För fotbollssektionen, se Leksands IF FK.

Leksands IF (LIF) är en idrottsförening i Leksand, Sverige. Klubben är mest känd för sin ishockeysektion men inkluderar även andra idrotter, bland annat konståkning. Ishockeyns herrlag spelar i Svenska Hockeyligan och damlaget spelar i Svenska damhockeyligan.[2][3] LIF är en av de populäraste ishockeyklubbarna i hela Sverige med en högt engagerad supporterförening.

Leksands IF
Leksandsspelare firar 5-0-vinsten i derbyt mot Mora 2013.
HemortSverige Leksand, Sverige
Grundad13 augusti 1919, ishockey sedan 1938
LagfärgerBlått, vitt och gul
              
HemmaplanTegera Arena
KlubbdirektörAndreas Hedbom[1]
SportchefThomas Johansson
TränareChalle Berglund
Ass. tränareMikael Karlberg, Alexander Millner, David Printz
Meriter
Svenska mästare4
1969, 1973, 1974, 1975
Svenska mästerskapsfinaler2
1975, 1989
Säsonger i Sveriges högsta division58
Säsonger i Svenska Hockeyligan33 (2022/2023)
Svenska Hockeyligans maratontabell10:a
Nuvarande säsongSHL 2023/24
SupportrarLeksand Superstars
Tegera Arena, hemmaplan för Leksands IF.

Historik redigera

Bakgrund redigera

Leksands IF bildades den 13 augusti 1919[4] som en idrottsförening med bandy och skidsport på programmet, från 1920 även fotboll.

Klubben spelade sin första ishockeymatch den 16 januari 1938, då man besegrade Mora IK med 11-0 på hemmaplan[4] och där spelarna togs ur bandylaget. Sedan dröjde det ett antal år innan man började med organiserad ishockey inom föreningen.

Högsta ishockeyserien redigera

 
Lagets, och en del av "publikens", första isträningen säsongen 2014-2015.

Den 22 februari 1948 vann Leksands IF med 4-0 mot Karlbergs BKKristinebergs IP i västra Stockholm. Vid debutmatchen i högsta divisionen den 27 november 1948 vann man med 8-5 mot UoIF Matteuspojkarna trots underläge, 1-4 och i andra matchen besegrades Södertälje SK med 3-2.

Leksands IF spelade sitt första år i Sveriges högsta division säsongen 1948/1949. Därefter åkte man ur och kom tillbaka till säsongen 1951/1952. Sedan spelade man oavbrutet i Sveriges högsta division, fram till att de åkte ur Elitserien under säsongen 2000/2001.[4]

Säsongen 1958/1959 slutade man på andra plats i SM-serien, som vanns av Djurgårdens IF. Den 12 juni 1965 anordnades "Taknatta", en festtillställning där pengar samlades in till att bygga ett tak på Leksands isstadion. Den konstfrusna isbanan hade invigts 1956.

Storhetstiden och senare bedrifter redigera

Den verkliga storhetstiden inföll under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, då klubben vann fyra SM-guld (säsongerna 1968/1969, 1972/1973, 1973/1974, 1974/1975), ofta efter hård kamp mot Brynäs IF. Senast Leksand spelade SM-final var säsongen 1988/1989, då man föll mot Djurgårdens IF.

Leksands IF vann seriespelet i Elitserien säsongerna 1979/1980, 1993/1994 och 1996/1997, men blev utslagna direkt i slutspelet alla tre gångerna.

2000-talets kräftgång redigera

Sedan Leksand åkt ur Elitserien säsongen 2000/2001 storsatsade man för att ta sig tillbaka och lyckades också med "återtåget", och spelade därefter säsongerna 2002/2003 och 2003/2004 åter i Elitserien. Klubben åkte ur Elitserien på nytt säsongen 2003/2004, men tog sig tillbaka till säsongen 2005/2006 bara för att återigen åka ur.

En lång rad fruktlösa försök att ta sig upp till Elitserien igen väntade under de kommande åren. Säsongen 2006/2007 gjordes på nytt en storsatsning på att än en gång avancera. Ett flertal rutinedade utländska spelare värvades tillsammans med riktad satsning på spelare från Dalarna, men satsningen misslyckades. Säsongen 2007/2008 bytte man tränare till Tomas Kempe, och i slutet av augusti 2007 blev det klart att NHL-målvakten Ed Belfour skulle spela i klubben under säsongen.[5][6] Laget gick till Kvalserien till Elitserien i ishockey 2008 men slutade på femte plats och missade att gå upp.

Även säsongen 2008/2009 gick man till Kvalserien, men man missade återigen att avancera. Inför säsongen 2009/2010 storsatsade klubben för att ta sig tillbaka till Elitserien. Man slutade återigen etta i Hockeyallsvenskan med 107 poäng, tre poäng före tvåan AIK, men misslyckades än en gång i kvalet till Elitserien. Även i kvalserien 2010 misslyckades Leksand att avancera. Säsongen därpå fick laget inte ens kvala, och i kvalserien 2012 slutade LIF på fjärde plats och blev ännu en gång utan elitserieplats. 2013 hamnade Leksands kommun i blåsväder, när SVT:s Uppdrag Granskning avslöjade att kommunen skatteplanerat åt Leksands IF.[7] Bland annat hade kommunen pantsatt sina aktier i en camping för att säkra ett kortsiktigt lån till LIF, något som enligt kommunallagen är förbjudet.[8]. Idrottsligt blev dock våren 2013 den bästa tänkbara för Leksands IF, och på påskafton den 30 mars säkrade laget till slut en plats i Elitserien genom hemmaseger i kvalet mot Rögle BK.[9]

Första säsongen för Leksands IF i SHL gick bra och man slutade på en 7:e plats i tabellen. Leksandsbacken Patrik Hersley slog också rekord för antalet mål för en back i SHL med sina 24 fullträffar. Väl i slutspelet fick man stryk mot Hv71 i åttondelsfinalen. Säsongen 2014/15 började dåligt för Leksand där det dröjde ända in i 8:e omgången innan Leksand lyckades vinna en match. När grundserien var slut låg man näst sist i tabellen och kval väntade. Där blev det en dramatisk matchserien mot Malmö Redhawks Där allt skulle avgöras i match 7 om vilket lag som skulle få spela i SHL nästa säsong. Det hela slutade med vinst för Malmö och Leksand skickades ned till Hockeyallsvenskan.

Säsongen 2015/16 skulle alltså Leksand spela i Hockeyallsvenskan och det började dåligt, efter nästan halva säsongen låg Leksand sist i tabellen och på kvalplats till Division 1. Då valde styrelsen att sparka tränaren och istället ta in Per-Erik Johnsson som huvudtränare. Tränarbytet fick direkt effekt och Leksand reste sig. Till slut slutade man på en 4:e plats i tabellen och kvalificerade sig för Slutspelsserien. Väl där gick det upp och ned och inför sista matchen låg man tvåa, 3 poäng efter Mora IK som man också skulle möta, man behövde vinna matchen med minst 4 mål för att ta sig vidare i kvalet. Inför matchen kändes det nästan hopplöst, men ett krigande Leksand lyckades vinna matchen med hela 6-0 och då ta platsen till playoff mot Tingsryds AIF som slutade 2:a i tabellen. Det var en matchserien i bäst av 3 och processen blev ganska kort då Leksand vann de två första matcherna och nu var framme i direktkvalet till SHL mot Modo Hockey i en matchserien i bäst av 7. När Modo Hockey hade vunnit de två första matcherna med 5-0 och 4-0 trodde man att det var kört för Leksand men man kom tillbaka och vann två matcher i rad så att det nu stod 2-2 i matcher. Nästa match vann Modo med 7-1 innan Leksand kunde kvittera till 3-3 i matcher via en hemmaseger med 5-4. Sista och avgörande matchen skulle vara i Örnsköldsvik och blev en riktig rysare. Efter att Leksand tog ledningen i första perioden genom Jon Knuts tog Modo över och inför sista perioden stod det 3-1. Där lyckades Leksand dock båda reducera och sedan när klockan stod på 19.08 lyckades Leksand kvittera genom ett slagskott av Alexander Ytterell och tog matchen till förlängning. Väl där snodde Brock Montpetit åt sig pucken och sköt Leksand upp i SHL efter en säsong i Hockeyallsvenskan.

Trots avancemanget till SHL blev framgången kortvarig, då Leksand hamnade sist och mötte värsta rivalen Mora IK i ett avgörande direktkval. Mora vann med 4-2 i matcher och Leksand är på nytt ett hockeyallsvenskt lag.[10]

Säsongen 2017/2018 skulle nu Leksand spela i Hockeyallsvenskan igen, många tippade Leksand i toppen av tabellen när säsongen skulle vara färdig eftersom man hade behållit stora delar av det laget som spelade i SHL året innan. Trots det började det knackigt och den 14 oktober fick tränare Markus Åkerblom sparken. Då fick istället Leif Carlsson chansen. Tränarbytet gav effekt och Leksand reste sig och slutade 2:a i tabellen. Efter att först ha förlorat mot Timrå IK i Hockeyallsvenskan finalen och sedan vunnit mot IK Oskarshamn i playoff till kval ställdes Leksand ännu en gång mot Mora i direktkval till SHL. Man förlorade dock matchserien med 4-1 i matcher och misslyckades med att försöka knipa en SHL plats.

Säsongen 2018/2019 möttes Leksand och Mora en tredje gång i direktkval till SHL. Denna gång gick Leksand vinnande ur striden och återtog sin SHL-plats.

Året därpå, under säsongen 2019/2020, hamnade Leksand återigen på en kvalplats och skulle få spela en matchserie för att avgöra klubbens vara eller icke vara i SHL. Dock, på grund av Covid-19-pandemin, ställdes kvalet in och Leksand fick fortsätta att husera i Sveriges högsta liga inom ishockey för herrar.

Säsonger redigera

Leksands IF tog upp ishockey på programmet 1937 och spelade den första matchen 1938.[11] Sedan tog det till 1945 innan man kom med i det nationella seriesystemet. Det var Dalaserien som mitt under säsongen infogades som en grupp i Division II. Sedan dess har man aldrig spelat lägre än i andradivisionen. Första besöket i högsta serien kom redan 1948, men det blev bara ettårigt. Till 1952 var man tillbaka i högsta serien och då varade det till 1999. Åren 1988-1996 spelades Elitserien som en grundserie och sedan som en fortsättningsserie. Grundseriens resultat redovisas inom parentes i tabellen nedan.[12][13]

Säsong Division Placering SM/Kval
1945/1946 Division II Dalarna 2
1946/1947 Division II Dalarna 1 Kval: Utslagna av Gävle GIK
1947/1948 Division II Dalarna 1 Kval: Besegrar IK Huge, uppflyttade
1948/1949 Division I Norra 5 nedflyttade
1949/1950 Division II Norra 2
1950/1951 Division II Norra 1 uppflyttade
1951/1952 Division I Södra B 3
1952/1953 Division I Norra 2
1953/1954 Division I Norra 3
1954/1955 Division I Norra 3
1955/1956 Division I Norra 1 3:a i mästerskapsserien
1956/1957 Division I Norra 1 4:a i mästerskapsserien
1957/1958 Division I Norra 3
1958/1959 Division I Norra 1 2:a i mästerskapsserien, SM-silver
1959/1960 Division I Norra 3
1960/1961 Division I Norra 2 4:a i mästerskapsserien
1961/1962 Division I Norra 3 5:a i mästerskapsserien
1962/1963 Division I Norra 2 4:a i mästerskapsserien
1963/1964 Division I Norra 2 2:a i mästerskapsserien, SM-silver
1964/1965 Division I Norra 2 4:a i mästerskapsserien
1965/1966 Division I Norra 2 SM: Besegrar Södertälje, förlorar mot Brynäs
Bronsmatch: Förlorar mot Djurgården
1966/1967 Division I Norra 4:a SM: Utslagna av Södertälje
1967/1968 Division I Norra 1 6:a i mästerskapsserien
1968/1969 Division I Norra 3 1:a i mästerskapsserien, SM-guld
1969/1970 Division I Södra 2 4:a i mästerskapsserien
1970/1971 Division I Södra 2 2:a i mästerskapsserien, SM-silver
1971/1972 Division I Södra 3 2:a i mästerskapsserien, SM-silver
1972/1973 Division I Södra 2 1:a i mästerskapsserien, SM-guld
1973/1974 Division I Södra 1 1:a i mästerskapsserien, SM-guld


Säsong Division Placering SM/Vårserie SM-final, kval m.m.
1974/1975 Division I Södra 2 SM: Besegrar Skellefteå SM-final: Besegrar Brynäs, SM-guld
1975/1976 Elitserien 2 SM: Utslagna av Färjestad Bronsmatch: Besegrar Skellefteå
1976/1977 Elitserien 3 SM: Utslagna av Färjestad Bronsmatch: Besegrar Modo
1977/1978 Elitserien 7
1978/1979 Elitserien 4 SM: Utslagna av Modo
1979/1980 Elitserien 1 SM: Utslagna av Brynäs
1980/1981 Elitserien 9 1:a i kvalserien
1981/1982 Elitserien 6
1982/1983 Elitserien 5
1983/1984 Elitserien 7
1984/1985 Elitserien 7
1985/1986 Elitserien 7
1986/1987 Elitserien 8
1987/1988 Elitserien 3 (6) SM: Utslagna av Färjestad
1988/1989 Elitserien 2 (1) SM: Besegrar HV71 och Södertälje SM-final:Förlorar mot Djurgården, SM-silver
1989/1990 Elitserien 5 (3) SM: Utslagna av Luleå
1990/1991 Elitserien 11 2:a i Allsvenskan Allsvenska finalen: Besegrar Västra Frölunda
1991/1992 Elitserien 11 2:a i Allsvenskan Allsvenska finalen: Förlorar mot Rögle,
1:a i kvalserien
1992/1993 Elitserien 7 (9) SM: Utslagna av Brynäs
1993/1994 Elitserien 1 (1) SM: Utslagna av Modo
1994/1995 Elitserien 4 (6) SM: Utslagna av Brynäs
1995/1996 Elitserien 7 (6) SM: Utslagna av Västra Frölunda
1996/1997 Elitserien 1 SM: Besegrar Malmö, utslagna av Färjestad
1997/1998 Elitserien 3 SM: Utslagna av Modo
1998/1999 Elitserien 4 SM: Utslagna av Luleå
1999/2000 Elitserien 10


Säsong Division Placering Vårserie SM, kval m.m.
2000/2001 Elitserien 11 4:a i Kvalserien, nedflyttade
2001/2002 Allsvenskan Södra 1 1:a i Superallsvenskan 2:a i Kvalserien, uppflyttade
2002/2003 Elitserien 8 SM: Utslagna av Färjestads BK
2003/2004 Elitserien 12 4:a i Kvalserien, nedflyttade
2004/2005 Allsvenskan södra 1 1:a i Superallsvenskan 1:a i Kvalserien, uppflyttade
2005/2006 Elitserien 12 5:a i Kvalserien, nedflyttade
2006/2007 Hockeyallsvenskan 3 5:a i Kvalserien
2007/2008 Hockeyallsvenskan 1 5:a i Kvalserien
2008/2009 Hockeyallsvenskan 1 4:a i Kvalserien
2009/2010 Hockeyallsvenskan 1 4:a i Kvalserien
2010/2011 Hockeyallsvenskan 4 4:a i förkvalsserien
2011/2012 Hockeyallsvenskan 2 4:a i Kvalserien
2012/2013 Hockeyallsvenskan 1 2:a i Kvalserien, uppflyttade
2013/2014 Svenska Hockeyligan 7 SM: Utslagna av HV71
2014/2015 Svenska Hockeyligan 11 Direktkval: Utslagna av Malmö Redhawks, nedflyttade
2015/2016 Hockeyallsvenskan 4 1:a i Slutspelsserien Playoff: Besegrar Tingsryd;
Direktkval: Besegrar Modo, uppflyttade
2016/2017 Svenska Hockeyligan 14 Direktkval: Utslagna av Mora, nedflyttade
2017/2018 Hockeyallsvenskan 2 Hockeyallsvenska finalen: Förlorar mot Timrå
Playoff: Besegrar Oskarshamn; Direktkval: Utslagna av Mora
2018/2019 Hockeyallsvenskan 4 1:a i Slutspelsserien Playoff: Besegrar AIK; Direktkval: Besegrar Mora, uppflyttade
2019/2020 Svenska Hockeyligan 13 Kval inställt
2020/2021 Svenska Hockeyligan 3 SM: Utslagna av Örebro
2021/2022 Svenska Hockeyligan 8 SM: Utslagna av Oskarshamn
2022/2023 Svenska Hockeyligan 8 SM: Utslagna av Rögle

Klubbnamn redigera

Klubben använde från mitten av 1990-talet även namnet Leksand Stars för A-laget, för att hänga på trenden med lagnamn som påminner om NHL, till exempel Dallas Stars. Sedan mitten av 2000-talet har dock klubben återgått till att bara kalla sig Leksands IF.

Spelare i Leksands IF redigera

Pensionerade nummer redigera

Hedrade spelare redigera

Hedrad tränare redigera

Övriga redigera

 
Leksandsspelarna firar mål mot Mora IK 2013. Närmast kameran Johan Ryno.

Flest SM-guld redigera

Namn SM-guld Säsonger
Dan Söderström 4 17
Mats Åhlberg 4 15
Gunnar Andersson 4 15
Hans Jax 4 11
Ulf Mårtensson 4 10
Roger Lindqvist 4 8

Klubbrekord redigera

Följande rekord innefattar alla officiella matcher, det vill säga seriespel, slutspel, kvalspel, Europacupen Europeiska klubbmästerskapet i ishockey och Europaligan European Hockey League.

Säsongsrekord redigera

Rekord Antal Spelare Säsong
Mål 42   Mats Åhlberg 1976/1977
Assist 54   Jens Nielsen 2001/2002
Poäng 81   Jens Nielsen
  Mikael Karlberg
2001/2002
Mål av en back 25   Patrik Hersley 2013/2014
Assist av en back 27   Matt Caito 2020/2021
Poäng av en back 46   Jan Huokko 1998/1999
Utv. min. 207   Roman Vopat 2006/2007
Nollor 9   Erik Hanses 2011/2012

Damer redigera

Huvudartikel: Leksands IF Dam

Leksand har ett damlag som startade 1999.[16] Laget har sedan säsongen 2008 spelat i Riksserien/SDHL.

Juniorer redigera

Leksand har också juniorverksamhet. J20-laget vann SM-guld 2010.[17]

Supportrar redigera

 
Leksandssupportrar i Globen under matchen mot Mora 2013.

Det finns flera supporterklubbar kopplade till föreningen. Den ursprungliga Leksands IF supporterklubb bildades i samband med att den första ishallen, Leksands isstadion, blev färdigställd 1965. I dag är Leksand Superstars den största supporterklubben med cirka 2 900 medlemmar. Dessutom finns den fristående supporterföreningen Tokiga Masar Götaland som bildades 2001 då LIF skulle spela i Södra Allsvenskan. Förutom dessa supporterföreningar finns Superstars Sthlm, Widdes Wänner, Tokiga Masar Åland, Mälarmasarna, Wermlands Lexingar, Östgötaleksingar, Örebroleksingar, Superstars Uppsala, Superstars Gävleborg och Sala Leksingar samt flera mindre grupperingar.

Referenser redigera

  1. ^ ”Andreas Hedbom - ny VD för Leksands IF Ishockey AB”. Leksands IF. http://www.leksandsif.se/artikel/1knpajn3f-30ead/andreas-hedbom-ny-vd-for-leksands-if-ishockey-ab. Läst 31 december 2018. 
  2. ^ ”Leksand klart för SHL – vann i förlängning”. SVT Sport. 5 april 2019. https://www.svt.se/sport/ishockey/leksand-ett-mal-fran-shl. Läst 5 april 2019. 
  3. ^ ”Leksands IF Dam spelartrupp”. SDHL.se. http://www.sdhl.se/lag/9541-ebbfFkrGE__leksands-if-dam. Läst 2 mars 2022. 
  4. ^ [a b c] "Historia". leksandsif.se. Läst 3 september 2015.
  5. ^ Bäcke, Gunnar. ”Ed Belfour klar för Leksand”. dt.se. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923225505/http://www.dt.se/sport/ed-belfour-klar-for-leksand. Läst 30 juli 2014. 
  6. ^ ”Getting the lead out a little bit early”. VailDaily. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081006094758/http://www.vaildaily.com/article/20070826/SPORTS/70826008. Läst 30 juli 2014. 
  7. ^ Kommunen skatteplanerade åt Leksand IF Uppdrag Granskning, SVT, 2013-03-05
  8. ^ ”Kommunen skatteplanerade åt Leksands IF”. TT/DN. http://www.dn.se/sport/ishockey/kommunen-skatteplanerade-at-leksands-if/. Läst 30 juli 2014. 
  9. ^ Leksand till elitserien - långa väntan är över Expressen.se 2013-03-30
  10. ^ http://www.leksandsif.se/artikel/lbxcaj0zm-30ead/leksands-if-spelar-nasta-ar-i-hockeyallsvenskan
  11. ^ ”Historia”. Leksands IF. https://www.leksandsif.se/om-lif/historia. Läst 22 augusti 2021. 
  12. ^ Carl Giden (1998). Janne Stark. red. ”Den svenska hockeyhistorien del VII”. Årets Ishockey 1998 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 323–324. ISSN 0282-860X. 
  13. ^ Berglund, Helge, red (1972). Pucken: en bok om svensk ishockey. Stockholm: Strömbergs idrottsböcker. sid. 276-299. Libris 7745572. ISBN 91-85110-94-9 
  14. ^ ”Leksand plockade sjunde raka segern”. HockeyAllsvenskan. http://www.hockeyallsvenskan.se/gamecenter/qUv-6N1Y13nyMN/articles/post. Läst 8 februari 2019. 
  15. ^ ”Mannen som byggde upp Leksands IF – Old School Hockey Rune Mases - Hockeysverige” (på engelska). Mannen som byggde upp Leksands IF – Old School Hockey Rune Mases - Hockeysverige. https://hockeysverige.se/2019/09/01/mannen-som-byggde-upp-leksands-if-old-school-hockey-rune-mases. Läst 24 februari 2020. 
  16. ^ Ingels, Lars (2003). Leksand så klart!. Sportförlaget i Europa AB. sid. 180. ISBN 91-88541-48-7 
  17. ^ ”SM-FINAL: Leksand-Brynäs 4-3”. Leksandsif.se. http://www.leksandsif.se/artikel/36130/. 

Externa länkar redigera