Forskningsingenjör
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Forskningsingenjör är en titel som används inom både universitetsvärlden och den offentliga sektorn och näringslivet.
| Akademiska titlar och anställningsformer | |
| Högre titlar | • Docent |
|---|---|
| Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
| Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
| Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
| Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
| Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
| Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
| Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
Utanför akademiska världen redigera
Forskningsingenjör är här en titel för personer med ingenjörsbakgrund som arbetar med forskning. Krav på tjänsten, tillsättande och arbetsinnehåll definieras av respektive organisation och kan variera.
Inom den akademiska världen redigera
Forskningsingenjör (även kortare: "foing" alt "1:a foing") är en titel för en universitetsanställning där tjänsten främst innebär tekniska arbetsuppgifter i laboratorier och liknande, främst inom tekniska institutioner.
Behörig att anställas som förste forskningsingenjör (eng. Principal research engineer) är den som avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara sådan examen.