Ayrton Senna
Ayrton Senna da Silva, född 21 mars 1960 i São Paulo, död 1 maj 1994 i Bologna (efter en tävlingsolycka i Imola) i Italien, var en brasiliansk racerförare som blev världsmästare i Formel 1 tre gånger. Bruno Senna är hans systerson.
 Ayrton Senna da Silva | |
 Ayrton Senna, 1989. | |
| Född | 21 mars 1960 São Paulo, Brasilien |
|---|---|
| Död | 1 maj 1994 (34 år) Bologna (efter en tävlingsolycka i Imola), Emilia-Romagna, Italien |
| Formel 1 | |
| Aktiv | 1984 - 1994 |
| Mästartitlar | 3 (1988, 1990, 1991) |
| Senaste stall | Williams |
| Debut | Brasilien 1984 |
| Sista lopp | San Marino 1994† |
| Antal lopp | 162 |
| Antal starter | 161 |
| Antal brutna lopp | 50 |
| Segrar | 41 |
| Andraplatser | 23 |
| Tredjeplatser | 16 |
| Pallplatser | 80 |
| Pole position | 65 |
| Snabbaste varv | 19 |
| Diskvalificerad | 3 |
| Poäng totalt | 610 |
Asteroiden 6543 Senna är uppkallad efter honom.[1]
Racingkarriär
redigeraSenna debuterade i Brittiska F3-mästerskapet i det sista loppet säsongen 1982. Han tog pole position, satte snabbaste varvtid och vann loppet. Året därpå körde Senna formel 3 i West Surrey Racing. Bilen han körde var en Ralt RT3-Toyota. Senna inledde med nio segrar innan han körde av på Silverstonebanan. Sedan följde några dåliga lopp och värste konkurrenten Martin Brundle tog ledningen i poängstriden med en poäng och två lopp kvar. Senna vann de återstående loppen och tog hem F3-titeln 1983.
Senna var en mycket skicklig och spektakulär racerförare, som senare blev världsmästare i formel 1 tre gånger, säsongerna 1988, 1990 och 1991. Hans många dueller med Alain Prost tillhör formel 1-sportens mest rafflande. Senna anses vara en av de snabbaste förare som någonsin funnits i formel 1,[2] vilket hans rekord på 65 pole position bevisar. Michael Schumacher tangerade dock och slog rekordet senare, men han behövde 233 lopp jämfört med Sennas 162 för att uppnå samma antal.
Ayrton Senna omkom under San Marinos Grand Prix 1994. Det blev en mycket tragisk tävling, eftersom österrikaren Roland Ratzenberger redan hade omkommit under tidskvalificeringen inför det loppet.
Senna blev för sina insatser invald i International Motorsports Hall of Fame 2000.
Flera Formel 1-förare, som Michael Schumacher, Fernando Alonso, Mika Häkkinen, Lewis Hamilton, Rubens Barrichello och David Coulthard anser att Senna är den bästa föraren någonsin.
1984
redigeraSenna inledde sin karriär i Toleman 1984 och i Monaco var han nära att vinna. Faktum var att han hade passerat Alain Prost, som ledde loppet, då loppet flaggades av på grund av regn. Resultatet räknades dock två varv tillbaka varför Prost vann. Senna var mycket upprörd efteråt och hävdade att de franska funktionärerna hade påverkat resultatet. Han fortsatte att göra succé men när han skrev kontrakt med Lotus inför säsongen 1985 stängdes han av i ett lopp. Senna blev väldigt arg och körde i ren ilska in på en tredjeplats i Portugal efter att han kommit tillbaka.
1985
redigeraSenna gick nu till Lotus där han bildade par med italienaren Elio de Angelis. Det var en framgångsrik duo och Senna vann sitt första lopp i Portugal i ösregn och vann återigen i Belgien. Han tog sju pole position under säsongen. Sennas bil var ganska opålitlig, så han kunde inte hänga med i toppen, som de Angelis gjorde under större delen av säsongen. I takt med att bilen blev mer tillförlitlig lyckades Senna ta sig upp på fjärde plats i förar-VM vilket var före de Angelis. Hans stallkamrat gick sedan till Brabham och förolyckades senare under träning på Circuit Paul Ricard 1986.
1986
redigera
Säsongen 1986 fick Senna engelsmannen Johnny Dumfries som ny stallkamrat. Senna valde själv Dumfries eftersom han tyckte att Derek Warwick var för riskabel. Dumfries blev en rejäl flopp varför Senna själv fick dra Lotus lass, vilket var något han gjorde med den äran. Han vann två deltävlingar under säsongen och hängde med i kampen om förartiteln tills det var ett par tävlingar kvar. För Dumfries blev det hans sista säsong i formel 1.
1987
redigera1987 blev Sennas sista säsong i Team Lotus|Lotus. Han inledde återigen framgångsrikt genom att bland annat vinna i Monaco och USA. Han kunde dock inte hänga med Williams förare Nelson Piquet och Nigel Mansell som drog ifrån. Senna hade återigen en dålig stallkamrat, japanen Satoru Nakajima, som inte kunde matcha Senna. Senna var i en hel del bråk med Lotusledningen och när McLarens stallchef Ron Dennis lockade med Honda-motorer och en bra lön nappade Senna. Han blev trea i förar-VM 1987 men följande säsong väntade en tuff utmaning, då han skulle få Alain Prost som stallkamrat.
1988
redigeraSenna körde nu för McLaren vilket blev en rejäl utmaning. Han blev diskvalificerad i premiären i Brasilien och kraschade sedan i det tredje loppet i Monaco. Därefter började han vinna lopp efter lopp. McLaren var helt överlägsna och vann 15 av 16 deltävlingar. Senna var den vassare och vann åtta lopp medan stallkamraten Alain Prost vann sju. Prost var jämnare och tog fler poäng men eftersom enbart de elva bästa resultaten räknades in i mästerskapet vann Senna förar-VM, tack vare åtta segrar och tre andraplatser. Han vann sin första VM-titel 1988 28 år gammal och blev då den yngste mästaren sedan Niki Lauda 1975.
1989
redigera Den regerande världsmästaren Senna såg ut att gå mot en ny titel efter att ha vunnit tre av fyra första loppen 1989, men turen vände. I Portugal fick han till exempel bryta loppet efter att ha kolliderat med Nigel Mansell i Ferrari som redan var diskvalificerad. Senna kom dock tillbaka i slutet av säsongen och vann i Spanien. Inför loppet i Japan hade Senna en enorm press på sig, eftersom han var tvungen att vinna där samt det efterföljande loppet. Senna jagade Prost och försökte passera honom, men i Casio Triangle fanns det inte plats för båda. Bilarna hakade i varandra och Prost fick bryta loppet. Senna fick hjälp upp på banan av funktionärer och kunde fortsätta och gick i mål som etta. Han blev dock diskvalificerad för att han kommit tillbaka på banan på fel ställe och därmed kunde stallkamraten Alain Prost koras som världsmästare. Senna blev vansinnigt arg och svor på presskonferensen över funktionärerna varefter han meddelade att han skulle sluta.
1990
redigeraEfter att Alain Prost gått till Ferrari övertalades Senna att fortsätta och blev då stallkamrat med Gerhard Berger 1990. Senna vann säsongspremiären i USA efter en tuff duell med Jean Alesi i Tyrrell. Senna vann därefter i Monaco och Kanada men råkade sedan in i en svacka, som innebar tre raka segrar för Prost. I Västtyskland vann Senna igen, liksom i Belgien och i Italien. Sedan blev det motigt för Senna och Prost kunde ta upp kampen, men i Japan avgjorde Senna, fast på ett osportsligt sätt. Han körde på Prost varvid båda bilarna körde av första kurvan och därmed blev Senna världsmästare. Senna var dock bekymrad över McLarens prestanda och skrev kontrakt med Ferrari men han ändrade sig och stannade kvar i stallet även säsongen 1991.
1991
redigeraSenna var knapp favorit före Alain Prost i Ferrari säsongen 1991. Hotet från Prost uteblev dock. Senna vann de fyra första loppen och tycktes vara på väg mot en ny mästartitel enkelt. Istället var Nigel Mansell i Williams på väg att komma i kapp, när han under mittsäsongen vann tre raka lopp. Sennas trumfkort var dock hans jämnhet vilket gjorde att Mansell aldrig hann i fatt. Mot slutet av säsongen drog Senna till och med ifrån och vann mästerskapstiteln med 24 poängs marginal. Noterbart är att Senna för första gången vann i Brasilien 1991, och det med en växellåda som med ungefär 10 varv kvar fastnat i sjätte växeln.
1992
redigeraRedan vid den första deltävlingen 1992 stod det klart att det skulle bli svårt för Senna att vinna sin tredje raka förartitel, för att inte säga omöjligt. Williams med Nigel Mansell drog rätt snabbt ifrån McLaren. Senna lyckades dock trots en dålig bil vinna i Monaco, Ungern och Italien. Senna slutade på fjärde plats i förarmästerskapet, vilket till och med var sämre än rookien Michael Schumacher. När Alain Prost snuvade honom på en plats i Williams, meddelade Senna att han skulle dra sig tillbaka.
Under året kraschade Erik Comas under ett lopp. Senna låg en bit bakom och när Comas kraschat stannade han sin bil, sprang mot Comas bil och stängde av den samt höll Comas huvud stilla tills läkarna kom dit. Det var troligtvis det som räddade Comas liv och Senna blev hyllad för detta.
1993
redigera
McLaren lyckades dock behålla Senna inför säsongen 1993. Senna var tveksam men han lockades med 1 miljon dollar per tävling och han tog chansen. Hans kontrakt gällde dock per lopp, så att han kunde lämna stallet om han ville. Senna körde dock hela säsongen och vann fem deltävlingar. Det räckte dock inte för att slå Alain Prost i Williams, som vann förar-VM. Senna, som kom tvåa, tog snabbt chansen att skriva på för Williams när det blev klart att Prost skulle sluta.
1994
redigeraSenna tävlade för Williams säsongen 1994 och var en given favorit till mästartiteln. Han tog pole position i de tre första loppen, men när det tredje loppet startade hade Senna ännu ingen poäng, medan Michael Schumacher i Benetton hade tagit full pott.
Sennas död
Senna ledde i inledningen av San Marinos Grand Prix då hans bil for av banan och in i betongmuren vid Tamburello. Senna avled troligen på grund av att han fick en del av hjulupphängningen genom hjälmen. Han avled på sjukhuset i Bologna utan att ha återfått medvetandet. Dagen före hade Roland Ratzenberger, som körde för Simtek, omkommit vid en krasch i Villeneuvekurvan.
Sennas krasch innebar att Williams åtalades, men stallet frikändes. Teorierna om vad som orsakat olyckan har varit många. En teori är att styrningen slutade fungera medan en annan anser att däcktrycket var för lågt varför bilen kom att ligga för nära banan. Sennas död blev ett stort avbräck för formel 1 eftersom han var den stora stjärnan.
Ayrton Senna blev 34 år och fick en statsbegravning; han vilar nu på Morumbi-kyrkogården i São Paulo.
Som svar på teorierna om lågt lufttryck i däcken infördes efter Sennas död regeln om en planka under Formel 1-bilen och om plankan är för nött efter en tävling diskvalificeras bilen.
F1-karriär
redigera| Säsong | Stall/Tillverkare | Placering | Lopp | Poäng | Etta | Tvåa | Trea | Pole | Varv |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1984 | Toleman-Hart | 9 | 15 | 13 | 1 | 2 | 1 | ||
| 1985 | Lotus-Renault | 4 | 16 | 38 | 2 | 2 | 2 | 7 | 3 |
| 1986 | Lotus-Renault | 4 | 16 | 55 | 2 | 4 | 2 | 8 | |
| 1987 | Lotus-Honda | 3 | 16 | 57 | 2 | 4 | 2 | 1 | 3 |
| 1988 | McLaren-Honda | 1 | 16 | 90 | 8 | 3 | 13 | 3 | |
| 1989 | McLaren-Honda | 2 | 16 | 60 | 6 | 1 | 13 | 3 | |
| 1990 | McLaren-Honda | 1 | 16 | 78 | 6 | 2 | 3 | 10 | 2 |
| 1991 | McLaren-Honda | 1 | 16 | 96 | 7 | 3 | 2 | 8 | 2 |
| 1992 | McLaren-Honda | 4 | 16 | 50 | 3 | 1 | 3 | 1 | 1 |
| 1993 | McLaren-Ford | 2 | 16 | 73 | 5 | 2 | 1 | 1 | |
| 1994 | Williams-Renault | † | 3 | 0 | 3 | ||||
| Sammanlagt 11 säsonger | 162 | 610 | 41 | 23 | 16 | 65 | 19 | ||
Pole position i F1-loppredigera
|
Snabbaste varv i F1-loppredigera |
Diskvalificerad i F1-loppredigera |
Kuriosa med svensk anknytning
redigera
 |
Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2024-05) Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort. |
Ayrton Senna tävlade i VM i gokart som gick i Kalmar i september 1982. Det gick mycket dåligt för Senna, som slutade på 14:e plats. Samma år körde Senna Formel Ford 2000 i Rushen Green-stallet med den svenske mekanikern Petter Dahl.[3]
Se även
redigera- Senna (film) en film som skildrar Ayrton Sennas Formel 1-karriär.
Källor
redigera- ^ ”Minor Planet Center 6543 Senna” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6543. Läst 9 juli 2023.
- ^ ”Ayrton Senna Brazil”. espnf1.com. http://en.espnf1.com/mclaren/motorsport/driver/1095.html. Läst 13 mars 2014.
- ^ Tom Rubython, The Life of Senna, sid 45.