Folkrätt
Folkrätten (efter tyska Völkerrecht[1]) är en juridisk disciplin och den offentliga delen av internationell rätt. Den behandlar en rättsordning mellan folken, i motsats till den rätt som gäller för medborgare inom stat.[1]
Innehåll
Betydelse och användningRedigera
Folkrätten är det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater. Internationella organisationer, till exempel Förenta nationerna, Internationella Röda Korset och Internationella domstolen i Haag, företag och enskilda individer berörs emellertid också av folkrätten.
Folkrättens rättskällor utgörs av internationell sedvänja och av internationella avtal. Den primära folkrätten innehåller regler som är bindande även för de stater som inte ratificerat tillämpligt internationellt avtal eller erkänner viss internationell sedvänja. Dessa rättsregler kallas jus cogens och omfattar bland annat förbudet mot folkmord. Det innebär att även stater som inte undertecknat 1948 års folkmordskonvention, eller ens är med i FN där de gemensamt tvingande stadgarna omfattar förbud mot folkmord, av majoriteten av världens stater anses bundna av förbudet mot folkmord i alla fall. Detta gäller trots att stater normalt sett anses vara suveräna. Regeln om staters suveränitet upphävs alltså vid de grova brott mot mänskligheten som anses omfattas av jus cogens-reglerna.
Termen "folkrätt" härstammar från romerska rättens begrepp jus gentium. Begreppet tillkom för den del av rätten som behandlade andra folk än romarna, varav namnet, och stod i motsats till jus civile, medborgarnas rätt, det vill säga människors rättigheter och skyldigheter inom staten Rom. En mer beskrivande benämning är engelskans "Public international law", alltså "Offentlig internationell rätt".
Omfattning och exempelRedigera
Folkrättens omfattningRedigera
Bland de områden som folkrätten omfattar kan nämnas:
- Mänskliga rättigheter
- Vad som kännetecknar en stat
- Regler om krig och fred, kollektiv säkerhet
- Regler om internationella sanktioner
- Regler om statsimmunitet och diplomatisk immunitet
- Regler om utnyttjande av världshaven, havsrätt
- Regler om utnyttjande av internationellt luftrum och rymden, lufträtt och rymdrätt.
- Internationell traktaträtt
- Regler för lösning av internationella tvister
- Regler för internationell samverkan kring terrorism.
- Internationell miljörätt
Traktater inom folkrättenRedigera
Folkrätten omfattar en mängd internationella avtal, traktater. Här listas de mer kända.
- Genèvekonventionen, Geneva Convention regarding the Status of Refugees (1951). Regler rörande flyktingskap.
- Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och konsulära förbindelser (1961). Reglerar rörande diplomater.
- Wienkonventionen 1969 om internationella traktat. Regler om mellanstatliga avtal.
- ICJs stadgar. Regler för hur internationella domstolen i Haag arbetar.
- FN:s stadgar. Regler för hur FN arbetar och vilka regler stater anslutna till FN åtar sig att följa i sina kontakter med varandra.
- Folkmordskonventionen. Förbud mot folkmord, jus cogens.
- FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Uppmaning om de mänskliga rättigheterna, är bindande för FN:s medlemsländer.
- FN:s konvention om civila och politiska rättigheter, ICCPR. Kompletterar FN-deklarationen, mer bindande.
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ICESR. Kompletterar ICCPR.
- Tortyrkonventionen. Förbud mot tortyr.
- ICCs stadgar. Regler för hur internationella brottsdomstolen i Haag arbetar.
- Barnkonventionen. Regler för barns rättigheter.
- FN:s kvinnokonvention.Regler för kvinnors rättigheter.
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regler för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
- Kyotoprotokollet. Överenskommelse om hur arbetet mot hotande klimatförändringar ska bedrivas.
- Europakonventionen. Regler om mänskliga rättigheter inom Europa.
- Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen
Alternativt begreppRedigera
Termen internationell rätt används ofta för att tydligare peka på att det handlar om reglerna mellan stater, internationella organisationer och andra internationella organ. Mer konkrets handlar detta om internationell offentlig rätt (franska: droit international public), vilket tydliggör att det inte behandlar den internationella privaträtten (nationellt reglemente om tvister över statsgränser och med privaträttslig ankytning).[1]
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b c] folkrätt i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 24 september 2017.