Division II i ishockey 1965/1966

säsong av ishockeyserie

Division II i ishockey 1965/1966 var andradivisionen i svensk ishockey under säsongen 1965/1966. Divisionen var indelad i fyra regioner (norra, östra, västra och södra) med två grupper i varje (A och B). Varje grupp hade 10 eller 12 lag och spelade 18 respektive 22 omgångar. Vinnaren i varje grupp gick vidare till kval till högsta serien, Division I eller Allsvenskan som den också kallades. Bottenlagen i varje serie flyttades ner till Division III nästa säsong. Deras platser togs istället av de som vunnit Division III-serierna. Något kval nedåt förekom alltså inte, men det hände att lag avstod från uppflyttning av olika skäl. Nedflyttningsplatserna är markerade med röd brakgrund i tabellerna, men bara lag som flyttades ner har fått en röd pil. Säsongen präglades av rekordkyla och då många lag fortfarande spelade på utomhusrinkar påverkade det både matcher och träning. Många matcher flyttades både i tid och till orter med ishall. Kylan gick också ut över publiksiffrorna.

Division II i ishockey
Säsong1965/1966
Antal lag86
UppflyttadeAvesta BK
Clemensnäs IF
Mora IK
Rögle BK
NedflyttadeBK Bäcken
Bångbro IK
Falu BS
Gais
Gällivare SK
Hemsta IF
IFK Strömsund
IFK Österåker
IK Terra
Kramfors IF
Malå IF
Nors IK
Nynäshamns IF
Stribergs SK
Tabergs SK
Tibro IK
Vännäs AIK

Sedan förra säsongen hade Grums, Mora, Strömsbro (Gävle) och Viking (Hagfors) flyttats ner från Allsvenskan. IF Uve hade bytt namn till Uddeholms IF och Nyköpings AIK hade gått samman med Nyköpings SK till Nyköpings BIS.

Division II Norra

redigera
Grupp A

Division II Norra A sågs av många som den tuffaste serien i divisionen. Storfavoriter till seriesegern var skelleftelaget Clemensnäs som tidigare spelat i Allsvenskan och som nu satsade på att komma tillbaka. Säsongen började dock tuft för Clemensnäs som i premiären sensationellt förlorade mot nykomlingen Bjurfors med 4–2, medan Kiruna-lagen vann sina matcher. Serien blev en kamp mellan Clemensnäs, IFK Kiruna och Kiruna AIF där Clemensnäs trots allt vann till slut och fick platsen till kvalserien. I botten hamnade Piteå, Bjurfors, Gällivare och Malå på nedflyttningsplats.[1] Nya lag från Division III till nästa säsong blev Haparanda SK och Kågedalens IF (Skellefteå). Norsjö IF och Luleå SK var också kvalificerade, men avstod sina platser. Luleå t.o.m. lade ner ishockeyverksamheten. Avhoppen räddade Piteå och Bjurfors kvar i serien till nästa säsong.[2][3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Clemensnäs IF 22 18 1 3 125 50 +75 37
2 IFK Kiruna 22 17 2 3 121 50 +71 36
3 Kiruna AIF 22 15 2 5 108 72 +36 32
4 Medle SK 22 13 4 5 99 72 +27 30
5 Bodens BK 22 13 1 8 103 106 −3 27
6 Glommersträsk/Lappträsk IF 22 11 3 8 80 78 +2 25
7 Malmbergets AIF 22 9 2 11 85 80 +5 20
8 IFK Luleå 22 8 1 13 79 97 −18 17
9 Piteå IF 22 6 5 11 63 87 −24 17
10 IFK Bjurfors 22 6 3 13 62 94 −32 15
11 Gällivare SK   22 3 0 19 56 112 −56 6
12 Malå IF   22 0 2 20 49 132 −83 2
Grupp B

I B-gruppen var Umeålaget Teg favoriter, men de fick en besvärligare väg till serieseger än förutspått. Förluster mot Nyland i andra omgången och Bjästa i fjärde omgången gjorde att man bara låg på femte plats inför omgång fem. Först i sjunde omgången gick Teg upp i ledning, men väl där så höll man den. Efter att ha vunnit mot Bjästa och Heffners i 15:e respektive 16:e omgången var seriesegern i praktiken klar. I botten placerade sig Kramfors, Strömsund och Vännäs på nedflyttningsplats.[4] Hörnefors IF (Umeå), Sollefteå IK och Östersunds IK (segrare i Division III) tog deras platser till nästa säsong.[5]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Tegs SK 18 14 0 4 92 38 +54 28
2 IFK Nyland 18 11 4 3 78 55 +23 26
3 Heffners/Ortvikens IF 18 12 1 5 82 54 +28 25
4 Järveds IF 18 11 2 5 81 57 +24 24
5 Sandåkerns SK 18 11 1 6 89 66 +23 23
6 Bjästa IF 18 11 0 7 60 49 +11 22
7 GIF Sundsvall 18 7 1 10 66 79 −13 15
8 Kramfors IF   18 3 1 14 39 106 −67 7
9 IFK Strömsund   18 2 2 14 60 104 −44 6
10 Vännäs AIK   18 1 2 15 46 85 −39 4

Division II Östra

redigera
Grupp A

Favoriter var Mora och Strömsbro som båda fått lämna Allsvenskan sedan förra säsongen. Mora vann den kampen enkelt, så enkelt att det ifrågasattes om serien höll samma standard som de andra serierna i divisionen. Tre nykomlingar, Hofors, Alfta och Vansbro alla klarade sig kvar i serien. Istället var det Warpen (Boliden), Falun och Hemsta (Gävle) som placerade sig på nedflyttningsplats.[6] I deras ställe kvalificerade sig Division III-lagen Ockelbo IF, Hedemora SK och Häradsbygdens SS. Warpen fick dock behålla sin plats när Mora åter avancerade till Allsvenskan.[7]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Mora IK 18 18 0 0 133 31 +102 36
2 Strömsbro IF 18 14 0 4 81 49 +32 28
3 Ljusne AIK 18 13 1 4 85 43 +42 27
4 Gävle Godtemplares IK 18 12 1 5 66 39 +27 25
5 Alfta GIF 18 9 0 9 59 60 −1 18
6 Hofors IK 18 7 2 9 58 66 −8 16
7 Vansbro AIK 18 6 1 11 54 85 −31 13
8 IK Warpen 18 3 2 13 41 86 −45 8
9 Falu BS   18 3 1 14 55 100 −45 7
10 Hemsta IF   18 1 0 17 31 104 −73 2
Grupp B

Seriesegern gick till favoriterna Traneberg som fick platsen till kvalserien till Allsvenskan. I serien utmanades de bara av Almtuna och Sundbyberg. I botten placerade sig Enköping, Österåker och Nynäshamn på nedflyttningsplats. Enköping klarade sig dock undan nedflyttning.[8] De ersattes av Huddinge IK och IK Göta från Division III.[9]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Tranebergs IF 22 18 1 3 118 50 +68 37
2 Sundbybergs IK 22 15 2 5 93 52 +41 32
3 Almtuna IS 22 14 2 6 107 65 +42 30
4 IFK Stockholm 22 12 3 7 108 73 +35 27
5 Nacka SK 22 12 2 8 99 74 +25 26
6 Väsby IK 22 9 3 10 66 82 −16 21
7 Mälarhöjdens IK 22 7 4 11 68 89 −21 18
8 IFK Lidingö 22 8 1 13 78 91 −13 17
9 Skuru IK 22 6 5 11 60 87 −27 17
10 Enköpings SK 22 7 2 13 61 102 −41 16
11 IFK Österåker   22 5 2 15 52 103 −51 12
12 Nynäshamns IF   22 4 3 15 80 122 −42 11

Division II Västra

redigera
Grupp A

Säsongen dominerades av Avesta och Fagersta som toppade serien genom hela säsongen. I näst sista omgången skulle det avgöras när Fagersta tog emot Avesta på Fagerliden. Matchen slutade 3–2 och Fagersta stod som segrare, trodde man. Det var dock en omgång kvar och där Morgårdshammar besegrade Fagersta i Leksand samtidigt som Avesta vann sin match och gick om. Avesta fick alltså kvalplatsen till sist. I tabellbotten placerade sig Westmannia (Köping), Bångbro (Kopparberg) och Striberg (Nora). Westmannia klarade sig dock undan nedflyttning. [10] De ersattes av Norrtälje, Per Ols BK (Fagersta) och Fellingsbro IK som vunnit sina Division II-serier.[11]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Avesta BK 18 16 1 1 148 36 +112 33
2 Fagersta AIK 18 15 2 1 114 36 +78 32
3 Morgårdshammars IF 18 11 2 5 118 56 +62 24
4 IFK Arboga 18 9 1 8 76 71 +5 19
5 Skultuna IS 18 7 5 6 74 85 −11 19
6 Surahammars IF 18 7 3 8 70 87 −17 17
7 Ludvika FfI 18 6 3 9 54 85 −31 15
8 IK Westmannia 18 3 5 10 60 92 −32 11
9 Bångbro IK   18 3 1 14 37 111 −74 7
10 Stribergs SK   18 0 3 15 41 133 −92 3
Grupp B

Värmlandslagen dominerade serien och KB 63 (Karlskoga) vann till slut serien före Viking (Hagfors), Grums och Forshaga. Viking ledde länge, men vid den andra seriefinalen borta mot KB 63 förlorade man med 9–2. Försprånget KB skaffat sig släppte man sedan inte. På nedflyttningsplats placerade sig Mariestad, Nor och Tibro.[12] Lagen ersattes av IFK Trollhättan, Kils AIK och Sågdalens SK (Mölndal) som alla vunnit sina serier i Division III.[13]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 KB 63 18 17 0 1 139 35 +104 34
2 IK Viking 18 16 1 1 121 50 +71 33
3 Grums IK 18 10 1 7 81 74 +7 21
4 Forshaga IF 18 10 1 7 79 74 +5 21
5 Uddeholms IF 18 9 2 7 80 75 +5 20
6 Deje IK 18 6 2 10 65 61 +4 14
7 IFK Munkfors 18 6 0 12 65 95 −30 12
8 Mariestads CK 18 5 1 12 63 94 −31 11
9 Nors IK   18 5 0 13 56 102 −46 10
10 Tibro IK   18 1 2 15 44 117 −73 4

Division II Södra

redigera
Grupp A

Husqvarna hade flyttats över från grupp B och vann direkt serien före BK Kenty från Linköping. På nedflyttningsplats placerade sig Flen och Terra (Linköping).[14] Flen räddades kvar när Trosa IF avstod sin plats.[15] Division III-vinnarna Finspångs AIK ersätter Terra.[16]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Husqvarna IF 18 14 0 4 98 56 +42 28
2 BK Kenty 18 11 4 3 88 54 +34 26
3 Tranås AIF 18 10 4 4 103 68 +35 24
4 IFK Norrköping 18 10 3 5 76 64 +12 23
5 Vättersnäs IF 18 9 3 6 85 80 +5 21
6 BK Remo 18 8 2 8 86 78 +8 18
7 IK Sleipner 18 6 2 10 75 71 +4 14
8 Nyköpings BIS 18 5 3 10 77 85 −8 13
9 Flens IF 18 6 1 11 46 72 −26 13
10 IK Terra   18 0 0 18 33 139 −106 0
Grupp B

Serien spelades med tolv lag vilket var nytt för säsongen. Resultatet ansågs dock inte som helt lyckat bl.a. därför att för få lag drog publik. Rögle, med Ulf Sterner på isen och Des Moroney i båset storsatsade på att gå rakt genom serien upp till Allsvenskan. Bakom satsningen stod "pollenkungen" Gösta Carlsson. Satsningen bidrog dock till att minska spänningen i serien eftersom Rögle var överlägset de flesta lagen. Bara Tingsryd, som själva värvat friskt, lyckades ställa till det för favoriterna genom att strax före jul sensationellt vinna i Vegeholmshallen i Ängelholm med 4–1 och gå upp i serieledning. Vid returmötet hade Rögle samlat sig och tog revansch med 8–2 och sedan var spänningen i serien över. Mötena mellan Rögle och Tingsryd hade dock blivit en publiksuccé med sammanlagt &&&&&&&&&&012000.&&&&&012 000 åskådare. På nedflyttningsplats placerade sig Gais (Göteborg), Taberg (Jönköping) och Bäcken (Göteborg).[17] Deras platser togs av Nybro IF (med en 18-årig Finn Lundström i laget), IF Saab (Jönköping) och Tyringe SS.[18]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Rögle BK 22 20 0 2 190 39 +151 40
2 Tingsryds AIF 22 17 0 5 137 50 +87 34
3 Norrahammars GoIS 22 14 2 6 95 79 +16 30
4 Skillingaryds IS 22 13 3 6 99 102 −3 29
5 Östers IF 22 11 2 9 79 90 −11 24
6 Norrby IF 22 11 1 10 93 68 +25 23
7 IF Troja 22 11 1 10 93 93 0 23
8 Oskarshamns AIK 22 8 1 13 69 118 −49 17
9 Växjö IK   22 7 2 13 79 96 −17 16
10 Gais   22 7 1 14 59 101 −42 15
11 Tabergs SK   22 3 1 18 74 167 −93 7
12 BK Bäcken   22 3 0 19 42 108 −66 6

Kvalspel till Division I

redigera
Norra kvalserien till Division I

I norra kvalserien var Clemensnäs klara favoriter och favoritskapet höll. Inför sista omgången var deras allsvenska plats redan klar. Då möttes Mora–Clemensnäs och Teg–Traneberg. Mora vann sin match med 7–3 och tog den allsvenska platsen.[19]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Clemensnäs IF   6 3 1 2 22 21 +1 7
2 Mora IK   6 3 0 3 29 21 +8 6
3 Tegs SK 6 3 0 3 19 22 −3 6
4 Tranebergs IF 6 2 1 3 18 24 −6 5
Södra kvalserien till Division I

Rögle var klara favoriter när serien började, men åkte på förlust mot Avesta i första omgången och Husqvarna i tredje innan de tog sig samman och vann de övriga matcherna. Sista omgången mot KB 63 blev avgörande. Rögle vann med 3–1, med Ulf Sterner som matchhjälte. Rögle och Avesta till Allsvenskan nästa säsong.[19]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Rögle BK   6 4 0 2 33 14 +19 8
2 Avesta BK   6 4 0 2 26 28 −2 8
3 KB 63 6 3 0 3 20 19 +1 6
4 Husqvarna IF 6 1 0 5 15 33 −18 2

Se även

redigera

Referenser

redigera
Fotnoter
  1. ^ Allan Laisfeldt (1966). Åke Palmstrand. red. ”Sensation i premiären”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 150. ISSN 0282-860X. 
  2. ^ Åke Palmstrand, red (1966). ”Seriesegrarna”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 180-181. ISSN 0282-860X. 
  3. ^ Rune Andersson (1966). Åke Palmstrand. red. ”Norrbotten”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 218–220. ISSN 0282-860X. 
  4. ^ Allan Laisfeldt (1966). Åke Palmstrand. red. ”Tegs svåra väg till kval”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 150-154. ISSN 0282-860X. 
  5. ^ Åke Palmstrand, red (1966). ”Seriesegrarna”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 186-187. ISSN 0282-860X. 
  6. ^ Karl-Ivar Lindberg (1966). Åke Palmstrand. red. ”Mora lyckades igen”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 155–156. ISSN 0282-860X. 
  7. ^ Åke Palmstrand, red (1966). ”Seriesegrarna”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 190–191. ISSN 0282-860X. 
  8. ^ Bertil Elbe (1966). Åke Palmstrand. red. ”Tranan svek inte”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 157–160. ISSN 0282-860X. 
  9. ^ Åke Palmstrand, red (1966). ”Seriesegrarna”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 196–197. ISSN 0282-860X. 
  10. ^ Roger Juhlin (1966). Åke Palmstrand. red. ”Rafflande kassapjäser”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 161–162. ISSN 0282-860X. 
  11. ^ Åke Palmstrand, red (1966). ”Seriesegrarna”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 200–201. ISSN 0282-860X. 
  12. ^ Henrik Persson (1966). Åke Palmstrand. red. ”En oviss värmlandsgrupp”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 162–167. ISSN 0282-860X. 
  13. ^ Åke Palmstrand, red (1966). ”Seriesegrarna”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 206–207. ISSN 0282-860X. 
  14. ^ Tage Nilsson (1966). Åke Palmstrand. red. ”Smålänningarna är bättre”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 168–169. ISSN 0282-860X. 
  15. ^ Lars Kjell (1967). Åke Palmstrand. red. ”Toppthriller med tre lag i bredd”. Årets Ishockey 1967 (Vällingby: Strömbergs Idrottsböcker): sid. 209–210. ISSN 0282-860X. 
  16. ^ Åke Palmstrand, red (1966). ”Norra sydsvenska”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 208–211. ISSN 0282-860X. 
  17. ^ Lars Hultman (1966). Åke Palmstrand. red. ”Norra sydsvenska”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 170–173. ISSN 0282-860X. 
  18. ^ Åke Palmstrand, red (1966). ”Seriesegrarna”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 213–215. ISSN 0282-860X. 
  19. ^ [a b] Martin Lehman (1966). Åke Palmstrand. red. ”Kvalen till Division I”. Årets Ishockey 1966 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 174–176. ISSN 0282-860X. 
Tryckta källor
  • Pucken: en bok om svensk ishockey, Helge Berglund, red. Stockholm 1972, Strömbergs idrottsböcker
  • Svensk Ishockey 75 år : Faktadelen – Janne Stark, red., Strömberg/Brunnhages förlag 1997 ISBN 91-86184-49-0 sid.166–167
  • Årets ishockey 1966 – Åke Palmstrand red., Strömbergs idrottsböcker ISSN 0282-860X
Webbreferenser