Knut Felix von Willebrand, född 11 juni 1814Koskis gård i Uskela socken, död 18 januari 1893 i Helsingfors, var en finländsk friherre och läkare. Han var brorson till Adolf Fredrik von Willebrand och far till Reinhold Felix von Willebrand.

Felix von Willebrand
Född11 juni 1814[1]
Uskela, Finland
Död18 januari 1893[1] (78 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningLäkare, politiker, verkställande direktör
ArbetsgivareHelsingfors universitet
BarnReinhold von Willebrand (f. 1858)
Anna Alice von Fahlbeck (f. 1860)
FöräldrarErik Johan von Willebrand
Utmärkelser
Sankt Annas orden, tredje klass (1859)[2]
Sankt Stanislausorden, andra klassen (1862)[2]
Sankt Annas orden, andra klass (1865)[2]
Sankt Vladimirs orden, tredje klass (1870)[2]
Sankt Stanislausorden, första klassen (1883)[2]
Redigera Wikidata

Efter att 1831 ha blivit student vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland i Helsingfors blev Willebrand 1836 filosofie magister och 1840 medicine doktor. Han utnämndes 1843 till medicine adjunkt vid Helsingfors universitet och 1856 till professor i teoretisk och praktisk medicin. Han tog 1874 avsked från professuren som emeritus. Åren 1863-90 var han tillförordnad generaldirektör vid Medicinalstyrelsen.

Willebrand var en av dem, som vid Helsingfors universitet införde det moderna medicinska åskådningssättet samt de fysikaliska undersökningsmetoderna. Såsom specimen för professur utgav han 1856 avhandlingen Om betydelsen af smärtor i hjertgropen samt publicerade dessutom åtskilliga avhandlingar i medicinska tidskrifter. Han upphöjdes 1889 i friherrligt stånd.

Utmärkelser

redigera

[Redigera Wikidata]

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Base biographique, Bibliothèque interuniversitaire de santé, BIU Santé person-ID: 9637.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3689, läst: 16 september 2024.[källa från Wikidata]