Division II i ishockey (1941–1975)
Division II i ishockey var andradivisionen i svensk ishockey mellan åren 1941 och 1975. I landsorten var förhoppningen att lagen skulle bli bättre genom matcher mot Stockholmslagen, vilket också blev fallet. Stockholmsseriens Klass I som tidigare varit andradivisionen hade bara omfattat lag i och kring Stockholm, medan Division II kom att gradvis omfatta ett allt större geografiskt område tills den 1955 kunde sägas vara landsomfattande.[a][3]
Länder | Sverige |
---|---|
Grundad | 1941 |
Nedlagd | 1975 |
Antal klubbar | 18–94 |
Uppflyttning till | Svenska serien, Division I |
Nedflyttning till | Division III |
Grundserierna
redigeraAntal lag per serie: Division II 1941–1948 | ||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Säsong | Norra
|
Västra
|
Dalarna
|
Västmanland
|
Södermanland
|
Centrala
|
Mälaren
|
Östra
|
Södra
|
Totalt antal lag
|
1941/1942 | 6 | 6 | 6 | 18 | ||||||
1942/1943 | 7 | 6 | 7 | 6 | 26 | |||||
1943/1944 | 5 | 5 | 5[b] | 6 | 6 | 5 | 32 | |||
1944/1945 | 6 | 6 | 5[c] | 5 | 7 | 6 | 35 | |||
1945/1946 | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 | 5 | 41 | ||
1946/1947 | 7 | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 | 43 | ||
1947/1948 | 7 | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 | 43 | ||
Antal lag per serie: Division II 1948–1975 | ||||||||||
Säsong | Norra | Västra | Östra | Södra | ||||||
A | B | A | B | A | B | A | B | ∑ | ||
1948/1949 | 6 | 4 | 4 | 6 | 4 | 4 | 28 | |||
1949/1950 | 6 | 5 | 5 | 6 | 5 | 5 | 32 | |||
1950/1951 | 6 | 5 | 5 | 6 | 5 | 5 | 32 | |||
1951/1952 | 6 | 5 | 5 | 6 | 5 | 5 | 32 | |||
1952/1953 | 6 | 5 | 5 | 6 | 5 | 5 | 32 | |||
1953/1954 | 7 | 5 | 5 | 6 | 5 | 5 | 33 | |||
1954/1955 | 5 | 6 | 5 | 5 | 6 | 5 | 5 | 37 | ||
1955/1956 | 6[d] | 6[d] | 6[d] | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 | 6 | 54 |
1956/1957 | 6 | 6 | 7 | 6 | 6 | 6 | 6 | 8 | 51 | |
1957/1958 | 6 | 6 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 60 | |
1958/1959 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 64 | |
1959/1960 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 64 | |
1960/1961 | 9 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 65 | |
1961/1962 | 9 | 9 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 10 | 68 | |
1962/1963 | 11 | 10 | 10 | 11 | 10 | 10 | 9 | 10 | 81 | |
1963/1964 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 80 | |
1964/1965 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 80 | |
1965/1966 | 12 | 10 | 10 | 10 | 10 | 12 | 10 | 12 | 86 | |
1966/1967 | 12 | 10 | 12 | 12 | 10 | 12 | 10 | 12 | 90 | |
1967/1968 | 12 | 9 | 11 | 12 | 12 | 14 | 12 | 12 | 94 | |
1968/1969 | 10 | 10 | 12 | 12 | 12 | 14 | 12 | 12 | 94 | |
1969/1970 | 10 | 10 | 11 | 12 | 12 | 12 | 10 | 12 | 89 | |
1970/1971 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 80 | |
1971/1972 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 80 | |
1972/1973 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 12 | 10 | 10 | 82 | |
1973/1974 | 9 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 79 | |
1974/1975 | 11 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 71 |
Första säsongen spelades Division II med tre serier med namnen Södra, Centrala och Norra. Seriernas antal och namn varierade under de första säsongerna liksom antalet lag i serierna. Första säsongen bestod divisionen av 18 lag vilket utökades till 26 lag andra säsongen och sedan med fler lag för varje säsong och säsongen 1946/47 deltog 43 lag. I tabellen till höger finns en översikt över serierna i Division II och hur många lag som spelade i dem för varje säsong.
Till säsongen 1949/1950 bildades en nationell division III, samtidigt som Division II fick en fastare form. Serien fick fyra regioner benämnda Norra, Västra, Östra och Södra. Västra och södra regionen fick två serier benämnda A och B med fyra lag vardera medan Division II Norra och Östra hade sex lag vardera, totalt 28 lag i hela divisionen. Det var en minskning med 15 lag varav de flesta flyttats till nya division III.
Geografisk spridning
redigeraGeografiskt var divisionen från start belägen kring Stockholm vilket varit ishockeyns centrala område de första åren. I gamla Klass I hade IFK Mariefred och lagen från Södertälje varit de lag som var längst från Stockholm. I och med bildandet av Division II utökades cirkeln norrut till Sirius från Uppsala och Brynäs från Gävle, västerut till Surahammars IF och IF Verdandi från Eskilstuna, samt söderut med IK Sleipner och GoIF Tjalve från Norrköping. Andra säsongen utökades antalet lag från Gästrikland till sju så att de utgjorde hela Division II Norra. 1943/44 tillkom fem värmländska lag som fick utgöra Division II Västra med bl.a. IF Göta, Färjestads BK och Forshaga IF. Följande säsong tillkom Mora IK som det nordligaste laget i hela serien och Norrköping representerades med inte mindre än fyra lag i söder. Till säsongen 1945/46 tillkom fyra lag från Dalarna som fick en egen Division II-serie precis som Västmanland och Södermanland fått en säsong tidigare. I söder tillkom BK Derby från Linköping. Säsongen 1947/48 tillkom IK Warpen från Bollnäs som seriens nordligaste lag och Grums IK som det västligaste. Följande säsong anslöt två småländska lag, Tranås AIF och Nässjö IF och blev seriens nya sydligaste punkt. Division II hade nu 43 lag i sju serier. Serieomläggningen den följande säsongen innebar färre lag, men den geografiska spridningen ökade ändå genom att Kalmar FF samt IF Fellows från Mölndal blev nya utposter i söder och väster. I norr var nu Söderhamn den nordligaste punkten, men en säsong senare anslöt Wifsta/Östrands IF från Timrå som ny yttersta punkt i norr.
Till säsongen 1954/55 anslöts fyra lag från Västerbotten, bl.a. Skellefteå AIK, Rönnskärs IF och Tegs SK och ett år senare även Piteå IF, IFK Luleå och IFK Kiruna från Norrbotten och Malmö FF från Skåne. Nu täckte serien till slut in hela Sverige, även om Västsverige var dåligt representerade med IFK Trollhättan som enda västligt lag söder om Vänern. I samband med utökningen hade Division II Norra och Östra också delats till A- och B-serier. Divisionen hade således åtta serier och fr.o.m. säsongen 1958/59 hade alla serier åtta lag – totalt 64 lag. Säsongen 1963/64 hade det ökat till tio lag per serie. Ökningen fortsatte och åren 1967-1969 hade serien 94 lag innan man började minska ner igen. Sista säsongen 1974/75 tog man bort två serier och lät antalet lag minska till 71 inför serieomläggningen året därpå.[1][2]
Kval
redigeraSeriesegrarna i respektive serie i Division II möttes för att spela om avancemang till högsta serien. 1941 flyttades de två sämsta lagen från Svenska serien ner till Division II så det fanns två platser att spela om. Fr.o.m. 1944 när Division I startade med en nordlig och en sydlig serie flyttades två lag ner från varje serie så det fanns fyra lediga platser. Först säsongen 1971/72 deltog lag från Division I i kvalet med möjlighet att försvara sin plats till nästa säsong. Fr.o.m. säsongen 1947/48 – säsongen innan Division III bildades – började även en mer organiserad nerflyttning från Division II samtidigt som de bästa lagen från Division III flyttades upp.[e][2][1]
Anmärkningar
redigera- ^ Gidén anger 1942 som första år, medan andra källor anger säsongen 1941/42. När under säsongen matcherna spelades framgår inte.[1][2]
- ^ Centrala började säsongen med sex lag, men endast fem genomförde säsongen.
- ^ Division II Västmanland bestod av lagen som spelade i Division II Centrala föregående säsong.
- ^ [a b c] Tre serier i norr. Division II Norra Norrländskan, Division II Södra Norrländskan och Division II Norra.
- ^ Även före 1947 flyttades lag ner till lokala serier men det är svårare att följa då resultaten från alla lokala serier inte finns i tryck.
Deltagande lag och resultat
redigera1944–1950
redigera
|
Data till tabellen är hämtade från Svenska Ishockeyförbundets böcker "Pucken" och "Svensk ishockey 75 år".[1][2]
1948–1961
redigera
|
Data till tabellen är hämtade från Svenska Ishockeyförbundets böcker "Pucken" och "Svensk ishockey 75 år".[6][7]