Comitium (latin ”samlingsplats”), folkförsamlingarnas mötesplats, var belägen på Forum Romanum i Rom. Comitium var en öppen plats framför curian, senatens samlingsplats. Comitium avgränsas från resten av Forum Romanum av Rostra (talarplattformen) som är placerad mitt emot curian. Tillsammans med curian var Comitium platsen för politisk och juridisk aktivitet på forum under romerska kungatiden och republiken. Namnet Comitium används även för motsvarande mötesplatser i andra romerska städer.[1][2]

Comitium
 
Det forna comitium med Septimius Severus-bågen och kyrkan Sant'Adriano in Tribus Foris (Curia Iulia). Gravyr av Étienne Dupérac från år 1575.
Det forna comitium med Septimius Severus-bågen och kyrkan Sant'Adriano in Tribus Foris (Curia Iulia).
Gravyr av Étienne Dupérac från år 1575.
Land Italien Italien
Region Lazio
Ort Rom
Adress Forum Romanum
Koordinater 41°53′33.99″N 12°29′06.15″Ö / 41.8927750°N 12.4850417°Ö / 41.8927750; 12.4850417
Lägeskarta

Comitium på Forum Romanum.
Comitium på Forum Romanum.

HistoriaRedigera

Arkaisk historiaRedigera

Källor till förståelse om Comitiums ursprung är de arkeologiska lämningarna samt de litterära källorna som hanterar myter och historier om Forum Romanums anläggning. Det finns många teorier om vem som först ska ha låtit uppföra Comitium. Enligt den antika traditionella historieskrivningen ska den mytologiska kungen Romulus ha grundat Rom och senaten.[3] Senare ska kung Servius Tullius har genomfört omfattande politiska och civila reformer.[3] Enligt Cicero var det kungen Tullus Hostilius som själv byggde Comitium, tillsammans med senatbyggnaden Curia Hostilia.[4] En del forskare tolkar inskriptionenLapis niger, en berömd stele hittad under Comitium från 500-talet f.Kr., samt den äldsta inskriften på latin (dock skriven med grekisk skrift), som stöd för den legendartade historieskrivningen, då inskriptionen nämner recei (arkaisk latin för "kung"), vilket kan referera till en romersk kung eller möjligen Rex sacrorum, en religiös titel.[3] På Comitium finns den tidigast bevarade dokumentationen av den romerska staten, en cippus, en piedestal, som beskriver romarens skyldigheter som medborgare och är daterad till 450 f.Kr. För många moderna historiker och romare anses det viktigt att Comitiums grundande kunde spåras tillbaka till Romulus.[4]

En viktig del av Comitium var talarplattformen Rostra, (lat. skeppsramm, efter de skeppsrammar som prydde talarplattformen efter segern vid Antium 338 f.Kr.).[3] I den tidiga republiken kan helgedomen Volcanal ha använts som podium för senatens medlemmar. Det är också bredvid Volcanal som Rostra sedan uppförs.[4]

Republikansk historiaRedigera

I samband med Roms befolkningstillväxt under 100-talet f.Kr. förflyttades Comitiums politiska betydelse och funktion till Forum Romanum, då Comitium nu hade blivit för litet för att kunna rymma alla de politiskt intresserade invånarna. Traditionellt under dessa politiska tal och möten skulle åskådarna stå nere på Comitium och titta upp mot talaren uppe i rostran, som stod vänd riktad mot både Comitium och curian. Men år 145 f.kr. valde tribunen och statsmannen C. Licinius Crassus (avlägsen släkting till triumviren Marcus Licinius Crassus) att istället vända sin rygg mot curian (och därav senaten) för att kunna tala till de större folkmassorna på Forum Romanum.[5] Det är en pågående debatt om avsikten med detta, ifall det skulle tolkas som en populistisk demonstration mot senatens auktoritet, eller helt enkelt att alla i församlingen inte kunde få plats på Comitium, och därför vände han sig till Forum istället. Oavsett Crassus avsikt blev skeendet snart ett utmärkande drag av populistiska politiker, mest berömt utövat av reformatorn Gaius Gracchus.[5]

Ursprungligen höll romarna rättegångar i Comitium men med tiden övertog andra byggnader dess juridiska funktioner och rättegångarna hölls i basilikorna och kring Forum istället.[4]

Under mellan- och senrepubliken blev Forum Romanums funktion som ett politiskt centrum alltmer utbredd. Som ett första försök i att omvandla Forum Romanum i sin helhet till en fysiskt politiskt plats byggde man till en talarplattform i Castors och Pollux tempel. Förutom att flytta övriga aktiviteter, likt en stor del av handeln, från Forum uppfördes nya byggnader för det växande antalet politiskt aktiva medborgare.[5] Exempelvis byggdes Basilica Porcia som en del av Comitium 184 f.Kr. för att hålla det plebejiska tribunatet.[6]

Med expansionen av medborgliga rättigheter och den växande politiska instabiliteten under senrepubliken var Comitium ofta platsen för stora folkmassor och politiskt våld, till exempel vid avrättningarna av Gaius Gracchus och 3000 av sina anhängare 121 f.Kr., eller vid Publius Clodius Pulchers ökända gatuvåld 58 f.Kr. som även resulterade i Curia Hostilias nedbränning. Med uppförandet av nya politiska byggnadsverk på Forum blev Comitium huvudsakligen förknippat med aristokratisk makt och senaten.[4]

Comitiums storlek och politiska betydelse minskade gradvis i takt med senrepublikens (133–31 f.Kr.) slut och övergången till kejsartiden.

Struktur och arkeologiRedigera

Comitiums utformning är omdiskuterad. Arkeologen Filippo Coarelli föreslår att Rostra bildar en hel cirkel som omgärdar, och därmed tydligt avgränsar, Comitium. Detta ifrågasätts dock eftersom topografin sannolikt inte hade tillåtit detta. Andra menar därför att Rostra bara avgränsat en del av Comitium, men att det på grund av sin svängda form och placering mitt emot curian ändå tydligt markerade området. Vissa har även framfört att Comitium kan ha haft en mer oregelbunden form. Rostran beskrivs ha varit flera meter hög, både för att talaren ska vara väl synlig för folkförsamlingen och för att dämpa oväsendet från det livliga torget bakom, men också för att symboliskt visa talarens högre ställda position. Den exakta höjden på rostran är dock omdiskuterad.[4]

Comitium omgavs av flera medvetet stora monumentalbyggnader, bland annat curian (senatens säte på Forum) och det ideologiskt laddade Concordiatemplet. Comitium var även prytt med monument och statyer till minne av viktiga politiska händelser och för att hedra framstående romare. Detta bidrog till att skapa en varaktig politisk zon, där det troligen förväntats att människorna visade lämpligt beteende.[5]

Närheten till Carcer var viktig eftersom det tjänade som en påminnelse på vad som kunde hända ifall man bröt mot senatens lagar. Att den Tarpiska klippan också skulle vara synlig från Comitium tjänade samma syfte, dock det är omdiskuterad var klippan egentligen låg.[4]

Under utgrävningar av Comitium som påbörjades år 1898 påträffades Lapis niger, en kvadratisk stenlagd yta av svart marmor, omgiven av ett lågt skrank av vit marmor. Under stenläggningen påträffades en kenotaf och ett stenblock (som även det kommit att gå under namnet Lapis niger) med den äldsta kända inskriften på latin, daterad till 500-talet f.Kr. Platsen för Lapis niger ansågs under antiken vara Roms mytiska grundare Romulus’ grav. När den äldre curian, Curia Hostilia, ersattes med Curia Iulia byggdes Lapis niger in i den nya curian. Under medeltiden konverterades Comitium till en kristen kyrkogård och till följd av det påträffades över 400 kroppar under utgrävningarna.[4]

Plan över Comitium (före Caesar)

AnvändningRedigera

Comitium på Forum Romanum tros ursprungligen ha använts som en mötesplats för det patriciska familjeförsamlingen, i tjänst till Roms kungar, Curieförsamlingen (lat. Comitia curiata). På republikansk tid blev platsen dock även mötesplats flera andra av Roms folkförsamlingar, bland annat Tribusförsamlingen (lat. Comitia tributa) och Plebejförsamlingen (lat. Concilium plebis). Även Centurieförsamlingen (lat. Comitia centuriata) kan ursprungligen ha sammanträtt där under tidigrepubliken (509 - ca. 300 f.Kr.), men tidigt lät församlingen flyttas till Marsfältet, där det fanns större plats.[3]

Comitium skiljde sig från resten av Forum Romanum i att det var ett område exklusivt menad till politik och juridik, vilket bland annat visade sig i den ideologiska monumentalarkitekturen omkring den. Denna mening kom dock i konflikt med flera av plebejernas intressen på Forum, som ville sköta merkantil verksamhet, slakterier och dylikt på torget, som politiker på Comitium och i senaten ansåg vara av låg dignitas. Kontinuerligt under Comitiums och Forum Romanums historia visar sig konflikten mellan dessa sidor och vad Forum egentligen ska användas till.[4]

Likt gällande Forum Romanum är det en pågående debatt bland historiker om kvinnor vistades på Comitium, utöver för eventuella religiösa syften. Med tanke på att endast män var tillåtna i folkförsamlingarna och i senaten är det inte särskilt troligt att de vistats just där. Att avgöra ifall de vistades på resten av Forum Romanum kräver dock betydligt djupare nyansering av historiska och arkeologiska källor.[7]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Ross Taylor, Lily (1990). ”Roman Voting Assemplies”. Ann Arbor Paperback. sid. 21. https://books.google.se/books?id=Ol3u0RPnsN4C&pg=PA21&dq=Roman+comitium+used+for+many+reasons&lr=&redir_esc=y#v=onepage&q=Roman%20comitium%20used%20for%20many%20reasons&f=false. Läst 22 november 2016. 
  2. ^ SAS, Tredy. ”The monuments of the ancient Pompeii - COMITIUM - POMPEII”. www.pompeii.org.uk. http://www.pompeii.org.uk/m.php/museum-comitium-pompeii-en-99-m.htm. Läst 22 november 2016. 
  3. ^ [a b c d e] Nils Billing [and 5 others] ([2017]). Antiken: från faraonernas Egypten till romarrikets fall. Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-14824-6. OCLC 1000489857. https://www.worldcat.org/oclc/1000489857. Läst 7 maj 2020 
  4. ^ [a b c d e f g h i] Russell, Amy (2015). The Politics of Public Space in Republican Rome. Cambridge University Press. ISBN 978-1-139-62904-1. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9781139629041. Läst 7 maj 2020 
  5. ^ [a b c d] Russell, Amy (2015). The Politics of Public Space in Republican Rome. Cambridge University Press. ISBN 978-1-139-62904-1. http://dx.doi.org/10.1017/cbo9781139629041. Läst 7 maj 2020 
  6. ^ Nationalencyklopedin, Forum Romanum. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/forum-romanum (hämtad 2020-05-07)
  7. ^ ”(PDF) On Gender and Spatial Experience in Public: The Case of Ancient Rome” (på engelska). ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/333751855_On_Gender_and_Spatial_Experience_in_Public_The_Case_of_Ancient_Rome. Läst 3 december 2020. 

Tryckta källorRedigera

  • Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford Archaeological Guides, 99-2662277-1. Oxford: Oxford University Press. sid. 72–74. ISBN 0-19-288003-9 
  • Coarelli, Filippo (1980) (på italienska). Guida archeologica di Roma (3). Milano: Arnoldo Mondadori. sid. 62–64. OCLC 7187657 
  • Hornblower, Simon and Spawforth, Antony, red (1996) (på engelska). The Oxford Classical Dictionary (3. ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 373. ISBN 0-19-866172-X 

Externa länkarRedigera