IF Göta

idrottsförening i Karlstad, Sverige
För andra betydelser, se Göta.

IF Göta Karlstad eller Karlstad-Göta är en idrottsförening från Karlstad som bildades 1904.[1] IF Göta har numera endast friidrott på programmet men hade tidigare även ett bandylag, IF Göta Bandy, som efter att ha gått samman med IF Boltic år 2000 heter BS BolticGöta.

IF Göta
TingvallaIP8.JPG
Tingvalla IP
HemortKarlstad, Sverige Sverige
Aktiv1900-
VerksamhetFriidrott
Tidigare verksamhetBandy
Ishockey
Skidor
Simning
Skridskor
Cykel
Bordtennis
Bowling
Brottning
Boxning
Curling
Handboll
Orientering

Kända friidrottare från IF Göta är Ann-Louise Skoglund (400m häck), Sven Nylander (400m häck), Patrik Bodén (spjut), Rune Almén (höjd), Monica Westén (400m häck och mångkamp), Claes Nyberg (långdistans), Henrik Larsson (100m), Johan Engberg (100m), Per Jacobsen (3000m hinder), Mikael Jakobsson (400mh), Emma Björkman (400m), Erica Mårtensson (400m häck) och Emma Rienas (100m). Förre förbundskaptenen i svenska friidrottslandslaget 2001-2004, Ulf Karlsson har stark knytning till IF Göta. Han är även tränare till Mikael Jakobsson, och nyblivna Götisten, tidigare IFK Lidingö, Louise Gundert (400m häck).

I samband med 100-årsjubileet 2004 gick svenska mästerskapen i friidrott på Tingvalla IP i Karlstad där Göta tog en hel del medaljer. Man har tidigare arranggerat Stora friidrotts-SM 1919, 1975 och 1990.

Föreningen har cirka 1 100 medlemmar och är en av nationens största friidrottsföreningar. Utöver en gedigen friidrottsverksamhet för allt från barn till veteraner bedriver föreningen flera motionslopp. Bland annat Karlstad Stadslopp (fd. Götajoggen) och Tjurruset är viktiga motionsarrangemang i hela regionen. Årligen arrangeras även Karlstad GP med toppfriidrott på Tingvalla.

IshockeyRedigera

När ishockey introducerades i Karlstad 1942 var det med en match mellan IF Göta och Slottsbrons IF.[2] Till säsongen 1943/44 blev Värmlandsserien en del av den nystartade Division II med bl.a. IF Göta som deltagande lag.[3] Till säsongen 1944/45 utökades högsta serien med fyra lag. IF Göta kvalificerade sig med sin serieseger trots att man förlorat i kvalet.[4] Det blev 10 matcher utan seger i högsta serien och 0 poäng gör att laget är parkerat sist i maratontabellen för högsta serien i Sverige. Förutom året i högsta serien har laget dessutom nått en kvartsfinal i Svenska mästerskapen 1945. Efter att ha åkt ur högsta serien spelade man i Division II sex av de sju följande säsongerna.[5][6][7][8]

Säsonger
Säsong Division Placering SM/Playoff/Kval
1941/1942 Värmlandsserien 1 SM: Utslagna i andra omgången av Karlberg
1942/1943 [a]
1943/1944 Division II Västra 1 Kval: Utslagna av Traneberg, uppflyttade[b]
SM: Utslagna i första omgången av Hammarby
1944/1945 Division I Södra 6 nerflyttade
SM: Utslagna i kvartsfinalen av AIK
1945/1946 Division II Västra 2
1946/1947 Division II Västra 2
1947/1948 Division II Västra 3
1948/1949 Division II Västra B 2
1949/1950 Division II Västra B 5 nerflyttade
1950/1951 Division III Västsvenska Norra 1
1951/1952 Division II Västra B 5 nerflyttade
Anmärkningar
  1. ^ Värmlandsserien spelades inte denna säsong p.g.a. dålig vinter.[9]
  2. ^ Svenska Ishockeyförbundet beslutadee utöka Division I med fyra lag till nästa säsong. Alla seriesegrare flyttades upp och man bortsåg från resultatet i kvalet.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Göta”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/g%C3%B6ta. Läst 12 augusti 2019. 
  2. ^ ”Göta 110 år 100 bilder”. Värmlands idrottshistoriska sällskap. https://idrottonline.se/VarmlandsIdrottshistoriskaSallskap/globalassets/varmlands-idrottshistoriska-sallskap/mediearkiv/karlstad-kommun/if-gota/gota-110-ar--100-bilder.pdf. Läst 25 januari 2022. 
  3. ^ Janne Stark, red (1997). ”1944”. Årets Ishockey 1997 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 121. ISSN 0282-860X. 
  4. ^ [a b] Janne Stark, red (1998). ”1945”. Årets Ishockey 1998 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 317. ISSN 0282-860X. 
  5. ^ ”IF Göta”. Elite Prospects. https://www.eliteprospects.com/team/4131/if-gota-karlstad. Läst 25 januari 2022. 
  6. ^ Berglund, Helge, red (1972). Pucken: en bok om svensk ishockey. Stockholm: Strömbergs idrottsböcker. sid. 275,278. Libris 7745572. ISBN 91-85110-94-9 
  7. ^ Carl Gidén (1997). Janne Stark. red. ”Den svenska hockeyhistorien del VI”. Årets Ishockey 1997 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 114–125. ISSN 0282-860X. 
  8. ^ Carl Gidén (1998). Janne Stark. red. ”Den svenska hockeyhistorien del VII”. Ishockey 1998 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 316–322. ISSN 0282-860X. 
  9. ^ Janne Stark, red (1997). ”1942”. Årets Ishockey 1997 (Vällingby: Strömbergs idrottsböcker): sid. 119. ISSN 0282-860X. 

Externa länkarRedigera