Trotyl
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Trotyl (TNT eller Trinitrotoluen), 2,4,6-trinitrotoluen, CH3C6H2(NO2)3, är ett explosivt fast ämne med gulaktig färg, och används som sprängämne inom försvarsmakten. Det kan smältas och gjutas på ett säkert sätt. Föreningen framställs genom att toluen nitreras från vilket alternativnamnet Trinitrotoluol kan härledas.
| Trotyl | |
  | |
| Systematiskt namn | 2-metyl-1,3,5-trinitrobensen |
|---|---|
| Övriga namn | TNT, Trinitrotoluen, Trotyl, Trinitrotoluol, Tritolol, Triton, Trotol, 2,4,6-Trinitrometylbensen, 2,4,6-Trinitrotoluen |
| Kemisk formel | CH3C6H2(NO2)3 |
| Molmassa | 227,13 g/mol |
| Utseende | Blekgul, fast form |
| CAS-nummer | 118-96-7 |
| SMILES | Cc1(N(O)O)cc(N(O)O)cc(N(O)O)c1 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,654 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 0,13 g/l |
| Smältpunkt | 80,35 °C |
| Kokpunkt | 295 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
4
2
4
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
TNT syntetiseras genom nitrering av toluen svavel- och salpetersyra i tre steg med olika syrakoncentration och temperatur. Den tyska kemisten Julius Wilbrand var den förste att framställa TNT och året var 1863. Det användes till en början som ett gult färgämne då han inte kände till att ämnet var explosivt.
1901 började man använda det som sprängämne i Tyskland, och vid första världskrigets utbrott hade det börjat användas i de flesta större stater runt om i världen.[1]
Vid detonation reagerar TNT enligt nedan:
- 2 C7H5N3O6 → 3 N2 + 5 H2O + 7 CO + 7 C
- 2 C7H5N3O6 → 3 N2 + 5 H2 + 12 CO + 2 C
Genom sin stabilitet och lagringsbeständighet samt sin okänslighet för slag och öppen eld innebar trotylen ett stort steg framåt för militär ammunitionsframställning. Eftersom smältpunkten är relativt låg kan sprängämnet lätt gjutas i till exempel bomber och granater. Granulerat trotyl kan också pressas samman till block; det är då något känsligare.
Trotyl ingår i sprängämnena baratol, hexotol och octol.
Innehåll
SverigeRedigera
Den första svenska artilleriammunitionen som innehöll trotyl torde ha varit en 15 cm spränggranat m/06 från 1906.[källa behövs]
EnergiinnehållRedigera
Trotyl innehåller kemisk energi som frigörs då ämnet detonerar. 1 kg trotyl motsvarar 4,184 MJ (megajoule).
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Trotyl)