Öppna huvudmenyn
F1 chequered flag.svg

Formel 1-VM 1975 hade 14 deltävlingar som kördes under perioden 12 januari-5 oktober. Förarmästerskapet vanns av österrikaren Niki Lauda och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.


F1-regler i korthet 1975
MotorÖver-/turboladdad 1 500 cc
Sug 3 000 cc
Max cylindrar12
Bilens minimivikt575 kg
Poängberäkning9, 6, 4, 3, 2, 1
• Halva poäng gavs om ett lopp stoppades före halva distansen.
• Endast de sju bästa poängen från de åtta första loppen och de fem bästa poängen från de resterande sex loppen räknades in i mästerskapet.
• Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.

Innehåll

VinnareRedigera

Grand Prix 1975Redigera

Grand Prix utanför VM 1975Redigera

Grand Prix/Race Datum Bana Vinnande
förare
Vinnande
stall
Vinnande
tillverkare
  Race of Champions 16 mars Brands Hatch   Tom Pryce Shadow Shadow-Ford
  BRDC International Trophy 13 april Silverstone   Niki Lauda Ferrari
  Schweiz Grand Prix 24 augusti Dijon-Prenois   Clay Regazzoni Ferrari

Stall, nummer och förare 1975Redigera

Stall/Tillverkare Nummer Förare
Blignaut (Tyrrell-Ford) 32   Ian Scheckter, Sydafrika
Brabham-Ford 7   Carlos Reutemann, Argentina
8   Carlos Pace, Brasilien
BRM 14   Mike Wilds, Storbritannien
  Bob Evans, Storbritannien
Ensign-Ford 19, 31   Gijs van Lennep, Nederländerna
31, 32   Chris Amon, Nya Zeeland
31, 33   Roelof Wunderink, Nederländerna
Ferrari 11   Clay Regazzoni, Schweiz
12   Niki Lauda, Österrike
Fittipaldi-Ford 30   Wilson Fittipaldi, Brasilien
  Arturo Merzario, Italien
Harry Stiller Racing (Hesketh-Ford) 25, 26   Alan Jones, Australien
Hesketh-Ford 24   James Hunt, Storbritannien
25   Brett Lunger, USA
Hill (Lola-Ford & Hill-Ford) 22, 23   Graham Hill, Storbritannien
  Rolf Stommelen, Tyskland
  François Migault, Frankrike
22   Vern Schuppan, Australien
  Alan Jones, Australien
23   Tony Brise, Storbritannien
Lotus-Ford 5   Ronnie Peterson, Sverige
6   Jacky Ickx, Belgien
  Jim Crawford, Storbritannien
  John Watson, Storbritannien
6, 15   Brian Henton, Storbritannien
Lyncar-Ford 32   John Nicholson, Nya Zeeland
Maki-Ford 35   Hiroshi Fushida, Japan
  Tony Trimmer, Storbritannien
March-Ford 9   Vittorio Brambilla, Italien
10   Hans-Joachim Stuck, Tyskland
10, 29   Lella Lombardi, Italien
McLaren-Ford 1   Emerson Fittipaldi, Brasilien
2   Jochen Mass, Tyskland
Parnelli-Ford 27   Mario Andretti, USA
Penske-Ford 28   Mark Donohue, USA
  John Watson, Storbritannien
Polar Caravans (Hesketh-Ford) 25, 32   Torsten Palm, Sverige
Scuderia Scribante (McLaren-Ford) 31   Dave Charlton, Sydafrika
Shadow
(Shadow-Ford & Shadow-Matra)
16   Tom Pryce, Storbritannien
17   Jean-Pierre Jarier, Frankrike
Surtees-Ford 18   John Watson, Storbritannien
19   Dave Morgan, Storbritannien
Team Gunston (Lotus-Ford) 33   Eddie Keizan, Sydafrika
34   Guy Tunmer, Sydafrika
Tyrrell-Ford 3   Jody Scheckter, Sydafrika
4   Patrick Depailler, Frankrike
15   Jean-Pierre Jabouille, Frankrike
  Michel Leclère, Frankrike
Williams-Ford 20   Arturo Merzario, Italien
  Damien Magee, Storbritannien
  Ian Scheckter, Sydafrika
  François Migault, Frankrike
  Ian Ashley, Storbritannien
  Jo Vonlanthen, Schweiz
  Renzo Zorzi, Italien
  Lella Lombardi, Italien
21   Jacques Laffite, Frankrike
  Tony Brise, Storbritannien
  Ian Scheckter, Sydafrika
Warsteiner Brewery (Hesketh-Ford) 25, 32, 34   Harald Ertl, Österrike

Slutställning förare 1975Redigera

Slutställning konstruktörer 1975Redigera

Externa länkarRedigera

SäsongerRedigera