Öppna huvudmenyn

Åke Wassing

svensk författare, skådespelare, sjöman och kompositör

Åke Wassing, egentligen Karl Åke Wassinge, ursprungligen Axelsson, född 18 juni 1919 i Simtuna församling i Uppsala län, död 18 augusti 1972 i Kungsholms församling i Stockholm[1], var en svensk författare, skådespelare, sjöman och schlager- och visförfattare.

Åke Wassing
FöddKarl Åke Axelsson
18 juni 1919
Simtuna församling, Uppland
Död18 augusti 1972 (53 år)
Kungsholms församling, Stockholm
YrkeFörfattare, skådespelare, schlager- och visförfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam19581972
Framstående verkDödgrävarens pojke (roman)
Se nu tittar lilla solen in igen (sång)
Make/makaEster Karolina f Wassing
(g. 1942–1948)
Ingegärd f Pettersson
(g. 1951–1968)

Innehåll

BiografiRedigera

Åke Wassing var son till hemmansägaren Axel Johansson och Elma Hjelm,[2] och hette Axelsson upp i vuxen ålder. Han var utbildad vid teaterskola och Set Poppius journalistskola samt genom självstudier. Wassing gjorde skådespel med egna visor och kupletter för bland andra Nya teatern, Oscarsteatern och Riksteatern.[3]

Han har bland annat skrivit schlagertexten till Se nu tittar lilla solen in igen som kom ut på 78:varvs skiva med Olle Bergman och spelades in på skivmärket Roulette redan den 20 januari 1955. Han har också skrivit "Farfar och jag" som kan uppfattas är något självbiografisk, då han växte upp med sin farfar.

Åke Wassing debuterade som romanförfattare 1958 med den självbiografiska boken Dödgrävarens pojke som blev både en kritiker- och läsarframgång och förlänade honom flera litterära priser. Under 1960-talet gav han ut ytterligare fyra romaner.

Han gifte sig första gången 1942 med Ester Karolina Wassing (1920–2010), omgift Almestad[4], och upptog hennes flicknamn som artistnamn. I detta äktenskap fick han sonen Rolf (född 1942).[3] Senare antog han dock namnet Wassinge.[5]

Andra gången var han gift 1951 till 1968 med sångerskan Ingegärd Pettersson (1924–1989)[1], dotter till maskinsliparen Karl Pettersson och Berna Lagerström.[2] I detta äktenskap fick han dottern Margareta (född 1962).[3]

BibliografiRedigera

Priser och utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b] Wassing, C Åke, författare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1963 / s 1124.
  3. ^ [a b c] WASSING, C ÅKE, författare, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1358.
  4. ^ Ester Almestad Arkiverad 5 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. Gravar.se. Åtkomst 5 maj 2014.
  5. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Funck, Esbjörn (1980). Berättaren från fattighuset: Åke Wassing och hans roman Dödgrävarens pojke = [The story-teller from almshouse] : [Åke Wassing and his novel The gravedigger's son]. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 0346-7856 ; 12. Uppsala: Univ. Libris 8357273. ISBN 91-506-0248-9 
  • Svevar, Kerstin; Johnsson Bengt (1996). På spaning efter ett förflutet: minneshäfte om Åke Wassing. Bollnäs: Finnskogsteatern. Libris 7451458. ISBN 91-630-4630-X 

Externa länkarRedigera