Öppna huvudmenyn

Biträdande näringsminister eller biträdande industriminister betecknar det statsråd i Industridepartementet, senare Näringsdepartementet, i Sveriges regering som inte samtidigt är departementschef. När den nya svenska författningen trädde i kraft 1974 försvann officiellt de så kallade konsultativa statsråden och ersattes av benämningen statsråd. Det eller de statsråd i näringsdepartementet som inte samtidigt är departementschefer kallas inofficiellt biträdande näringsminister.

Bakom titeln biträdande näringsminister döljer sig flera varianter av ministertitlar, såsom arbetslivsminister, energiminister, handelsminister, infrastrukturminister, IT-minister, regionminister och så vidare. Gemensamt för de flesta är att de inte täcker in hela ministerns verksamhetsområden utan bara en del, oftast det dominerande ansvarsfältet. I regeringen 2019 finns titeln landsbygdsminister knuten till näringsdepartementet[1].

Den förste som utnämndes till biträdande industriminister var centerpartisten Olof Johansson som 1976 blev energiminister[2].

KällorRedigera

”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Regeringsformen. https://lagen.nu/1974:152. Läst 27 januari 2019. 

ReferenserRedigera

  1. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 januari 2019). ”Sveriges nya regering” (på sv). Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/sveriges-nya-regering/. Läst 27 januari 2019. 
  2. ^ ”Olof Johansson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/olof-johansson. Läst 27 januari 2019.