Division II i ishockey (1941–1975)

Andraligan i svensk ishockey åren 1941–1975

Division II i ishockey var andradivisionen i svensk ishockey mellan åren 1941 och 1975. Från början infördes tre division II-serier med namnen Södra, Centrala och Norra. I landsorten var förhoppningen att lagen skulle bli bättre genom matcher mot Stockholmslagen, vilket också blev fallet. Stockholmsseriens Klass I som tidigare varit andradivisionen hade bara omfattat lag i och kring Stockholm, medan Division II kom att gradvis omfatta ett allt större geografiskt område tills den 1955 kunde sägas vara landsomfattande.[a][3]

Division II
LänderSverige Sverige
Grundad1941
TidigareKlass I
Nedlagd1975
Antal klubbar18–94
Uppflyttning tillSvenska serien, Division I
Nedflyttning tillDivision III

GrundseriernaRedigera

Antal lag per serie: Division II 1941–1948
Säsong
Norra
Västra
Dalarna
Västmanland
Södermanland
Centrala
Mälaren
Östra
Södra
Totalt antal lag
1941/1942 6 6 6 18
1942/1943 7 6 7 6 26
1943/1944 5 5 5[b] 6 6 5 32
1944/1945 6 6 5[c] 5 7 6 35
1945/1946 6 6 6 6 6 6 5 41
1946/1947 7 6 6 6 6 6 6 43
1947/1948 7 6 6 6 6 6 6 43
Antal lag per serie: Division II 1948–1975
Säsong Norra Västra Östra Södra
A B A B A B A B
1948/1949 6 4 4 6 4 4 28
1949/1950 6 5 5 6 5 5 32
1950/1951 6 5 5 6 5 5 32
1951/1952 6 5 5 6 5 5 32
1952/1953 6 5 5 6 5 5 32
1953/1954 7 5 5 6 5 5 33
1954/1955 5 6 5 5 6 5 5 37
1955/1956 6[d] 6[d] 6[d] 6 6 6 6 6 6 54
1956/1957 6 6 7 6 6 6 6 8 51
1957/1958 6 6 8 8 8 8 8 8 60
1958/1959 8 8 8 8 8 8 8 8 64
1959/1960 8 8 8 8 8 8 8 8 64
1960/1961 9 8 8 8 8 8 8 8 65
1961/1962 9 9 8 8 8 8 8 10 68
1962/1963 11 10 10 11 10 10 9 10 81
1963/1964 10 10 10 10 10 10 10 10 80
1964/1965 10 10 10 10 10 10 10 10 80
1965/1966 12 10 10 10 10 12 10 12 86
1966/1967 12 10 12 12 10 12 10 12 90
1967/1968 12 9 11 12 12 14 12 12 94
1968/1969 10 10 12 12 12 14 12 12 94
1969/1970 10 10 11 12 12 12 10 12 89
1970/1971 10 10 10 10 10 10 10 10 80
1971/1972 10 10 10 10 10 10 10 10 80
1972/1973 10 10 10 10 10 12 10 10 82
1973/1974 9 10 10 10 10 10 10 10 79
1974/1975 11 12 12 12 12 12 71

Första säsongen spelades Division II med tre serier vilket utökades till fyra nästkommande säsong. Seriernas antal och namn varierade under de första säsongerna liksom antalet lag i serierna. Första säsongen bestod divisionen av 18 lag vilket utökades till 26 lag andra säsongen och sedan med fler lag för varje säsong och säsongen 1946/47 deltog 43 lag. I tabellen till höger finns en översikt över serierna i Division II och hur många lag som spelade i dem för varje säsong.

Till säsongen 1949/1950 bildades en nationell division III, samtidigt som Division II fick en fastare form. Serien fick fyra regioner benämnda Norra, Västra, Östra och Södra. Västra och södra regionen fick två serier benämnda A och B med fyra lag vardera medan Division II Norra och Östra hade sex lag vardera, totalt 28 lag i hela divisionen. Det var en minskning med 15 lag varav de flesta flyttats till nya division III.

Geografisk spridningRedigera

Geografiskt var divisionen från start belägen kring Stockholm vilket varit ishockeyns centrala område de första åren. I gamla Klass I hade IFK Mariefred och lagen från Södertälje varit de lag som var längst från Stockholm. I och med bildandet av Division II utökades cirkeln norrut till Sirius från Uppsala och Brynäs från Gävle, österut till Surahammars IF och IF Verdandi från Eskilstuna, samt söderut med IK Sleipner och GoIF Tjalve från Norrköping. Andra säsongen utökades antalet lag från Gästrikland till sju så att de utgjorde hela Division II Norra. 1943/44 tillkom fem värmländska lag som fick utgöra Division II Västra med bl.a. IF Göta, Färjestads BK och Forshaga IF. Följande säsong tillkom Mora IK som det nordligaste laget i hela serien och Norrköping representerades med inte mindre än fyra lag i söder. Till säsongen 1945/46 tillkom fyra lag från Dalarna som fick en egen Division II-serie precis som Västmanland och Södermanland fått en säsong tidigare. I söder tillkom BK Derby från Linköping. Säsongen 1947/48 tillkom IK Warpen från Bollnäs som seriens nordligaste lag och Grums IK som det västligaste. Följande säsong anslöt två småländska lag, Tranås AIF och Nässjö IF och blev seriens nya sydligaste punkt. Division II hade nu 43 lag i sju serier. Serieomläggningen den följande säsongen innebar färre lag, men den geografiska spridningen ökade ändå genom att Kalmar FF samt IF Fellows från Mölndal blev nya utposter i söder och väster. I norr var nu Söderhamn den nordligaste punkten, men en säsong senare anslöt Wifsta/Östrands IF från Timrå som ny yttersta punkt i norr.

Till säsongen 1954/55 anslöts fyra lag från västerbotten, bl.a. Skellefteå AIK, Rönnskärs IF och Tegs SK och ett år senare även Piteå IF, IFK Luleå och IFK Kiruna från Norrbotten och Malmö FF från Skåne. Nu täckte serien till slut in hela Sverige, även om Västsverige var dåligt representerade med IFK Trollhättan som enda västligt lag söder om Vänern. I samband med utökningen hade Division II Norra och Östra också delats till A- och B-serier. Divisionen hade således åtta serier och fr.o.m. säsongen 1958/59 hade alla serier åtta lag – totalt 64 lag. Säsongen 1963/64 hade det ökat till tio lag per serie. Ökningen fortsatte och åren 1967-1969 hade serien 94 lag innan man började minska ner igen. Sista säsongen 1974/75 tog man bort två serier och lät antalet lag minska till 71 inför serieomläggningen året därpå.[4][5]

KvalRedigera

Seriesegrarna i respektive serie i Division II möttes för att spela om avancemang till högsta serien. 1941 flyttades de två sämsta lagen från Svenska serien ner till Division II så det fanns två platser att spela om. Fr.o.m. 1944 när Division I startade med en nordlig och en sydlig serie flyttades två lag ner från varje serie så det fanns fyra lediga platser. Först säsongen 1971/72 deltog lag från Division I i kvalet med möjlighet att försvara sin plats till nästa säsong. Fr.o.m. säsongen 1947/48 – säsongen innan Division III bildades – började även en mer organiserad nerflyttning från Division II samtidigt som de bästa lagen från Division III flyttades upp. Även före 1947 flyttades lag ner till lokala serier men det är svårare att följa då resultaten från alla lokala serier inte finns i tryck.[5][4]

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Gidén anger 1942 som första år, medan andra källor anger säsongen 1941/42. När under säsongen matcherna spelades framgår inte.[1][2]
  2. ^ Centrala började säsongen med sex lag, men endast fem genomförde säsongen.
  3. ^ Division II Västmanland bestod av lagen som spelade i Division II Centrala föregående säsong.
  4. ^ [a b c] Tre serier i norr. Division II Norra Norrländskan, Division II Södra Norrländskan och Division II Norra.

KällorRedigera

Noter
  1. ^ Berglund, Helge, red (1972). Pucken: en bok om svensk ishockey. Stockholm: Strömbergs idrottsböcker. sid. 275-276. Libris länk. ISBN 91-85110-94-9 
  2. ^ Stark Janne, Andersson Hasse, red (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. "2". Vällingby: Strömberg/Brunnhage. sid. 157–158. Libris länk. ISBN 91-86184-49-0 
  3. ^ Carl Gidén (1997). Janne Stark. red. ”Den svenska hockeyhistorien : del VI 1942–44”. Årets ishockey 1997 (Vällingby: Strömbergs/Brunnhages förlag): sid. 114–115. ISSN 0282-860X. 
  4. ^ [a b] Berglund, Helge, red (1972). Pucken: en bok om svensk ishockey. Stockholm: Strömbergs idrottsböcker. sid. 274–299. Libris länk. ISBN 91-85110-94-9 
  5. ^ [a b] Stark Janne, Andersson Hasse, red (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. Vällingby: Strömberg/Brunnhage. sid. 157–172. Libris länk. ISBN 91-86184-49-0 
Tryckta källor
  • Stark Janne, Andersson Hasse, red (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. Vällingby: Strömberg/Brunnhage. Libris länk. ISBN 91-86184-49-0 
  • Ishockey årg. 1974–1975, Brunnhages förlag
  • Årets Ishockey årg. 1957–1975 samt 1997–2002, Idrottsförlaget/Strömbergs förlag
Webbkällor

Se ävenRedigera