Division II i ishockey 1970/1971

Säsong av andraligan i svensk ishockey

Division II i ishockey 1970/1971 var andradivisionen i svensk ishockey under säsongen 1970/1971. Divisionen var indelad i fyra regioner (norra, östra, västra och södra) med två grupper i varje (A och B) bestående av 10 lag per grupp, totalt 80 lag – en minskning med elva lag sedan förra säsongen. Vinnaren i varje grupp gick vidare till kval till högsta serien, Division I, eller Allsvenskan som den ofta kallades. Bottenlagen i varje serie flyttades ner till Division III nästa säsong. Deras platser togs istället av de främsta lagen från Division III. Något kval nedåt förekom alltså inte, men det hände att lag avstod från uppflyttning av olika skäl.

Division II i ishockey
Säsong1970/1971
Antal lag80
UppflyttadeIF Karlskoga/Bofors
IF Tunabro
Nacka SK
Surahammars IF
NedflyttadeBjörbo IF
Fellingsbro IK
HC Dalen
IFK Arvika
IFK Munkfors
IFK Strömsund
Kågedalens AIF
Malmbergets AIF
Mörrums GoIS
Norrtälje IK
Nynäshamns IF
Rögle BK
Skogsbo SK
Virserums SGF

LagenRedigera

Sedan förra säsongen hade Clemensnäs IF, Nybro IF och Surahammars IF flyttats ner från Allsvenskan. Från Division III hade följande lag flyttats upp: Björbo IF (Gagnef), Fellingsbro IK, Halmstads HK, IFK Arvika, IFK Strömsund, IK Göta (Stockholm), KB 65 (Örnsköldsvik), Kågedalens AIF (Skellefteå), Ludvika FfI, Mörrums GoIS, Nynäshamns IF, Piteå IF, Storviks IF (Sandviken), Vasa HC (Göteborg), Vimmerby IF och Virserums SGF (Hultsfred). Några lag bytte serie. Karlskoga flyttades från Södra A till Västra B och Boro flyttades från Södra B till Södra A.

Division II NorraRedigera

Grupp A

För första gången vann ett av Kirunalagen serien och fick en plats i kvalet. Kiruna hade under lång tid producerat spelare av högsta klass som gått vidare till landslaget och andra klubbar. Genom åren var det många som tyckt att ett Kirunalag i högsta serien skulle varit rättvist, men först nu kom chansen för första gången. Vägen till segern var dock inte spikrak. I halvtid låg IFK på femte plats och först efter en segersvit på åtta matcher var segern klar i 17:e omgången. Skytteligan vanns av Kiruna AIF:s Karl Svensson som gjort 21 mål under säsongen.[1]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IFK Kiruna 18 13 0 5 97 57 +40 26
2 Bodens BK 18 11 1 6 105 61 +44 23
3 Clemensnäs IF 18 11 1 6 78 53 +25 23
4 IFK Luleå 18 10 1 7 82 80 +2 21
5 Piteå IF 18 9 2 7 76 68 +8 20
6 Kiruna AIF 18 9 2 7 77 80 −3 20
7 Rönnskärs IF 18 9 1 8 81 63 +18 19
8 Medle SK 18 6 0 12 60 91 −31 12
9 Malmbergets AIF   18 3 4 11 60 90 −30 10
10 Kågedalens AIF   18 2 2 14 51 124 −73 6
Grupp B

Inför säsongen var Teg (från Umeå) favoriter till seriesegern och att Tunadal (från Sundsvall) vann serien kom som en överraskning. Avgörande match blev seriefinalerna mellan Teg och Tunadal. Den första slutade 2–2 och den andra slutade 3–1 till Tunadal vilket gav dem de två poäng som var skillnaden när slutställningen räknades samman. Granös Joel Wilhelmsson vann skytteligan med 19 gjorda mål.[2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Tunadals IF 18 14 2 2 91 47 +44 30
2 Tegs SK 18 13 2 3 120 34 +86 28
3 Järveds IF 18 12 1 5 69 64 +5 25
4 IF Karlsvik 18 9 2 7 79 73 +6 20
5 KB 65 18 9 1 8 66 72 −6 19
6 Östersunds IK 18 8 1 9 70 64 +6 17
7 Granö IF 18 8 1 9 59 72 −13 17
8 Sollefteå IK 18 5 1 12 61 74 −13 11
9 Örnsköldsviks SK 18 4 1 13 53 84 −31 9
10 IFK Strömsund   18 2 0 16 55 139 −84 4

Division II VästraRedigera

Grupp A

Serien vanns klart av favoriterna Surahammar. Segern var klar redan i den 16:e omgången. Andraplatsen togs av Guldsmedshyttan som bara förlorade tre matcher under säsongen. Två mot Surahammar och en mot Enköping. Surahammars Per-Ole Bäckman vann skytteligan med 23 gjorda mål.[3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Surahammars IF 18 17 0 1 143 42 +101 34
2 Guldsmedshytte SK 18 13 2 3 84 60 +24 28
3 Skultuna IS 18 11 2 5 77 56 +21 24
4 IFK Lindesberg 18 9 1 8 72 65 +7 19
5 Säters IF 18 8 2 8 79 82 −3 18
6 Avesta BK 18 8 0 10 75 70 +5 16
7 Ludvika FfI 18 6 3 9 40 73 −33 15
8 Enköping SK 18 6 2 10 57 69 −12 14
9 Skogsbo SK   18 2 4 12 63 106 −43 8
10 Fellingsbro IK   18 2 0 16 4 110 −106 4
Grupp B

Av de åtta seriesegrarna i Division II spelade bara en serien helt utan förlust nämligen Karlskoga. Det gav tio poängs marginal till tvåan Grums och en målskillnad på 146–32 vilket gav ett genomsnitt på ungefär 8–2 i Karlskogas matcher, bl.a. slog man Deje med 21–2. Deje var annars det enda laget som lyckades snuva Karlskoga på poäng genom att spela oavgjort första matchen mot dem. Skytteligan vanns av Karlskogas Bengt Åke Karlsson som gjorde 23 mål under serien.[4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IF Karlskoga/Bofors 18 17 1 0 146 32 +114 35
2 Grums IK 18 12 1 5 85 60 +25 25
3 Forshaga IF 18 10 2 6 84 68 +16 22
4 Vasa HC 18 10 2 6 85 79 +6 22
5 Skövde IK 18 10 1 7 81 78 +3 21
6 Tibro IK 18 8 0 10 82 95 −13 16
7 Borås HC 18 6 1 11 65 78 −13 13
8 Deje IK 18 5 2 11 85 130 −45 12
9 IFK Munkfors   18 5 1 12 69 91 −22 11
10 IFK Arvika   18 1 1 16 42 113 −71 3

Division II ÖstraRedigera

Grupp A

Efter en imponerande segersvit på försäsongen fick Strömsbro bära favoritskapet i serien, men redan efter tre omgångar låg Tunabro i topp. Efter elva omgångar hade man inte förlorat ett enda poäng när man mötte bottenlaget Ljusen och förlorade. Det gjorde att man bara låg ett poäng före Falun inför derbyt. Inför en fullsatt ishall i Borlänge (&&&&&&&&&&&03600.&&&&&03 600 åskådare) förlorade hemmalaget med 2–3 och Falun gick upp i ledning när bara tre omgångar återstod. Men med hjälp av Hofors som besegrade Falun hemma i snöväder kunde Tunabro återta ledningen i näst sista omgången. Strömsbros Bo Zetterberg vann skytteligan med 19 gjorda mål.[5]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IF Tunabro 18 15 1 2 94 32 +62 31
2 Falu IF 18 13 3 2 85 47 +38 29
3 Strömsbro IF 18 11 2 5 110 55 +55 24
4 Bollnäs IS 18 10 1 7 71 60 +11 21
5 Hofors IK 18 7 4 7 81 67 +14 18
6 Storviks IF 18 8 1 9 78 85 −7 17
7 Skutskärs SK 18 6 4 8 59 77 −18 16
8 Ljusne AIK 18 6 3 9 62 118 −56 15
9 Malungs IF 18 4 0 14 56 63 −7 8
10 Björbo IF   18 0 1 17 37 129 −92 1
Grupp B

Denna säsong dominerades serien av Stockholmslagen till skillnad från de senaste säsongerna då Uppland varit dominerande. Nacka tog ledningen från start och drog sedan ifrån och vann serien med nio poängs marginal till överraskningen Cobran som tog andraplatsen. Almtuna och Norrtälje som förväntades bli Nackas allvarligaste hot motsvarade inte alls förväntningarna. Almtuna slutade på en femteplats, medan Norrtälje slutade sist och flyttades ner till Division III. Almtunas Hans Brunk vann skytteligan med 17 gjorda mål.[6]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Nacka SK 18 15 1 2 115 53 +62 31
2 IF Cobran 18 9 4 5 73 64 +9 22
3 Huddinge IK 18 9 3 6 63 57 +6 21
4 Tranebergs IF 18 10 1 7 56 74 −18 21
5 Almtuna IS 18 7 6 5 79 60 +19 20
6 IK Göta 18 7 2 9 61 72 −11 16
7 Hammarby IF 18 7 1 10 74 85 −11 15
8 Väsby IK 18 6 2 10 83 80 +3 14
9 Nynäshamns IF   18 5 1 12 62 93 −31 11
10 Norrtälje IK   18 4 1 13 49 77 −28 9

Division II SödraRedigera

Grupp A

Serien vanns av favoriterna Örebro ett enda poäng före Norrköping. Viktigt för Örebro var den nyvärvade centern Mats Lind som kommit från Mora inför säsongen. Lind ångrade sig efter att ha skrivit på för Örebro, men Svenska Ishockeyförbundet tillät honom inte att gå tillbaka till Örebros stora lycka. Hårdast motstånd bjöd Östgötalagen Norrköping och Kenty som tog platserna två och tre. Boros Arne Johansson vann skytteligan tillsammans med Örebros Yngve Hindrikes med 20 mål vardera.[7]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Örebro SK 18 16 0 2 124 47 +77 32
2 IFK/IKS Norrköping 18 15 1 2 116 52 +64 31
3 BK Kenty 18 13 0 5 66 49 +17 26
4 Boro/Landsbro IF 18 9 1 8 79 62 +17 19
5 Nyköpings BIS 18 8 2 8 72 60 +12 18
6 Tranås AIF 18 7 3 8 86 77 +9 17
7 Vimmerby IF 18 5 3 10 68 98 −30 13
8 GoIF Linden 18 6 1 11 60 110 −50 13
9 HC Dalen   18 4 3 11 63 100 −37 11
10 Virserums SGF   18 0 0 18 42 121 −79 0
Grupp B

Före säsongsstart ansågs serien oviss, men Nybro som flyttats ner från Allsvenskan skulle ge svar. Trots att man förlorat elva spelare när man flyttades ner från högsta serien radade man upp segrar under hösten fram till juluppehållet. Sedan följde förluster mot Skillingaryd och Malmö innan man började vinna igen. Till slut vann det unga laget serien med sju poängs marginal. Andraplatsen togs av förra säsongens segrare Öster, medan det tidigare allsvenska laget Rögle hamnade näst slist efter att "pollenkungen" dragit in sin sponsring. Med sig ner i Division II fick de Mörrum som bara vann en match under säsongen. Skytteligan vanns av Tadeusz Niedomysl, Gislaved, som gjort 27 mål.[8]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Nybro IF 18 15 1 2 115 43 +72 31
2 Östers IF 18 12 0 6 100 44 +56 24
3 Malmö FF 18 10 3 5 89 59 +30 23
4 Tyringe SoSS 18 9 2 7 74 65 +9 20
5 Skillingaryds IS 18 9 1 8 81 72 +9 19
6 Halmstads HK 18 8 1 9 76 88 −12 17
7 Gislaveds SK 18 6 4 8 79 69 +10 16
8 IF Troja 18 7 2 9 66 80 −14 16
9 Rögle BK   18 6 0 12 63 78 −15 12
10 Mörrums GoIS   18 1 0 17 36 181 −145 2

Kvalspel till Division IRedigera

Norra kvalserien till Division I

Nacka och Tunabro tog de båda platserna till Allsvenskan nästa säsong.[9]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Nacka SK   6 3 2 1 28 17 +11 8
2 IF Tunabro   6 2 3 1 21 16 +5 7
3 IFK Kiruna 6 2 2 2 25 20 +5 6
4 Tunadals IF 6 1 1 4 14 35 −21 3
Södra kvalserien till Division I

Surahammar och Karlskoga tog de båda platserna till Allsvenskan nästa säsong.[10]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Surahammars IF   6 4 0 2 40 32 +8 8
2 IF Karlskoga/Bofors   6 3 1 2 34 24 +10 7
3 Nybro IF 6 2 1 3 23 32 −9 5
4 Örebro SK 6 1 2 3 28 37 −9 4

ReferenserRedigera

Fotnoter
  1. ^ Allan Laisfeldt (1971). Åke Palmstrand. red. ”Äntligen Kiruna!”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 143–148. ISSN 0282-860X. 
  2. ^ Allan Laisfeldt (1971). Åke Palmstrand. red. ”En pigg 75-åring”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 145–148. ISSN 0282-860X. 
  3. ^ Bengt Jangendahl (1971). Åke Palmstrand. red. ”Blå änglarna kom igen”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 154–157. ISSN 0282-860X. 
  4. ^ Henrik Persson (1971). Åke Palmstrand. red. ”Karlskoga/Bofors utan förlus, överlägsen målskillnad”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 155–157. ISSN 0282-860X. 
  5. ^ Sven-Erik Karlsson (1971). Åke Palmstrand. red. ”Rätt och riktigt att Tunabro vann”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 149–153. ISSN 0282-860X. 
  6. ^ Stockholmsdominans i toppen (1971). Åke Palmstrand. red. ”Stockholmsdominans i toppen”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 149–153. ISSN 0282-860X. 
  7. ^ Tage Nilsson (1971). Åke Palmstrand. red. ”Örebro Sport satsade och vann”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 158–162. ISSN 0282-860X. 
  8. ^ Lars Hultman (1971). Åke Palmstrand. red. ”Ungdomligt Nybro suveränt.”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 159–162. ISSN 0282-860X. 
  9. ^ Åke Palmstrand, red (1971). ”Norra: Kampanda i Nacka”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 163–165. ISSN 0282-860X. 
  10. ^ Åke Palmstrand, red (1971). ”Södra Garvis bäst i Sura”. Årets Ishockey 1971 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 166–168. ISSN 0282-860X. 
Tryckta källor
  • Berglund, Helge, red (1972). Pucken: en bok om svensk ishockey. Stockholm: Strömbergs idrottsböcker. sid. 298–299. Libris 7745572. ISBN 91-85110-94-9 
  • Svensk Ishockey 75 år : Faktadelen – Janne Stark, red., Strömberg/Brunnhages förlag 1997 ISBN 91-86184-49-0 sid. 169–170
  • Årets ishockey 1971 – Åke Palmstrand red., Strömbergs idrottsböcker ISSN 0282-860X sid. 139–168
Webbreferenser