Målning och märkning av ammunition görs militärt för att underlätta identifiering, urskiljning och särskiljning av ammunition utifrån egenskaper såsom modell, typ (verkan, effekter med mera), laddning (sprängämne, rökämne, förfragmentering etc), fördröjningstid med mera. Sådan märkning kallas egenskapsmärkning.[1]

12,7 mm-ammunition med olika färgmärkning enligt Nato-standard.

Egenskapsmärkning redigera

Egenskapsmärkning utgörs bland annat av följande slag:[1]

  • Färgmärkning – utgörs av grundfärg, märkning, märkbokstav och spårljusmärkning med mera.
  • Känselmärkning – utgörs av instansade mönster, rillor med mera för att medge särskiljning i mörker, till exempel signalpatroner med olika färgsignaler.
  • Hanteringsmärkning – utgörs av siffror, tecken och dito, vilka anger särskilda egenskaper såsom vikt, mått, tid och modell.
    • Viktmärkning – märkning som anger enhetens eller laddningens vikt eller avvikelser från normalvikt med mera. Viktmärkning i svenska försvarsmakten utgörs av en eller flera fyllda kvadrater av huvudsymbolens märkningsfärg alternativt svarta eller vita viktgruppmärken (– –, –, 0, +, + +). För vissa ammunitionseffekter anges mängden sprängämne i kilogram.
    • Tidmärkning – utgörs av siffror, tecken och dito, vilka anger tiden för verkan (exempelvis rökammunition, lysammunition) eller viss ammunitionseffekt (exempelvis spårljus). Ibland På vissa tändrör är temperingstiderna instansade.
    • Modellmärkning – utgörs av viss modellbeteckning, exempelvis full eller förkortad modellbenämning, förrådsbeteckning, namn eller siffra etc.

Sverige redigera

 
Omålad (omärkt) skarp ammunition med 6,5 mm kaliber, passande gevär m/96. Tillverkad i Sverige 1976.

I Sverige har Försvarsmakten under lång tid använt egna standarder för vilka färger som används för vilka egenskaper hos ammunitionen. I försvarets ammunitionskatalog för 2014 anges 1984-års bestämmelser som den senaste bestämmelsen för märkning och målning av ammunition (förrådsbeteckning: M7762-000150).[1] Under 2000-talet har Försvarsmakten övergått till att använda färger enligt Nato-standarden AOP-2 för viss nyanskaffad ammunition, bland annat finkaliberammunition som har anskaffats efter år 2000. 1984-års bestämmelser används för andra ammunitionstyper och äldre ammunition som finns kvar i organisationen.

I och med Sveriges introduktion i nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO) 2024 lär 1984-års bestämmelser för märkning och målning av ammunition så småningom fasas ut till förmån för NATOs bestämmelser.

Eldrörsammunition med kaliber mindre än 20 mm redigera

 
Svensk 6,5 mm ammunition med vit spetsmärkning för spårljus, blå försegling och tändhatt för övning samt halvsvart hylsbotten för underladdad hylsa.
Spetsmärkning
Märkning Äldre bestämmelser[2] 1942-års bestämmelser[3][2] 1952-års bestämmelser[4] 1984-års bestämmelser[1]
  omålad
  gul spets
brandeffekt brandsprängeffekt
  vit spets
spårljus spårljus spårljus
  vit/gul spets
spårljus brandsprängeffekt
  röd spets
spårljus spårljus (från 2000)
  lila spets
IR-spårljus
  svart spets
pansarbrytande pansarbrytande pansarbrytande pansarbrytande
  orange spets
brandeffekt brandeffekt brandeffekt
  orange/svart spets
pansarbrytande brandeffekt
  brun spets
barlastad[a]
  blå spets
övning övning övning övning
Grundmärkning
Märkning Äldre bestämmelser[2] 1942-års bestämmelser[3][2] 1952-års bestämmelser[4] 1984-års bestämmelser[1]
  omålad
normalprojektil, kammarpatron[b] normalprojektil, kammarpatron[b] normalprojektil normalprojektil, stålkärneprojektil, kammarpatron[b]
  gul grund
sprängeffekt sprängeffekt sprängeffekt
  röd grund
lös[c] (för eldhandvapen) lös[c] (för eldhandvapen) lös[c] lös[c]
  grön grund
lös[c] (för kulspruta) blind blind blind
  orange grund
lös[c] (för kulspruta)
  blå grund
lös[c] (för krevadkarbin) lös[c] (för krevadkarbin) kammarpatron[b] övning
  svart grund
kammarpatron[b]
  mörkblå grund
kammarpatron[b]
  förnicklad grund
blind
Försegling/Tändhatt
Märkning Äldre bestämmelser[2] 1942-års bestämmelser[3][2] 1952-års bestämmelser[4] 1984-års bestämmelser[1]
  omålad
  vit försegling
särskiljning särskiljning
  gul försegling
särskiljning särskiljning
  röd försegling
särskiljning särskiljning
  svart försegling
särskiljning särskiljning
  blå försegling
övning övning
Hylsbotten
Märkning Äldre bestämmelser[2] 1942-års bestämmelser[3][2] 1952-års bestämmelser[4] 1984-års bestämmelser[1]
  omålad
  halva svart
underladdad underladdad

Eldrörsammunition med kaliber 20 mm och större redigera

1984-års bestämmelser
Typ Grund Ringmärke Bokstavsmärke
Mingranat
  gul
- MGR
Spränggranat (hög sprängverkan)
  gul
-
Spränggranat (hög splitterverkan)
kulspränggranat
  grå
  gul ring
-
Sjömålsgranat
  grå
  svart + gul ring
-
Halvpansargranat
  röd
  gul ring
-
Pansargranat
  svart
  gul ring
-
Pansarspränggranat
  svart
  gul ring
RSV
Sprängpansargranat
  svart
  gul ring
KSV
Pansarprojektil
fullkalibrig kärnprojektil
underkalibrig kärnprojektil
pilprojektil
  svart
- -
Övningsprojektil (ballistik motsvarande skarp ammunition fast med billigare konstruktion)
  blå
- -
Övningsgranat (verkansdelen utbytt mot markeringsämne, till exempel färg eller rök)
  grå
  blå ring
-
Barlastad övningsprojektil (övningsgranat med verkansdelen utbytt mot barlast, inert projektil)
  brun
- -
Barlastad granat (granat där ordinarie fyllning bytts mot barlastmassa av samma vikt/densitet)
  grå
  brun ring
Blind ammunition
  grön
- -

Bokstavsmärken redigera

Bokstavsmärke, innan 1994 kallat sammansättningsbokstav,[6] är ammunitionsmärkning i form av en bokstav eller ett antal bokstäver som utmärker specialitet hos laddningen i ammunition. Nedanstående tabell täcker bland annat följande bokstavsmärken:[4][6][1]

Bokstavsmärke Betydelse
A amatol (trotan)
BFL basflöde (krutgasgenerator)
E hexotol (hexolit)
F fosfor (vit fosfor)
GRT granatkartesch
H hexogen (cyklonit)
HC hexakloretan med zinkstoff eller zinkoxid
K svartkrut
KSV kontaktsprängverkan
L trolat
LYS lysladdning (lyslng)
MGR minranat
N nitrolit
P pentyl
R röksyra (svaveltrioxid löst i klorsulfonsyra)
REA reatil
RSV riktad sprängverkan
SLUFA slutfasstyrd eller slutfaskorrigerad
ST stålkulor (förfragmentering)
SUB substridsdelar
SUB, MIN substridsdelar med minverkan (tryckvågsverkan)
SUB, RSV substridsdelar med riktad sprängverkan
T trotyl
TI titantetraklorid
Z hexotonal
Ö övningsladdad
ÖVNGAS övningsgas
00 min röktid
00 sek lystid

NATO redigera

 
12,7 mm spårljusammunition med röd färgmärkning enligt Natostandard. Vapnet är en kulspruta av typen M2 Browning.

Nato-standarden för färgmärkning kallas AOP-2, nedan redovisas färger enligt version C, AOP-2(C), som var gällande 2014.[1]

Kaliber mindre än 20 mm
Märkning Typ
  röd spets
spårljusprojektil
  svart spets
pansarbrytande projektil
  blå spets
brandprojektil
  silvrig spets
pansarbrandprojektil

Warszawapakten redigera

Warszawapakten använde sig av Rysslands standard för färgmärkning av ammunition.[7]

Märkning Typ
grön spårljus
  svart och röd
pansarbrytande brandammunition
  röd
brandammunition
  violett
pansarbrytande brandammunition med spårljus
  violett och röd
pansarbrytande brandammunition med spårljus
  vit
mjuk stålkärneprojektil

Anmärkningar redigera

  1. ^ Barlastad: full drivladdning, ej sprängladdad verkansdel.
  2. ^ [a b c d e f] Kammarpatron: svag drivladdning med en liten kula för övning på korthållsbana inomhus.[5]
  3. ^ [a b c d e f g h] Lös patron: projektil av bakelit/trä/plast, används med särskild anordning till exempel lösskjutningspipa.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] Ammunitionskatalog : Data och Bild / AMKAT DATA/BILD : 2014 (förrådsbeteckning: M7779-002095, förrådsbenämning: AMKAT DATA/BILD). Stockholm: Försvarets materielverk (FMV). 2014. sid. 9–32. https://hemvarnet.se/UserFiles/Nyheter/utbildningsgrupper/livgardesgruppen/filer/AMKAT_DATABILD_2014.pdf Arkiverad 17 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c d e f g h] L. Thunberg, N Björkstrand (1948-09-30). ”Serie 2, A.”. Flygvapnets Eldvapenammunition 1948. Kungliga flygförvaltningen (KFF). sid. bild 4–6. Läst 16 april 2024 
  3. ^ [a b c d] AMREG A, Ammunitionsregister för armén, data och bilder. 1942 års upplaga. Läst 7 november 2022 
  4. ^ [a b c d e] Bestämmelser för indelning, benämning, märkning och målning av ammunition : 1952 års upplaga. Stockholm: Kungliga Arméförvaltningen (KAF). 1952. sid. 11 
  5. ^ SAOB - kammar-ammunition
  6. ^ [a b] Ammunitionskatalog : Data och bilder : Flygvapnet (förrådsbeteckning: M7779-002094, förrådsbenämning: AMKAT DATA/BILD FV). Försvarets materielverk (FMV). 1994. sid. 15 
  7. ^ ”Color-Coded Bullets Tips [Tables: Different Types and Their Uses”]. Forensicreader.com. https://forensicreader.com/color-coded-bullets-tables/. Läst 25 september 2023.