Öppna huvudmenyn

Bengt Gustafsson (militär)

svensk militär och överbefälhavare
För andra personer med samma namn, se Bengt Gustafsson.

Sten Bengt Gustaf Gustafsson, född 2 december 1933 i Hästveda församling i Kristianstads län,[1], död 15 mars 2019 i Hedvig Eleonora distrikt i Stockholm,[2][3] var en svensk militär (general) som var Sveriges överbefälhavare 1986–1994.

Bengt Gustafsson
Bengt Gustafsson.jpg
Bengt Gustafsson
Information
Född2 december 1933
Hästveda församling i Kristianstads län, Sverige
Död15 mars 2019 (85 år)
Hedvig Eleonora distrikt, Stockholm
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1959–1994
GradGeneral
BefälÖverbefälhavare,
Övre Norrlands militärområde,
Svea ingenjörregemente

BiografiRedigera

Gustafsson var son till radiotekniker Gustav Svensson och Frida Lundell.[4] Han tog officersexamenKrigsskolan 1959 och blev fänrik vid Bodens ingenjörkår samma år. Gustafsson befordrades till löjtnant 1961, gick på Militärhögskolan 1966 och blev kapten 1967. Åren 1966–1979 var han generalstabsofficer vid Arméstaben och Försvarsstaben, och 1970–1973 byråchef vid Civilförsvarsstyrelsen. Gustafsson gick på Försvarshögskolan 1971 och 1982. Han befordrades till major 1972, till överstelöjtnant 1974 och till överstelöjtnant med särskild tjänsteställning 1975. Han var bataljonschef vid Älvsborgs regemente 1979–1981. År 1981 befordrades han till överste och var chef för Svea ingenjörregemente 1981–1982. År 1982 befordrades han överste av första graden och var departementsråd i Försvarsdepartementet 1982–1984, varpå han 1984 befordrades till generallöjtnant och var militärbefälhavare för Övre Norrlands militärområde 1984–1986. Han befordrades till general 1986 och var överbefälhavare 1986–1994.[5]

Han invaldes 1979 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[5] År 1990 invaldes han som hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet, men han utträdde 2004.[6]

Gustafsson gifte sig 1957 med Inger Gustafsson.[4]

BibliografiRedigera

  • Gustafsson, Bengt (2010). Sanningen om ubåtsfrågan: ett försök till analys. Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 1652-5388 ; 23. Stockholm: Santérus. Libris 11832973. ISBN 978-91-7359-040-2 
  • Gustafsson, Bengt (2007). Det sovjetiska hotet mot Sverige under det kalla kriget. Publikation / Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 1652-5388 ; 12 (1. uppl.,1. tr.). Stockholm: Försvarshögskolan. Libris 10684177. ISBN 978-91-85401-84-0 
  • Gustafsson, Bengt (2006). Det "kalla kriget": några reflexioner. Publikation / Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 1652-5388 ; 9. Stockholm: Försvarshögskolan. Libris 10315918. ISBN 91-85401-55-2 
  • Gustafsson, Bengt (1994). Åtta år av förändring. Stockholm: Informationsavd., Försvarsmakten. Libris 7796994. ISBN 91-972385-0-3 

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ https://www.svd.se/dodsannonser#/Case/571200
  3. ^ TT (16 mars 2019). ”Förre ÖB Bengt Gustafsson har avlidit”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/forre-ob-bengt-gustafsson-har-avlidit. Läst 16 mars 2019. 
  4. ^ [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 402. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. http://runeberg.org/vemardet/1993/0402.html 
  5. ^ [a b] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien: Svenska krigsmanna sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien : biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Akad. sid. 186. Libris 7451162. ISBN 91-630-4181-2 (inb.) 
  6. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 242. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 
Företrädare:
Lennart Ljung
Sveriges överbefälhavare
1986–1994
Efterträdare:
Owe Wiktorin