En pansargranat, kort pgr (Engelska: Armor Piercing High Explosive, kort APHE), är en pansarbrytande explosiv granat med mycket tjockt hölje och liten sprängladdning, avsedd att slå igenom pansar innan den briserar. Typen är numera föråldrad inom pansarvärn men har begränsad användning inom dagens krigsväsen. Typen har historiskt används mest mot örlogsfartyg och pansarfordon.

Vänster till höger:
Pansargranat
Halvpansargranat
Spränggranat
Mingranat
Tysk 75 mm pgr 1939.
(7): Hätta av plåt
(6): Kapp av mjuk metall
(5): Hölje av hård metall
(4): Sprängladdning
(3): Gördel av mjuk metall
(2): Basplugg
(1): Basrör med spårljus

Granaten slår igenom pansar med hjälp av kinetisk energi som bygger på granatens hårdhet och anslagshastighet. Granatens kropp är massiv, och sprängämne och tändrör är monterade i en urborrning i granatens bakre del. Mängden sprängämne är liten (2–3 % av projektilvikten), och tillsammans med de tjocka väggarna medför detta att splittren blir få och stora. Spetsen är ofta försedd med en kappa av stål under en aerodynamiskt utformad spets. Kappan bidrar till att hålla ihop penetratorn och minska risken för avglidning vid små anslagsvinklar. Pansargranater kan vara försedda med spårljus.