Öppna huvudmenyn

Södra arméfördelningen

en svensk arméfördelning
(Omdirigerad från 13. arméfördelningen)

Södra arméfördelningen (13. förd) även känd som Pansarfördelningen, var en arméfördelning inom svenska armén som verkade i olika former åren 1941–2000. Förbandsledningen var förlagd i Kristianstads garnison i Kristianstad.[2]

Södra arméfördelningen
(13. förd)
Södra arméfördelningen vapen.svg
Vapensköld för Södra arméfördelningen tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnSödra arméfördelningen
Datum1941–2000
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypPansartrupperna
RollKrigsförband
StorlekArméfördelning
Efterföljare1. mekaniserade divisionen
Del avSödra militärområdet [a]
HögkvarterKristianstads garnison
FörläggningsortKristianstad
SmeknamnPansarfördelningen
Marsch"Kavalleri V" (Lidner) [b]
DekorationerSFördMSM [c]
Befälhavare
FördelningschefÖv.1 Mats Welff [d]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
MinnesmedaljAM.019814.jpg
SläpspänneAM.019816.jpg

Innehåll

HistorikRedigera

Södra arméfördelningen bildades den 1 augusti 1941 som XIII. fördelningen, en fördubblingsfördelning till III. fördelningen. Arméfördelningen var direkt underställd militärbefälhavaren för III. militärområdet, medan Skaraborgs regemente ansvarade för uppsättandet och mobilisering av arméfördelningsstaben. Den 1 oktober 1966 kom beteckningen att ändrades från att anges i romerska siffror till arabiska siffror, det vill säga fördelningen kom att benämnas som 13. arméfördelningen.[2]

Den 1 juli 1984 överfördes mobiliseringsansvaret över arméfördelningen till Norra skånska regementet inom Södra militärområdet (Milo S), i det avseende att leda en kraftsamlad insats av pansarbrigaderna i Skåne. Fördelningen kom genom det att få smeknamnet "Pansarfördelningen". Det på grund av att den då (beroende på krigsfall) kunde samla tre pansarbrigader, Södra skånska brigaden (PB 7), Skånska dragonbrigaden (PB 8) och Kristianstadsbrigaden (PB 26).

Genom försvarsbeslutet 1992 beslutade riksdagen att försvarets krigsorganisationen skulle spegla fredsorganisationen. Därmed kom arméfördelningsstaben från den 1 juli 1994 tillsammans med Västra arméfördelningen att organiseras som kaderorganiserade krigsförband inom Södra militärområdet.[3] I samband med denna organisationsförändring ändrades namnet till Södra arméfördelningen (13. förd).

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog regeringen för riksdagen att krigsorganisationen skulle reduceras. Där bland annat de tre militärområdena skulle omfattas av varsin fördelningsstab. Av de sex fördelningsstaberna skulle tre fördelningsstaber med fördelningsförband samt 13 armébrigader bibehållas. Inom Södra militärområdet föreslog regeringen att Västra arméfördelningen skulle upplösas och avvecklas. Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition, vilket medförde att Västra arméfördelningen upplöstes och avvecklades den 31 december 1997.[4] Genom att Västra arméfördelningen upplöstes och avvecklades, blev Södra arméfördelningen den enda kvarstående arméfördelningen i Götaland.

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån skulle reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklades, vilket bland annat innebar att de tre arméfördelningsstaberna upplöstes den 30 juni 2000. I dess ställe bildades den 1 juli 2000 1. mekaniserade divisionen, vilka samlade samtliga fältförband inom armén.[5]

VerksamhetRedigera

När arméfördelningen bildades kom den utgöra en strategisk reserv i olika krigsfall. Från 1984 var Södra arméfördelningens främsta uppgift att utveckla, leda och samordna markstridskrafter för försvar av i södra Sverige. Arméfördelningschefen ledde den taktiska verksamheten, och var direkt underställd militärbefälhavaren för Södra militärområdet. Efter att Västra arméfördelning upplöstes och utgick ur krigsorganisationen, övertogs dess uppgifter den 1 januari 1998 av Södra arméfördelningen, och hade fram till avvecklingen ansvar för försvar av hela Götaland.

1998–2000Redigera

Åren 1998–2000 bestod fördelningen av nedan brigader.

Förläggningar och övningsplatserRedigera

När arméfördelningsstaben bildades 1941 samlokaliserades den med III. militärbefälsstaben på Skolgatan 10, och från 1966 även på Drottninggatan 7-9 i Skövde. När fördelningsstaben blev ett kaderorganiserat krigsförband samlokaliserades staben med Södra militärområdesstaben på Kockumsgatan 6 i Kristianstad.

Heraldik och traditionerRedigera

Södra arméfördelningen sattes upp den 1 april 1941 som X. arméfördelningen, men kom att omnumreras den 1 augusti samma år till XIII. arméfördelningen, ett nummer som ärvdes från XIII. reservarméfördelningen, som III. arméfördelningen satte upp 1914, men utgick den 31 december 1927 som ett resultat av försvarsbeslutet 1925. I samband med att arméfördelningen den 1 juli 1994 blev ett självständigt förband, antogs namnet Södra arméfördelningen. Fram till 30 juni 1994 hade fördelningen endast benämnts som 13. arméfördelningen. Genom försvarsbeslutet 1996 kom Västra arméfördelningen att avvecklas den 31 december 1997. I samband med det tillfördes Södra arméfördelningen traditionsansvaret över Västra arméfördelningen. Från den 1 juli 2000 övertog 1. mekaniserade divisionen traditionsansvaret för samtliga arméfördelningar.[2] När sedan Södra arméfördelningen skulle upplösas och avvecklas, instiftades Södra arméfördelningens minnesmedalj i silver (SFördMSM).[6]

FörbandscheferRedigera

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
XIII. arméfördelningen 1941-08-01 1966-09-30
13. arméfördelningen 1966-10-01 1994-06-30
Södra arméfördelningen 1994-07-01 1997-12-31
Beteckningar
XIII. förd 1941-08-01 1966-09-30
13. förd 1966-10-01 1997-12-31
Förläggningsorter
Skövde garnison (F) 1941-08-01 1984-06-30
Kristianstads garnison (F) 1984-07-01 2000-06-30

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Åren 1946–1984 var arméfördelningsstaben en del av Skaraborgs regemente, åren 1984–1994 Norra skånska regementet, åren 1994–2000 Södra militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 13 juni 1996 i TFG 960005.[1]
  3. ^ Södra arméfördelningens minnesmedalj instiftades 2000.
  4. ^ Welff var den sista verksamma chefen vid Södra arméfördelningen.

NoterRedigera

  1. ^ Sandberg (2007), s. 48
  2. ^ [a b c] Braunstein (2003), s. 311-312
  3. ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102/html. Läst 14 januari 2018. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 14 januari 2017. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 14 januari 2018. 
  6. ^ ”SFördMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={77970CA6-CEFF-484D-9E98-0BDD4F633017}. Läst 1 januari 2018. 

Tryckta källorRedigera

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 313. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsningRedigera

  • Nilsson, Hans (2016). Pansarfördelningen: vårt kraftigaste anfalls- och krigsförband under kalla kriget. Skövde: Hans Nilsson. Libris 20899349 

Externa länkarRedigera