anhängare, varav den förstördes.[10]

Comitiums storlek och politiska betydelse minskade gradvis i takt med senrepublikens (133–31 f.Kr.) slut och övergången till kejsartiden. Ett tydligt exempel på övergången och Comitiums minskande politiska betydelse är Caesars byggnation av en ny Rostra på Forum Romanums västra del.[6]

TopografiRedigera

Comitiums utformning är omdiskuterad. Arkeologen Filippo Coarelli föreslår att Rostra bildar en hel cirkel som omgärdar, och därmed tydligt avgränsar, Comitium. Detta har dock ifrågasatts eftersom topografin potentiellt inte hade tillåtit detta. Andra menar därför att Rostra bara avgränsat en del av Comitium, men att det på grund av sin svängda form och placering mitt emot curian ändå tydligt markerade området. Arkeologen Paolo Carafa har föreslagit att Comitium kan ha haft en mer oregelbunden form. Oavsett vilken av dessa teorier som har rätt tjänade Comitiums lilla och begränsade utrymme Senaten, då även en relativt liten grupp av klienter eller andra sympatisörer kunde skapa en majoritet. Rostran beskrivs ha varit flera meter hög, både för att talaren ska vara väl synlig för folkförsamlingen och för att dämpa oväsendet från det livliga torget bakom, men också för att symboliskt visa talarens högre ställda position och på så sätt bli påminda om sin egen position i den samhälleliga hierarkin. Den exakta höjden på Rostran är dock omdiskuterad.[4]

Comitium omgavs av flera monumentalbyggnader; bland annat Curian, och Concordiatemplet kan ha placerats i anslutning till Comitium av ideologiska skäl. Curian markerade senatens närvaro och överhöghet, och Concordiatemplet symboliserade enighet och samförstånd. Templet hade restaurerats av Lucius Opimius som under sin tid som konsul hade låtit avrätta 3000 av popularen Gaius Gracchus anhängare utan rättegång. Comitium var även prytt med monument och statyer till minne av viktiga politiska händelser och för att hedra framstående romare. Detta bidrog till att skapa en varaktig politisk zon, där det troligen förväntats att människorna visade lämpligt beteende.[4]

Mamertinefängelset, även kallat Carcer, och den Tarpeiska klippans närhet till själva Comitium var viktig då de tjänade som en påminnelse av vad konsekvenserna kunde vara ifall man trotsade senaten och bröt mot deras lagar. Det är dock omdiskuterat var den Tarpeiska klippan egentligen låg[4] men den ska ha gjort sig påmind från platsen där Comitium låg.[6]

Under utgrävningar av Comitium som påbörjades år 1898 påträffades Lapis Niger, en kvadratisk stenlagd yta av svart marmor, omgiven av ett lågt skrank av vit marmor. Under stenläggningen påträffades en kenotaf och ett stenblock (som även det kommit att gå under namnet Lapis Niger) med den äldsta kända inskriften på latin, daterad till 500-talet f.Kr. Platsen för Lapis Niger, d.v.s. Comiitum, ansågs under antiken vara Roms mytiska grundare Romulus grav. När den äldre curian, Curia Hostilia, ersattes med Curia Iulia byggdes Lapis Niger in i den nya curian. Under medeltiden konverterades Comitium till en kristen kyrkogård och till följd av det påträffades över 400 kroppar under utgrävningarna.[4]

Plan över Comitium (före Caesar)

AnvändningRedigera

Comitium tros ursprungligen ha använts som en mötesplats för det patriciska familjeförsamlingen, Curieförsamlingen (lat. Comitia curiata), i tjänst till Roms kungar. Under republiken blev det dock en mötesplats åt flera andra av Roms folkförsamlingar, bland annat Tribunsförsamlingen (lat. Comitia tributa) och Plebejförsamlingen (lat. Concilium plebis). Även Centurieförsamlingen (lat. Comitia centuriata) kan ursprungligen ha sammanträtt där under tidigrepubliken (509 - ca. 300 f.Kr.), men tidigt lät församlingen flyttas till Marsfältet, där det fanns större plats.[3]

Comitium, som enligt Varro enbart ska haft syftet att rymma möten och dömmanden kopplade till Curian, skiljde sig från resten av Forum Romanum som enligt Varri ska ha varit platsen där människor samlades för beslutsfattande och handel.[6] Detta visade sig bland annat i den ideologiska monumentala arkitekturen omkring den. När Forums politiska betydelse successivt ökade kom denna mening dock i konflikt med flera av plebejernas intressen på Forum. Plebejerna ville sköta merkantil verksamhet, slakterier och dylikt på torget, som politiker på Comitium och i senaten ansåg vara av låg dignitas. Slakterier ersattes exempelvis med banker. Kontinuerligt under Comitiums och Forum Romanums historia visar sig konflikten mellan dessa sidor och vad Forum egentligen skulle användas till.[4]

Precis som med Forum Romanum är det en pågående debatt bland historiker om kvinnor vistades på Comitium, utöver för eventuella religiösa syften, exempelvis Vestalerna. Med tanke på att endast män var tillåtna i folkförsamlingarna och i senaten är det inte särskilt troligt att kvinnor vistats just där. Att avgöra ifall kvinnor vistades på övriga Forum Romanum kräver dock betydligt djupare undersökning av historiska och arkeologiska källor.[11]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Ross Taylor, Lily (1990). ”Roman Voting Assemplies”. Ann Arbor Paperback. sid. 21. https://books.google.se/books?id=Ol3u0RPnsN4C&pg=PA21&dq=Roman+comitium+used+for+many+reasons&lr=&redir_esc=y#v=onepage&q=Roman%20comitium%20used%20for%20many%20reasons&f=false. Läst 22 november 2016. 
  2. ^ SAS, Tredy. ”The monuments of the ancient Pompeii - COMITIUM - POMPEII”. www.pompeii.org.uk. http://www.pompeii.org.uk/m.php/museum-comitium-pompeii-en-99-m.htm. Läst 22 november 2016. 
  3. ^ [a b c d] Billing, Nils (2017). Antiken: från faraonernas Egypten till romarrikets fall. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Russell, Amy (2015). The Politics of Public Space in Republican Rome. Cambridge University Press. ISBN 978-1-139-62904-1. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9781139629041. Läst 7 maj 2020 
  5. ^ Frier, Bruce (1999). Libri Annales Pontificum Maximorum. University of Michigan Press. sid. 127-128. ISBN 978-0-472-10915-9. http://dx.doi.org/10.3998/mpub.15581. Läst 28 april 2022 
  6. ^ [a b c d e] Russell, Amy. The Forum between political space and private space. Cambridge University Press. sid. 67. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9781139629041.006. Läst 28 april 2022 
  7. ^ Alexander Yakobson (2 maj 2020). ”The People's Voice and the Speakers' Platform: Popular Power, Persuasion and Manipulation in the Roman Forum”. Scripta Classica Israelica. 
  8. ^ 1826-1915., Nichols, Francis Morgan, (1877)). The Roman Forum : a topographical study. Longmans and Co. sid. 146-149. OCLC 1119852675. http://worldcat.org/oclc/1119852675. Läst 28 april 2022 
  9. ^ [ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/forum-romanum ”Forum Romanum”]. Nationalencyklopedin. ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/forum-romanum. Läst 2 december 2021. 
  10. ^ Erich S. Gruen. <italic>The Last Generation of the Roman Republic</italic>. Berkeley and Los Angeles: University of California Press. 1974. Pp. xiv, 596. $18.50”. The American Historical Review. 1975-10. doi:10.1086/ahr/80.4.944. ISSN 1937-5239. http://dx.doi.org/10.1086/ahr/80.4.944. Läst 28 april 2022. 
  11. ^ ”On Gender and Spacial Experience in Public: The Case of Ancient Rome”. ReaserchGate. 

Tryckta källorRedigera

  • Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford Archaeological Guides, 99-2662277-1. Oxford: Oxford University Press. sid. 72–74. ISBN 0-19-288003-9 
  • Coarelli, Filippo (1980) (på italienska). Guida archeologica di Roma (3). Milano: Arnoldo Mondadori. sid. 62–64. OCLC 7187657 
  • Hornblower, Simon and Spawforth, Antony, red (1996) (på engelska). The Oxford Classical Dictionary (3. ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 373. ISBN 0-19-866172-X 

Externa länkarRedigera