Fredrik Gabriel Hedberg

finländsk väckelseledare och kyrkoherde

Fredrik Gabriel Hedberg, född 15 juli 1811 i Salois, död 19 augusti 1893 i Kimito, var en finländsk präst och psalmförfattare.

Fredrik Gabriel Hedberg
Född15 juli 1811[1]
Salois ​eller ​Savolahti
Död19 augusti 1893 (82 år)
Hattula, Finland
Medborgare iStorfurstendömet Finland
SysselsättningTeolog, präst, psalmförfattare
BarnJohn Hedberg (f. 1840)
Redigera Wikidata

Hans förkunnelse blev upphovet till den s. k. hedbergianismen i Finland och även i Norrland fanns en hedbergsk rörelse. Hedberg var från 1855 kyrkoherde i S:t Karins och från 1862 till sin död i Kimito. Åren 1836-44 tillhörde han den pietistiska väckelsen kring Paavo Ruotsalainen men framförde redan 1835 evangeliska tankar, som påverkats av Bibeln, Luthers verk och kristen uppbyggelselitteratur. Uskon oppi autuuteen (1843, svensk översättning "Trones lära till saligheten" 1853) är märkvärdig och markerar skilsmässa från väckelserörelsen och uppkomsten av den evangeliska väckelsen, även kallad hedbergianismen.

Bland han övriga skrifter märks Werklärans vederläggning (1847-51). Hans skrifter ledde till en rad motskrifter i såväl Sverige som Finland.[2]

Hedberg hade en tid nära förbindelse med Carl Olof Rosenius, men denne tog senare avstånd från Hedberg, för han upplevde att Hedberg alltför mycket betonade rättlevnaden framför att verka för omvändelse.[2]

Hedbergs modersmål var svenska men han skrev mycket på finska. I Finland finns några av hans sånger i statskyrkans psalmböcker (den svenskspråkiga och den finskspråkiga) men framför allt i de evangeliska sångböckerna Sionsharpan resp. Siionin kannel. I Sverige finns hans psalmer publicerade för barn bland annat i Svensk söndagsskolsångbok 1908. I Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 är Hedberg representerad med tre psalmer. (SMF 1920 nr 128), (SMF 1920 nr 156) och (SMF 1920 nr 429) enligt registret. Hans namn står också angivet under psalm (SMF 1920 nr 72) När ett vänligt solsken sprider, som enligt registret har Lina Sandell till upphovsman, varför det kan antas att texten är bearbetad av Sandell eller att det rör sig om en ren felskrivning i sångboken.

Psalmer redigera

Litteratur redigera

  • Ingvar Dahlbacka, Fredrik Gabriel Hedberg och missionen. Åbo 1993.
  • Ingvar Dahlbacka, "Fredrik Gabriel Hedberg's The Doctrine of Faith unto Salvation. A Watershed in the Finnish Nineteenth Century Revival." Classics in Northern European Church History over 500 Years. Essays in Honour of Anders Jarlert. Ed. Gumundsson, Maurits och Nykvist. Frankfurt 2017.
  • Leif Erikson, Från ovisshet till vishet. Fredrik Gaqbriel Hedbergs andliga utveckling fram till år 1843. Vasa 2002.
  • Leif Erikson, Fredrik Gabriel Hedberg. En splittrande eller enande väckelseledare? Historiska perspektiv på kyrka och väckelse. Festskrift till Ingvar Dahlbacka på 60-årsdagen. Red. K. Groop & B. Sarelin. (Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia / Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 224.) Helsingfors 2013.
  • Lauri Koskenniemi, Fredrik Gabriel Hedberg, Biografiskt lexikon för Finland,, 2, 2009
  • E. Nyman & H. Bäck, Fredrik Gabriel Hedberg (1811-1961), 1961.
  • Birgitta Sarelin, ”JEsu kärleks pris!” Receptionen av Fredrik Gabriel Hedbergs sång i den finlandssvenska psalmboken Historiska perspektiv på kyrka och väckelse. Festskrift till Ingvar Dahlbacka på 60-årsdagen. Red. K. Groop & B. Sarelin. (Suomen kirkkohistoriallisen seuran toimituksia / Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 224.) Helsingfors 2013.
  • Wolfgang Schmidt, Fredrik Gabriel Hedberg. Den evangeliska rörelsens i Finland grundare, 1948
  • Till Fredrik Gabriel Hedbergs minne. Festpublikation, 1911.
  • Trons rättfärdighet. Studier kring Fredrik Gabriel Hedbergs liv och teologi. Red. I Dahlbacka & L Eriksson, 1993
  • L. Wennerström, Fredrik Gabriel Hedberg. Hans lif och verksamhet. Biografisk teckning, 1896.

Källor redigera

  1. ^ Fredrik Gabriel Hedberg, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 860.

Externa länkar redigera