Biträdande professor

Biträdande professor är en akademisk titel som i Sverige infördes 1969 för forskare med tjänsteställning närmast under professor. Titeln ersatte de tidigare laborator, observator, preceptor och prosektor.

Akademiska titlar
och anställningsformer
Högre titlar Docent
Examina på forskarnivå Doktorsexamen
Licentiatexamen
Examina på avancerad nivå Masterexamen
Magisterexamen
Yrkesexamen
Examina på grundnivå Kandidatexamen
Högskoleexamen
Yrkesexamen
Anställningsformer som universitetslärare Professor
Gästprofessor
Adjungerad professor
Seniorprofessor
Universitetslektor
Adjungerad universitetslektor
Biträdande universitetslektor
Postdoktor
Universitetsadjunkt
Adjungerad universitetsadjunkt
Tidigare anställningsformer Forskarassistent
Forskardocent
Andra anställningsformer Rektor
Prorektor
Dekan
Prodekanus
Prefekt
Proprefekt
Amanuens
Director musices
Hederstitlar Hedersdoktor
Honorary Fellow
Professors namn

Under 1990-talet kunde en universitetslektor befordras till biträdande professor. Titeln är numera avskaffad, undantaget vid Linköpings universitet och Chalmers som återinförde befattningen då det blev en stiftelsehögskola, men har aktualiserats igen 2007 i den så kallade Befattningsutredningen (SOU 2007:98) som ett nytt karriärsteg på nivån under professor.

I Finland fick universitetsadjunkter 1951 titeln biträdande professor.[1] Deras tjänster gjordes på 1960-talet om till biträdande professurer och 1998 till professurer.[2]

KällorRedigera

  1. ^ Adjunkt i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  2. ^ Professorer i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0