Öppna huvudmenyn

Hanna Ongelin, född 14 augusti 1848 i Helsinge socken, död 17 juni 1893 i Helsingfors, var en finländsk författare. Hon var en av de första som tog upp kvinnosaken i Finland.

Ongelin, som var dotter till kaplanen Henrik Ongelin och Anna Lovisa Kjellin, blev tidigt faderlös, fick sin utbildning vid Svenska fruntimmersskolan i Helsingfors och Konstföreningens ritskola. Hon var därefter anställd som senatskopist, men slutade 1882 för att ägna sig åt författarskap. Hon hade redan 1872 debuterat med den dramatiska dikten Helmi vars romantiska handling utspelas på 1100-talet, under det första korståget. Hennes fortsatta författarskap innefattar omfattande underhållningsromaner enklaste slag som de i Stockholm utgivna Ödets dom och Den gamla fyrbåkens hemlighet. I Finland utgav hon noveller, i vilka hon kräver rätt för kvinnan att utbilda sig och förvärvsarbeta. Hon ansåg också att kvinnan inte bara behöver kunna försörja sig själv, utan vid behov också sin man, och att kravet på sexuell oerfarenhet vid giftermålet skall gälla både man och kvinna. Hon skrev även pamfletter om sedlighet och nykterhet. 


Med sitt originella författarskap fick Ongelin allt svårare att hitta förläggare, och hon tvingades därför att ge ut på eget förlag och själv sköta försäljningen. I mitten av 1880-talet lämnade hon Helsingfors och flyttade till Viborg, där hon på grund av sin personliga stil, hon hade kortklippt hår, bar herrhatt, rökte och var något alkoholiserad, blev föremål för illvilliga kåserier i ortspressen. Hon flyttade då till Lembois, där hon bodde hos skådespelerskan Selma Lundahl. Romanen Knallhattarne. Samtidsbild är en uppgörelse med de många motståndare med tiden hade fått. År 1892 utkom hennes sista bok, vilken bygger på hennes barndomsminnen från Helsinge och anses hålla högre klass än hennes tidigare verk. Boken skulle få en uppföljare, men denna utkom aldrig då hon avled i lunginflammation vid 44 års ålder.

BibliografiRedigera

  • Edvard och Edmund (1872)
  • Helmi (1872)
  • Noveller af H. (1874)
  • Skizzer och berättelser (1880)
  • Fordom och nu. Teckningar ur qvinnans lif I−II (1881, 1884)
  • Tankar i några samhällsfrågor (1881)
  • Den gamla fyrbåkens hemligheter I−II (Stockholm, 1882, 1883)
  • Ödets dom I−III (Stockholm, 1882−1883)
  • Brännande frågor I. Sedligheten (1887)
  • Brännande frågor II. Äktenskapet (1887)
  • Guld och slagg (1888)
  • Babelsordet. Också ett ord i nykterhetsfrågan (1889)
  • Knallhattarne. Samtidsbild (1890)
  • På bölja och torfva. Tvänne berättelser (1891)
  • Patria. Berättelse (1892)
  • Smågubbar och smågummor. Minnen och skizzer (1892)

KällorRedigera