Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-01

Mall för att dela en artikel

Vilken mall använder man när man tycker, att en artikel skall delas på två? Luke (diskussion) 18 december 2015 kl. 22.50 (CET)

{{Dela upp}} Edaen (diskussion) 18 december 2015 kl. 22.52 (CET)

Tack!

Wikimania 2016: call for proposals is open!

Dear Wiki[p,m]edians,
the call for proposals for Wikimania 2016 is open! All the members of the Wikimedia projects, researchers and observers are invited to propose a critical issue to be included in the programme of the conference, which will be held in Italy, in Esino Lario, from June 21 to 28.
Through this call we only accept what we call critical issues, i.e. proposals aiming at presenting problems, possible solutions and critical analysis about Wikimedia projects and activities in 18 minutes. These proposals do not need to target newbies, and they can assume attendees to already have a background knowledge on a topic (community, tech, outreach, policies...).
To submit a presentation, please refer to the Submissions page on the Wikimania 2016 website. Deadline for submitting proposals is 7th January 2016 and the selection of these proposals will be through a blind peer-reviewed process. Looking forward to your proposals. --Yiyi (diskussion) 19 december 2015 kl. 10.33 (CET)

Please, can someone translate this message? Thanks.

Egen forskning

På grund av att en ny användare börjat använda domböcker som källa i en artikel och försvarat sig med att det är publicerat material som är fritt tillgängligt i arkiven samt att Wikipedia:Ingen originalforskning ingenstans säger någonting om användning av arkivmaterial som inte är utgivet. Jag konstaterar att det stämmer att varken den svenska eller engelska motsvarigheten en:Wikipedia:No original research tar upp ämnet.

Samtidigt är jag väldigt skeptisk. Jag har konstaterat att outgivna kyrkböcker börjat användas som källa i vissa artiklar. Som det som egentligen är viktigt är att uppgifterna på wikipedia stämmer har jag med tvekan accepterat detta - det är dessutom möjligt att man med abonnemang på kyrkböcker online och liknande idag enkelt kan kontrollera de uppgifter som läggs in, även om det då är förknippat med en kostnad - möjligen är det så många som har abonnemang för att ägna sig åt egen släktforskning och därigenom även kan kontrollera uppgifter om andra personer i wikipediaartiklar.

Men även om detta nu är acceptabelt så ser jag i sådana fall att en gräns måste dras någonstans. Skall kyrkböcker som inte är filmade finnas med? Jag vet ännu inte hur det ser ut, vad jag vet har födsel, vigsel och dödböcker, liksom husförhörslängder filmats i de flesta socknar. Liksom kyrkoräkenskaper. Vad gäller i de fall det funnit separata kommunionslängder? Bänklängder, lösa flyttningsbetyg är vad jag vet inte filmade. I det här fallet handlade det om domböcker. De flesta äldre är här filmade, även om jag inte vet hur lätta de är att söka online. De har gått att beställa på mikrofilm om man haft läsare mot viss avgift. Är tanken också att enbart se officiella dokument från häradstingen, landskontoren, kunglig majestät osv. som godkända dokument att använda i artikar. Vad gäller då privata arkiv och bruksarkiv som deponerats på länsarkiven eller universitetens arkiv? Skall dessa behandlas annorlunda?

Om det här öppnas upp kommer det rimligen att innebära en förskjutning av vilka källor som anses tillförlitliga. Rimligen måste ju ett originaldokument anses mer tillförlitligt än en doktorsavhandling eller ett översiktsverk i historia. Om man väljer att tolka "ingen orginalforskning" enbart som ingen analys av källan innebär det ju att artiklarna likafullt kan lägga fram en alternativ bild än den som ges i etablerad litteratur. Det är mycket troligt att mängder med nya belägg på bebyggelse, ord, nya detaljer i biografier med mera kommer att hittas i källorna och ge en annan bild än den etablerade.

Sedan kommer det att innebära ett hästjobb att granska vilka som är försök att vinkla ämnen, vilka som är rena hoax och vilka som är korrekta uppgifter. Jag tycker inte wikipedia är rätt plats att publicera den typen av material. Vi kommer dessutom Tyvärr är ju som sagt inte wikipedias sidor särskilt tydliga med vilka källor som är accepterade, och det vore bra om det kunde komma ett förtydligande.FBQ (diskussion) 16 december 2015 kl. 00.23 (CET)

Enligt mitt förmenande har primärkällor alltid varit tillåtna, och ska så vara, för att bekräfta relevant fakta. En dom är inte relevant för att den skett, men om källor som skapar relevans har tvetydiga uppgifter om till exempel strafflängd är det för mig självklart att det går bra att eliminera tvetydigheten med en primärkälla. Källan måste såklart vara tillgänglig för alla. Kostnad och viss svårighet får vi leva med, samma sak gäller ju vissa böcker som accepteras utan knot.--LittleGun (diskussion) 16 december 2015 kl. 01.22 (CET)

"Bekräfta" information skall ju alla källor. Relevans har enligt min mening inte med saken att göra den bedöms på andra kriterier. Om man använder originalkällorna för att verifiera exempelvis strafflängd, varför då inte likaväl även för att verifiera vittnens utsagor, osv. I slutändan innebär ju att icke-primära källor inte är intressanta annat än för att redogöra för enskilda forskares synpunkter. Alla böcker som finns i libris kan åtminstone alla svenskar beställa hem till närmaste kommunbibliotek, om inte för att läsa själv hemma så alla fall att läsa på en forskarsal där. Dessutom är det ju så att wikipedia återger trovärdigaste och mest spridda uppgift. Om en mycket sällsynt bok gör ett påstående så stämmer det antingen med etablerad forskning och kan då hittas i annan litteratur, eller så har uppgiften refererats i annan litteratur som gör att man kan bekräfta den, eller så handlar det just om en obskyr och tveksam uppgift som inte hör hemma på wikipedia. FBQ (diskussion) 16 december 2015 kl. 02.09 (CET)

Det skulle vara enklare att ta ställning om du, FBQ länkar till den aktuella artikeln. /Ascilto (diskussion) 16 december 2015 kl. 06.45 (CET)

Jag tycker inte arkivmaterial och liknande skall användas. När vi använder "primärkällor" skall det egentligen också vara i form av utgivna sådana, alltså helst kommenterade och bearbetade. Med tanke på vad som står i WP:Artiklar_om_nu_levande_personer#Brott_och_andra_straffbara_f.C3.B6rseelser är domstolsmaterial som enda källa direkt olämpligt.

andejons (diskussion) 16 december 2015 kl. 08.32 (CET)

Nu handlar detta inte om en levande person utan om en som varit död i över åttio år. Jag tror de flesta av oss är någorlunda överens om hur detta skall hanteras. Här handlar det om en synnerligen egensinnig användare, som kör sitt eget lopp och är svår att kommunicera med. Tostarpadius (diskussion) 16 december 2015 kl. 08.41 (CET)

För min del spelar det inte den minsta roll ifall källan är utgiven eller inte. Informationstavlor, domar och så vidare har alltid varit accepterade källor. De är både trovärdiga och verifierbara, så jag förstår inte vad problemet skulle vara. /ℇsquilo 16 december 2015 kl. 08.53 (CET)

För att verifiera fakta (A köpte fastigheten 1877) anser jag denna typ av källor OK. För domar är det mer komplicerat, ofta behövs mer kontext för att förstå. Nedanstående dom från 1899 har inte mycket med verkligheten att göra Som det får anses vara i målet utredt, att hustrun av ondska och motvilja öfvergifvit sin man och farit utrikes i uppsåt att icke till honom återvända, pröfvar rådhusrätten lagligt döma till skillnad i äktenskapet mellan makarna samt förklarar hustrun förlustig sin lott i makarnas bo (..). Och att återge den blir fel, och att förklara den blir egen forskning.Yger (diskussion) 16 december 2015 kl. 09.05 (CET)

Som jag kan se så styrker den källan två saker: 1) Makarna skildes. 2) Hustrun emigrerade. Som referens till det tycker jag att den är oproblematisk. Om det sedan är med verkligheten överensstämmande eller inte är egentligen inte så relevant. Wikipedia innehåller ingen sanning, bara verifierbara påståenden. /ℇsquilo 16 december 2015 kl. 10.24 (CET)

Håller med om 1, men inte resten. Hon bodde mindre än två veckor på ett hotell i Köpenhamn för att få en inlaga stämplad och återvände sedan redan innan rättegången pågick. Och det var inte hon som övergav sin man, det var han som stack.Yger (diskussion) 16 december 2015 kl. 10.32 (CET)

(Redigeringskonflikt) Om vi nu fortsätter detta samtal utan hänsyn till det konkreta exemplet, där problemet i huvudsak är något annat, förstår jag FBQ så, att det är viktigt att andra skall kunna kontrollera uppgifterna i våra artiklar om vi skall kunna bibehålla vår trovärdighet som ett pålitligt uppslagsverk. Om källorna är alltför svårtillgängliga finns det en risk att personer med en viss agenda påstår att där står andra saker än det faktiskt gör. I detta har användaren en klar poäng. Jag tror dock att detta får bedömas från fall till fall. De flesta av oss vill samarbeta, inte ägna oss åt debattinglägg. Tostarpadius (diskussion) 16 december 2015 kl. 09.09 (CET)

Som Esquilo. Dessutom är väl alla kyrkböcker och domböcker fria att läsa (om än inte på nätet)? Men Yger har en poäng i att man måste vara försiktig när det inte rör sig om rena faktauppgifter eftersom andra uppgifter kan kräva en hel del egen tolkning och då bli svårverifierbara. --افيراتير (diskussion) 16 december 2015 kl. 09.12 (CET)

Som kommentar till det Yger så riktigt påpekar kan jag bara säga att fenomenet ju finns behandlat i litteraturen. Vi har dock ingen artikel om Köpenhamnsresor, men det kanske finns något om det under ett annat uppslagsord. Tostarpadius (diskussion) 16 december 2015 kl. 09.14 (CET)

Jag håller också med Esquilo m fl andra här ovan. Begränsningarna rörande "egen forskning" handlar (vad jag kan förstå) inte om något generellt "förbud" mot primärkällor i sig. Det man vill stävja är risken att man använder primärkällor för att påvisa opublicerade strukturer och sammanhang, dra slutsatser och tolka. Men sakupplysningar bör hämtas (och verifieras) så nära den ursprungliga källan som möjligt, och jag ser få starkare källor än t ex publicerade domar och officiella och offentliga protokoll. Sen är det en helt annan sak om det är relevant att publicera t ex en dom. Man ska inte heller blanda ihop den del av domen som gäller fakta (t ex domslut och motivering) och de delar som - kanske främst i brotts- och tvistemålssammanhang - gäller uppfattningar och påstådda fakta i yrkanden, vittnesmål, händelsebeskrivningar o dyl. Sådan information får man hantera med precis samma källkritiska hållning som gäller i alla andra sammanhang: Vem står för utsagan? Sammanfaller bilden med övriga kända fakta? Har påståendet mött opposition? O s v. Lindansaren (diskussion) 16 december 2015 kl. 09.25 (CET)

När det gäller analysen är exempelvis en doktorsavhandling en godtagbar källa, men om någon kontrollerar sakuppgifterna där genom att gå till primärkällan bör det endast uppmuntras. Det är slutsatser vi skall vara försiktiga med att dra, liksom att göra omfattande sammanställningar av material för att ge en ny bild. Tostarpadius (diskussion) 16 december 2015 kl. 09.30 (CET)

(Redigeringskonflikt)Skulle man inte kunna säga att artiklar skall vara defensivt skrivna förr än att förbjuda egen forskning? Även om man använder högkvalitativa uppslagsverk som källor kan man få ungefär vilken tendens som helst genom urval, val av ramar för ämnet, jämförelseobjekt m.m. I slutändan avgörs vad som skall stå i artikeln i diskussionen om konsensus här. Fyrkantiga regler kan vara bra för att slippa ta långa och uppenbart improduktiva diskussioner och för att ge struktur åt kringdiskussionen. Edaen (diskussion) 16 december 2015 kl. 09.33 (CET)

Informationstavlor är svåra att referera till på ett vettigt sätt så de kan sökas upp. Användning av arkivmaterial är precis sådant som normalt innefattas under primärforskning, och förbjuds alltså explicit av WP:IEF. Vill man referera till primärkälla så gäller "Primärkällor (exempelvis ögonvittnesskildringar och intervjuer) som har publicerats av en oberoende källa får användas på svenskspråkiga Wikipedia." (min kursiv). Att gå direkt till källan är en bra idé för forskare som är tränade i att läsa dem, men det är knappast att rekommendera för Wikipediaskribenter med okänd kompetens på området.

andejons (diskussion) 16 december 2015 kl. 10.33 (CET)

Sekundärkällor har en tendens att med tiden bli primärkällor i idéhistorisk bemärkelse. Ugglan är t. ex. en sådan, vilken inte hindrar att den med urskillning kan användas som acceptabel sekundärkälla. Edaen (diskussion) 16 december 2015 kl. 10.38 (CET)

Ja, det sant. Att gränsdragningen ibland är svår gör dock inte att det blir mer lämpligt att gå till gamla kyrkoböcker när man vill reda ut när någon är född.

andejons (diskussion) 16 december 2015 kl. 10.47 (CET)

Problemet med (opublicerade) primärkällor är inte att användningen per definition skulle vara egen forskning. Problemet är att gränsdragningen mellan rena faktauppgifter och omdömen är svår, och att det kan vara svårt att veta vilka faktauppgifter källan kan anses styrka. Att hustrun "av ondska och motvilja öfvergifvit sin man" uppfattas av domstolen som en bekräftad faktauppgift, men vi håller knappast med. Att en dom fallit behöver inte ens betyda att personen gjort sig skyldig till brottet (jfr oppositionspolitiker dömd i diktatur). Men domen är en mycket bättre källa än kvällstidningen där den refereras. Jag tycker att arkivmaterial mycket väl kan användas, men källkritiken är då mycket viktig. Egen forskning blir det då man drar slutsatser ur materialet, utöver det uppenbara. --LPfi (diskussion) 16 december 2015 kl. 11.03 (CET)

"Ondska och motvilja" hör till rekvisiten i 1734 års giftermålsbalk. Vi kanske inte skulle skrivit en sådan lag, men det var så den såg ut.

4. §. Öfwergifwer och förlöper mannen af ondsko och motwilia sin hustru, och far utrikes i thet upsåt, at ej mera blifwa och bo med henne; hafwe ingen rätt sin lott i boet, eller fasta gods sitt, at råda. Wil hustrun ifrån honom skiljas; tage tå stemning hos Domaren. Wet man ej hwar mannen sig uppehåller; låte Domaren å predikostolarna lysa efter honom öfwer hela Häradet, eller i Staden, om han ther boende warit, så ock i the närmasta soknar ther intil, och förelägge honom natt och åhr. Kommer han ej inom föresattan tid; döme tå Domaren til skilnad, och hafwe mannen förwärkadt hela sin lott i boet. Samma lag ware, ther hustru förlöper mannen.1734 års lag, GB 13:4

Att skriva om en dom så att den stämmer med nutida värderingar är också egen forskning. "Ondska och motvilja" är svenska för malitiosa desertio. Begooglen denna term.[1][2]Edaen (diskussion) 16 december 2015 kl. 11.19 (CET)

@Andejons: Jag förstår inte riktigt vad du syftar på. Vad är det som gör en uppgift i en tillgänglig kyrkobok (primärkälla) till mindre trovärdig än motsvarande uppgift i ett biografiskt lexikon? Vad är det som gör en uppgift i en dom (primärkälla) till mindre trovärdig än den publicering som görs i tidningen när domen refereras? Vad är det som gör ett citat ur ett riksdagsprotoll (primärkälla) till mindre trovärdigt än ett referat av debatten i en statsvetenskaplig avhandling? Lindansaren (diskussion) 16 december 2015 kl. 11.16 (CET)

Flera ovanför har påpekat att problem med primärkällor är att det är svårt att avgöra vad som är originalforskning och risken med feltolkningar. Som jag ser det är det problem som kan uppkomma även med andra källor. Det stora problemet är just att det blir svårare för andra att avgöra när det förekommer. Angående att informationsskyltar används som källor ser jag det som ett mindre problem. Det är inte särskilt goda källor och jag har mest betraktat det som en slags nödlösning, de går ju enkelt att ersätta med andra om det behövs. Om en skylt motsäger etablerad litteratur är det ju knappast informationsskyltens tolkning som går före.FBQ (diskussion) 16 december 2015 kl. 13.34 (CET)

1. Primärkällor kan kräva mer än bara läskunnighet för att kunna tolkas, som exemplet med skilsmässodomar ovan. 2. En primärkälla redogör vanligen inte för eventuella motsägelser i andra primärkällor, eller gör värderingar av sådana. Ska man citera kyrkoböckerna så bör sådana uppgifter därför anföras som "enligt kyrkoboken för S socken så föddes NN XXXX". I de flesta fall borde vi kunna slippa sådant. 3 4. primära källor är vanligen svårare att få tag på och kontrollera.

andejons (diskussion) 16 december 2015 kl. 15.23 (CET)

Exakt samma saker kan gälla sekundärkällor. Finns det motsägelser i källor (oavsett sekundär eller primär) bör vi skriva enligt xx är det si och så. --افيراتير (diskussion) 16 december 2015 kl. 16.28 (CET)

Som Averater, det kan behövas ordentliga förkunskaper för att rätt förstå sekundärkällor och det finns många primärkällor som kan läsas av vem som helst. Sedan finns det både bland primär- och sekundärkällorna sådant som vi med hjälp av källkritik kan sortera ut. Det är alls inte ovanligt att akademiska avhandlingar innehåller uppenbara faktafel, eller att slutsatser inte följer av premisserna. Det är min tanke att lägga upp SOU 2000:20 på Wikisource. Någon har rört ihop fotnötterna i SOU:n. Illvilliga personer har utnyttjat detta. Det ställer till problem även vid ett så osjälvständigt arbete som att lägga upp en text på Src: Mediawiki numrerar om fotnötterna och de indikationer som trots allt finns i originaltexten på att allt inte är som det ska vara försvinner i src-versionen. Edaen (diskussion) 16 december 2015 kl. 16.52 (CET)

Ja, samma sak kan gälla sekundärkällor. Likväl så skall deras uppgifter vanligen ha gått igenom någon form av kvalitetskontroll innan publikation. Den kvalitetskontrollen kan inte Wikipedia stå för. Och om alla sekundärkällor är överens om att det är kopieringsfel i en viss primärkälla så behöver inte vi skriva ut det. Källkritik på Wikipedia är inte detsamma som källkritik i akademin. Vi siktar på att presentera etablerad kunskap, inte att nå fram till sanningen.

andejons (diskussion) 16 december 2015 kl. 17.49 (CET)

Vår uppgift är inte heller att sprida vidare misstag, än mindre avsiktligt falska uppgifter. I det refererade verket har kvalitetskontrollen uppenbart fallerat, och det till den grad att man inte ens kan lägga upp verket rakt av på Src. Edaen (diskussion) 16 december 2015 kl. 17.57 (CET)

Ibland får man dock leva med att det finns fel i artiklarna. När man inte har tillgång till en trovärdig källa som belägger något annat och inte ens vet var en sådan kan tänkas finnas då är det tills vidare inget att göra åt saken. Jag uttalar mig generellt och har ingen bestämd artikel i åtanke. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2015 kl. 05.58 (CET)

Ett alternativ i det fallet är att inte skriva något. Källkritik är ibland inte helt självklar. Akademiska texter kan innehålla motsägelser, senare forskning kan bygga på äldre forskning och missa senare utveckling o.s.v. Vi har ett ansvar att genomföra källkritik av det vi skriver i artiklarna och att inte vidarebefordra felaktigheter och kanske rena myter. I slutändan avgörs vad som skall stå i artiklarna genom konsensusskapande här och reglerna för det är ganska fria. Edaen (diskussion) 17 december 2015 kl. 06.20 (CET)

Jo, vår uppgift är faktiskt att föra vidare "misstag" om de är den etablerade sanningen bland forskare. Vi skall till exempel inte utvärdera om evolution, global uppvärmning eller genusvetenskap är god vetenskap, utan om det är etablerad vetenskap. Den som vill föra fram att vaccination är av ondo må ha fel i sak och föra ett resonemang som om det skulle få råda skulle medföra en massa onödigt lidande, men det är inte anledningar till att hen inte ska få bestämma hur artikeln ska se ut.

andejons (diskussion) 17 december 2015 kl. 08.37 (CET)

Att evolutionsteorin är ett etablerat misstag får stå för dig. I grund och botten är vårt skäl att inte ge utrymme åt kreationister som allvarligt alternativ till evolutionen vår bedömning av vad som bäst stämmer med fakta. I normalfallet accepterar vi erkända forskares syn på saken, men det beror inte på deras samhällsposition. Vi utgår, så länge inget annat visats, att de är förtjänta av positionen som auktoritet på grund av vetenskapliga meriter. Edaen (diskussion) 17 december 2015 kl. 08.56 (CET)

Jag påstår inte att något av ovanstående är misstag, bara att vårt sätt att mota de som anser dem vara det ytterst baseras på att målet är verifierbarhet, inte sanning. I grund och botten är därför vår ställning inte att vi tycker att kreationisterna har fel, utan att de är en marginell grupp i vetenskapen men en högljudd grupp i politiken. Därför får de teorierna också visst utrymme i artikeln evolution, till skillnad från de som tror att jorden är ihålig som inte ens nämns i artikeln om geologi.

Vill man ha ett annat exempel på varför denna inställning är praktisk kan man se på de eviga turerna kring Johan Masreliez. Istället för att hålla på och bråka om hans teorier är korrekta kan vi istället någorlunda enkelt konstatera att de inte är uppmärksammade och därför ta bort dem.

andejons (diskussion) 17 december 2015 kl. 11.06 (CET)

"Uppmärksammade" var ett nytt kriterium. Jag läser det du skriver som att denne Masreliez uppfyller kraven för etablerad forskare och får ännu ett belägg för att vad som skrivs på Wikipedia i slutändan avgörs av deltagarna.

När det gäller födelsedata är de ofta varierande för samma person i litteraturen. Se t. ex. en:Henry Reuterdahl. Senare har jag kommit på att svenska källor har rätt. Men, om vi utgår från amerikanska källor, vilket datum skulle du välja att använda? Edaen (diskussion) 17 december 2015 kl. 13.27 (CET)

(avindenterar) Uppmärksamhet är i princip synonymt med verifierbarhet. För att det skall gå att skriva om ett ämne krävs det verifierbarhet, och för det krävs det oberoende uppmärksamhet.

Masreliez är en hobbyforskare som främst är publicerad i diverse tidsskrifter av låg kvalitet. Artiklar om honom har i alla fall vid två tillfällen raderats efter diskussion på SFFR. Han är nästan så långt man kan komma från att vara etablerad utan att hamna i ren pseudovetenskap, men han har ett par envisa fans bland användarkonton som gång på gång försöker få in referenser till honom i diverse artiklar. Se vidare länkar på användare:andejons/Masreliez.

Och "användarna avgör" är en rätt taskigt råd att ge när det kommer till kontroversiella ämnen. Riktlinjerna bygger på verifierbarhet istället för sanning för att det gör det lättare att någorlunda komma överens även när man har olika åsikter om vad som är sant.

Vad gäller Reuterdahl skulle jag försöka följa enwp:s exempel och förklara att båda förekommer i litteraturen. Att jag skall sitta och söka i arkiv för att se vad som är korrekt ser jag dock som direkt uteslutet - skall jag sedan göra detsamma för mer komplicerade frågor, som t.ex. hur Karl XII dog?

andejons (diskussion) 17 december 2015 kl. 14.17 (CET)

Enwp:s uppgifter bygger ju på min original research, se diskussionssidan.

Och som sagt. Även artiklar baserade på andrahandslitteratur är egen forskning. Man väljer källa och gör urval ur den, man gör ordval och väljer jämförelseobjekt. Man väljer illustrationer och redigerar det för att det man uppfattar som viktigt skall fastna hos läsaren. Edaen (diskussion) 17 december 2015 kl. 14.24 (CET)

Att sidan heter "Ingen egen forskning" är för att namnet en gång valdes och sedan har det inte blivit något av försöken att ändra. Det korrekta är egentligen det som står i riktlinjens inledning "ingen opublicerad primärforskning". Sedan är frågan om sammanställning av publicerat material utan egen analys verkligen kan ses som "forskning".

andejons (diskussion) 17 december 2015 kl. 15.28 (CET)

Försök du göra en sammanställning av publicerat material utan egen analys! Frågorna runt SOU 2000:20 handlar om olika tolkningar (för att vara snäll) av publicerat material. Kan jag göra en egen sammanställning av 1930-talets läroböcker i medicin och biologi, den tidens SOU:er m.m. och bygga artiklar på det? Edaen (diskussion) 17 december 2015 kl. 15.32 (CET)

Det torde bero på hur du går tillväga, men i princip skall källor även vara trovärdiga, något som man verkligen kan ifrågasätta om böcker om medicin från 30-talet är annat än möjligen inom vissa områden; används de för att skriva om 30-talets medicin är man dessutom inne på idéhistoria och då har verkligen nära att syssla med primärforskning. Det du beskriver som "forskning" ovan är till vissa delar redaktionellt arbete, till vissa delar sådant som faktiskt är tveksamt. Jämförelser kan vara en form av originalforskning som bör undvikas för att undvika vinklingar av materialet. en:WP:SYN har ett par exempel på varför det kan vara problematiskt.

andejons (diskussion) 17 december 2015 kl. 16.13 (CET)

Men om det i det historiska/idéhistoriska sekundärmaterialet från senare tid finns motsägelser, kanske till och med i samma doktorsavhandling? Och hur gör man om ofta återupprepade uppgifter helt enkelt inte stämmer med ovedersägliga dåtida källor. Edaen (diskussion) 17 december 2015 kl. 16.19 (CET)

För att ge ett exempel. Hur skulle du hantera detta, gick Georg Bissmarks motion igenom? Det första citatet är från Sociala meddelanden 1934

Därutöver beslöt emellertid riksdagen, i anledning bland annat av en av herr Bissmark (h) väckt motion (I: 306), att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag, på vad sätt regler i lag skulle fastställas beträffande frivillig sterilisering av rättskapabla personer. (Sociala meddelanden 1934, Nr 8 s. 533)

och det andra från ett akademiskt bidrag till Nordeuropaforum 2008.

Im schwedischen Reichstag wurde am 27. Februar 1934 von Georg Bissmark, Abgeordneter der Nationalen, ein Antrag auf die Möglichkeit der Zwangssterilisierung rechtsmündiger Personen gestellt. Der Antrag fand jedoch keine Zustimmung im Parlament; vgl. Riksdagens skrivelser, Motioner i Första kammaren, 1934, Nr. 306, 4. (Ann-Judith Rabenschlag, Für eine bessere "Bevölkerungsqualität", s. 64, fotnot 67)

Och vilket parti tillhörde han? Edaen (diskussion) 17 december 2015 kl. 16.49 (CET)

Vete fan. Jag har inte kompetens på området, och just därför skall jag varken sitta och leta i gamla riksdagsprotokoll eller försöka mig på att tolka tyska sekundärkällor.

andejons (diskussion) 17 december 2015 kl. 21.44 (CET)

Jag är kanske "biased" i frågan eftersom jag är arkivarie till professionen, men här är ett par synpunkter från min sida (om något av det redan sagts ber jag om ursäkt; jag har inte orkat lusläsa samtliga inlägg ovan):

• Frågan om tillgänglighet: åtminstone om vi talar om svenska förhållanden så är originalhandlingar i offentliga arkiv precis lika tillgängliga om inte tillgängligare för vilken person som helst än t ex en bok som bara finns på något eller några få bibliotek. Offentlighetsprincipen gäller och det är bara att ringa/mejla/besöka arkivet och be om en kopia av handlingen. Är det mindre än 10 sidor är det t o m helt gratis.
• Publicerat eller ej: detta är en gränsdragning som modern teknik gör det allt svårare att upprätthålla. Förr hände det att man gav ut ordagrant avskrivna primärkällor som tryckta böcker (både Lunds och Uppsala universitet har t ex publicerat tryckta versioner av sina inskrivningsmatriklar för perioden fram till tidigt 1800-tal), och det är knappast någon som skulle hävda att det vore "egen forskning" att hänvisa till sådana utgåvor. Det gör man nu knappast i dag men däremot pågår det alltmer omfattande digitaliseringar i form av att primärhandlingar antingen digitalfotograferas eller matas in i databaser som görs tillgängliga, öppet eller kommersiellt. Också detta har vi redan en praxis att acceptera som källor här på svwp (t ex Sveriges dödbok, Rotemannen m m). Och som detta är ett område där gränsen mellan det som redan finns publicerat online och det som ännu bara finns i original i arkivet förändras mer eller mindre dag för dag kan man fråga sig om det rimligt att döma ut primärkälla A för att den ännu inte finns online medan den i sak likvärdiga primärkälla B godkänns för att den gör det?

I övrigt tycker jag att Lindansaren inlägg från 11.16 i dag väl sammanfattar varför det vore märkligt att utesluta brukandet av primärkällor för att finna faktauppgifter. Förbudet mot egen forskning bör rimligen främst ses som ett förbud mot att på wp premiärlansera egna teorier och tolkningar utifrån primärmaterialet. /FredrikT (diskussion) 16 december 2015 kl. 18.29 (CET)

Ja, jag håller med Fredrik T. Det finns mycket material om olika äldre verksamheter, personer etc, material som finns deponerade i olika slags arkiv, specialbibliotek, museer och vilka ibland kan vara de enda överlevande exemplaren av t ex trycksaker, broschyrer, teaterprogram, verksamheters bokföring etc. De är normalt tillgängliga för den intresserade allmänheten och underlaget för många skrivna och ännu oskrivna böcker.--Bemland (diskussion) 17 december 2015 kl. 04.36 (CET)

Fast då tycker jag att det materialet passar bättre för en ny bok eller tidskriftsartikel än en artikel på wikipedia. Debatten om tolkningen av källan bör inte föras på wikipedias diskussionssidor utan i fackpress. Jag har varit öppen för vissa undantag men då känns det för mig viktigt att det förblir undantag och regleras. Om det blir vanligt med dylika källor och det visar sig ohållbart om låt säga tio år så blir det väldigt svårt att då försöka backa utvecklingen. --FBQ (diskussion) 18 december 2015 kl. 13.20 (CET)

Jag håller också i princip med FredrikT. Det är inte mer dramatiskt att använda mantalslängder än att använda databaserna Sveriges befolkning eller Sveriges dödbok. ArkivDigital, SVAR och Lantmäteriets kartor över skiften är i princip också publika databaser. Alla källor måste användas med omdöme, det finns hur många tendentiösa och förvrängda sekundärkällor som helst. Det som är egen forskning är om man lanserar helt nya slutsatser eller analyser av tillgängliga uppgifter. I det exempel som är upprinnelsen till den här diskussionen så handlar det om att lansera nya slutsatser av tillgängligt material, alltså egen forskning. Men det är alltså inte tillämpbart på alla situationer där primärkällor kan komma till användning. /Ascilto (diskussion) 18 december 2015 kl. 13.52 (CET)

Jag instämmer helt och fullt med vad FredrikT, Lindansaren, LittleGun, Esquilo m fl anför. Det är inte märkligare att återge information från en tillgänglig dom, än att ange information från en tillgänglig självbiografi. Det är egna tolkningar och teorier vi ska avhålla oss från. Det är inte originalforskning att läsa en dom och med den som källa säga att straffet blev 100 dagsböter, det är originalforskning att läsa 100 domar och påstå att svenska domstolar är hårdare mot hundägare än kattägare. //Romulus74 (diskussion) 20 december 2015 kl. 15.56 (CET)

Kollektivt tillgång till e-betaltjänster?

Som en följdfråga här funderar jag på om det inte vore möjligt att – likt avtal för bibliotek, skolor etc – ordna en form av abonnemang på avgiftsbelagda databanker o dyl, så att WP kunde betala en årlig avgift för att (åtminstone vissa) registrerade användare skulle kunna logga in och kunna använda dessa e-resurser/register utan personlig kostnad? Det borde inte vara en orimlig eller omöjlig tanke, bara man finner den rätta formen? Det kunde vara till god hjälp och det är inte helt rimligt att användare ska behöva betala en massa avgifter för att kunna kontrollera/tillgå behövliga uppgifter för artikelbruk.--Bemland (diskussion) 17 december 2015 kl. 04.36 (CET)

Att gynna vissa användare på detta sätt är något jag av principiella skäl är tveksam till. Jag anser att alla insatser skall göras ideellt. Med tanke på att det dock finns resurser som finansierar diverse saker är jag ändå försiktigt positiv. Det är i mina ögon mer angeläget än aktiv rekrytering av nya medarbetare. Uppslagsverket kan göra reklam för sig självt, det är min syn. Jag vill ha detta sagt med tanke på att det krävs prioriteringar, men hoppas att det inte leder oss in på ett sidospår. Och ingen som ägnar sig åt information och ser detta som något viktigt behöver ta detta personligt. Jag respekterar att vi har olika uppfattningar. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2015 kl. 05.46 (CET)

Kollektiv tillgång finns redan i form av The Wikipedia Library, men det är inte översatt och anpassat för svenska än. Om intresse finns hos gemenskapen, och någon eller några användare vill vara lokalt ansvariga kan vi sätta upp det. Jake Orlowitz och Alex Stinson har varit på mig om att vi borde ha en svensk avdelning av TWL, så dom stöttar också om det är nånting som behövs. Utöver det som följer med, är det nånting specifikt svenskt som skulle vara av intresse att ha tillgång till? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 17 december 2015 kl. 09.27 (CET)

Det låter ju som något bra att kunna bygga vidare på! Dock, när man läser den svenska (maskin-)översättningen av The Wikipedia Librarys hemsida är det lätt att inse att en riktig svensk version kunde vara välgörande. Jag tror att detta är precis det jag efterlyser, där jag förstår att användare kan beredas tillgång till e-resurser med mera? Tack för informationen!--Bemland (diskussion) 17 december 2015 kl. 17.29 (CET)

Alla svenskar har i princip tillgång till flera värdefulla e-tjänster som Svensk arkivinformation, Arkiv Digital och Mediearkivet. Problemet är att man bara kan läsa dem när man är på biblioteket, vilket kan vara ganska begränsande. Man kan tycka att eftersom dessa tjänster redan betalas genom kommunalskatten så vore det effektivare att göra dem fritt tillgängliga på Internet, men så är det inte idag. Väsk ✎ 17 december 2015 kl. 18.32 (CET)

Gallery med mode=packed

Jag lägger upp en hel del nya bilder. Konstnärers verk exempelvis. Funktionen mode=packed bra för man får med större bilder på samma yta som vid defaultläget med de i mitt tycke fula och omotiverade ramarna. Jag har nu blivit rättad av en användare, som efter två uppmaningar till sist säger: "Motiveringen är att jag anser att det räcker bra med <gallery>Bild 1, 2, 3, etc</gallery>-funktionen. Vi behöver ju inte krångla till det när det finns färdiga funktioner som fungerar bra." Att bli rättad av folk utan motivering förtar faktiskt en del av arbetsglädjen på Wikipedia.

I de svenska anvisningarna till gallery nämns inte mode=packed, men i den engelska finns denna anvisning:

packed:

Instead changing <gallery> to <gallery mode=packed> produces a centered gallery with significantly less wasted space around each image, as shown below.

• 
  1
• 
  2
• 
  3
• 
  4

For lengthy captions under narrow images, it's probably best to add a heights= parameter to make the images somewhat larger, as the default, small size, can lead to ugly images. See below.

Tacksam om kollektivet ger sin uppfattning om detta och jag skulle gärna se att en svensk version av de engelska anvisningarna för mode=packed infördes hos oss //--Bulver (diskussion) 19 december 2015 kl. 20.09 (CET)

Vi har diskuterat detta ganska nyligen någon stans och tyckte det var en mycket bra lösning. Jag tror det verkade som fyra i bredd blev bäst, men det kan behövas testas mer. (bilderna storlek anpassas till den faktiska bildstorleken, och kan ibland leda till "(o)lustiga" konsekvenser)Yger (diskussion) 19 december 2015 kl. 20.12 (CET)

Nja Bulver, det där stämde inte riktigt med hela sanningen. Det var faktiskt inte bara mode=packed som Bulver lagt till här, det var även px. Att köra med mode=packed kom vi nog fram till var okej men det är inte en bra ide att detaljstyra med px. /Hangsna (diskussion) 19 december 2015 kl. 21.07 (CET)

Jag letade efter diskussionen du nämner men hittade inte. Upprepar därför att det vore önskvärt att formulera en konkret anvisning under Galleri och gärna den engelska varianten där default får vara utan heights= och widths= utom då det krävs i särskilda fall. Jag är inte ute efter någon egotripp utan en princip att hålla sig till. //Bulver (diskussion) 19 december 2015 kl. 22.31 (CET)

Du hittar den nyss nämnda diskussionen här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipediadiskussion:Gallerier. //Vätte (diskussion) 19 december 2015 kl. 23.29 (CET)

Tack. Den långa diskussionen hade jag missat. Fast den ledde ju inte fram till något konkret under anvisningar för gallerier. Se nedan.

Det står i den engelska anvisningen att koden skapar ett centrerat galleri, men exemplet ovan är inte centrerat. Finns det något sätt att skapa centrerade gallerier? Förut funkade det att omgärda galleriet med center-taggar, men det slutade plötsligt funka. /Ascilto (diskussion) 19 december 2015 kl. 21.15 (CET)

Nu är galleriet plötsligt centrerat, men det var inte det tidigare. Koden har inte ändrats. /Ascilto (diskussion) 20 december 2015 kl. 01.28 (CET)

Jag tror det är denna ändring som gjorde skillnaden. Men är centrering verkligen en förbättring? Jag anser inte det. /Hangsna (diskussion) 20 december 2015 kl. 08.49 (CET)

Det anser inte jag heller. Jag brukar ta bort center-taggar i gallerier och bildtexter när jag råkar på dem. Visserligen är mode="packed" bättre på att kombinera bilder med olika proportioner, men väldigt höga eller breda bilder gör sig fortfarande dåligt i gallerier. /ℇsquilo 20 december 2015 kl. 10.13 (CET)

Vi får väl ta en diskussion kring om vi vill ha centrerat eller inte. Sen är det lätt att bygga en finess där man kan ställa in själv om man vill ha det "på det andra sättet". Jag förespråkar att vi har kvar det "som det var" och bygger en finess för de som vill se det centrerat. Jag tycker nämligen att det bättre följer flytet i artiklar som ju består till största delen av text att inte så hårt bryta av med bilder i mitten. Det känns som att bilderna mer blir en del av artikeln om de följer textens vänstermarginal. (Självklart med undantag för högerställda "standardbilder" som ju kompletterar den text som ligger till vänster om den bilden.) /Hangsna (diskussion) 20 december 2015 kl. 10.26 (CET)

Om inte även detta ska utmynna i ingenting som den förra långa diskussionen borde i anvisningarna för gallerier införas: Mode=packed föredras i gallerier. Bör användas utan parametrar. Det förefaller mig vara konsensus. Jag hade helst sett att mode=packed blev default för gallerier, men det är förmodligen kontroversiellt.//Bulver (diskussion) 20 december 2015 kl. 11.36 (CET)

En s.k. utmärkt artikel är inte utmärkt längre...

Artikeln är Tchad, den är för tunn helt enkelt. Vet inte hur man gör, så jag skriver här istället. Om nån vill åtgärda. --Mats33 (diskussion) 20 december 2015 kl. 00.17 (CET)

Anmäl den för omprövning på Wikipedia:Artikelnomineringar. /Ascilto (diskussion) 20 december 2015 kl. 01.30 (CET)

Komposition

Jag har i dag omdirigerat Musikverk och Musikstycke till Komposition. Båda artiklarna saknade iw-länkar och källor och bestod i stort sett av personliga tyckanden. Jag har kompletterat Komposition med källbelagd text, men behållit den gamla texten som även den tyvärr är källös. Tanken är, för att få en vettig struktur på iw-länkarna, att följa strukturen på en:Musical composition. Möjligen kan man tänka sig att flytta Komposition till Komposition (musik) (som det är på enwp) och låta Komposition ersätta Komposition (olika betydelser). Artikeln Komposition behöver nu utökas och källbeläggas och jag är tacksam för all hjälp med det. Den som vill bidra bör kanske läsa den engelska artikeln först, men helst inte bara översätta den. Rex Sueciæ (disk) 20 december 2015 kl. 00.43 (CET) 

Jag menar bestämt att den musikaliska kompositionen äger företräde till uppslagsordet om vi skall följa POMMF. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2015 kl. 01.36 (CET)

Själv är jag helt omusikalisk men sysslar dagligen med komposition när jag fotograferar. /Hangsna (diskussion) 20 december 2015 kl. 08.51 (CET)

Jag håller med Hangsna. Komposition betyder ju "konsten att producera någonting genom att sätta samman olika komponenter" vilket går att applicera på många fler områden än musik. /ℇsquilo 20 december 2015 kl. 10.09 (CET)

Samma som de två ovan. Att ha en gren på huvudordet låter som en bra lösning. --افيراتير (diskussion) 20 december 2015 kl. 10.21 (CET)

Instämmer att gren på huvudordet är mest POMMF, när alla delbetydelserna är härledda från samma generella grundbetydelse. Lsj (diskussion) 20 december 2015 kl. 11.17 (CET)

Det finns ett par hundra artiklar som länkar till "Komposition": Special:Länkar hit/Komposition. En helt överväldigande majoritet av dem syftar på musikalisk komposition. Faktiskt hittar jag, när jag skummar listan, inte en enda som inte gör det (men några kan nog finnas). Detta tycker jag är ett bra argument för att inte lägga en grensida under huvudordet. Och om någon trots allt genomför en sådan ändring har han/hon alltså lite länkar att rätta till. /NH 20 december 2015 kl. 11.55 (CET)

En majoritet är musiklänkar, men inte överväldigande. Jag hittar snabbt ett antal som inte syftar på musik, och som således är fellänkade idag, t.ex. Edgar Degas, Dekoration, Pieter Bruegel den äldre, Stupa, Banachrum. Den som motsätter sig grensida under huvudordet har också lite omlänkande att pyssla med. Lsj (diskussion) 20 december 2015 kl. 12.18 (CET)

En mycket nätt majoritet i så fall - bland de första 50 visar sig förutom de Lsj hittade visar sig Pehr Hörberg, Gideon Börje, Nattvarden, August Malmström, Josef Hoffman, Pierre Bonnard, Lorenzetti, Fra Angelico, Denis Diderot, Guido från Arezzo och Licium inte heller handla om musik.FBQ (diskussion) 20 december 2015 kl. 15.20 (CET)

Att hamna på en grensida när man ville till en annan artikel och därifrån få klicka sig vidare är ingen större katastrof. /Hangsna (diskussion) 20 december 2015 kl. 15.21 (CET)

Jo, generellt är det ett problem för den som klickar på en länk för att få en förklaring om vad ett ord betyder eller vad som avses med det när en korrekt länk plötsligt ersätts med en grensida. /NH 20 december 2015 kl. 18.21 (CET)

Jag borde nog ha varit tydligare här känner jag. Det kan ju precis som NH skriver vara så men jag tror inte det är så i detta fallet. Om man läser om en musiker som har komponerat något och hamnar på en sida där det står "komposition av musik" som ett av valen så är det okomplicerat. /Hangsna (diskussion) 20 december 2015 kl. 19.29 (CET)

Inte ett större problem än ett klick, men det bör ändå undvikas. Den som gör en grensida av en specifik sida behöver också se till att alla länkar som gick till den specifika sidan även fortsättningsvis leder dit. I det speciella fallet verkar det som om de flesta länkarna kommer via omdirigeringssidan Låt, så det handlar om en enkel redigering på den sidan. Övriga länkar kan ändras med robot. --Larske (diskussion) 20 december 2015 kl. 19.55 (CET)

Att hamna på en grensida är ett betydligt mindre problem än att hamna på fel sida, vilket är vad som sker med alla exemplen ovan idag. Och just därför är det svårt att länka om med bot. Lsj (diskussion) 20 december 2015 kl. 22.09 (CET)

Jag läste nog slarvigt och antog att det fanns en sida som hette Komposition som bara handlade om musikkomposition. Ser nu att det är lite mer rörigt än så. Det verkar ändå vara ett relativt begränsat antal artiklar som länkar direkt till sidan Komposition. De flesta går via ett par omdirigeringssidor. --Larske (diskussion) 20 december 2015 kl. 22.24 (CET)

Password Strength RFC

Hej!

Vi har påbörjat en RFC på Meta för att skärpa lösenordskraven för användare som har konton med redigeringsåtkomst på MediaWiki:Common.js, har tillgång till checkuser eller har tillgång till Oversight.

Denna typ av konton har åtkomst till känsliga delar på våra webbplatser och kan göra svår skada om dessa konton skulle falla i fel händer. I nuläget är det enda kravet att lösenordet ska vara mins ett tecken långt. Vi skulle vilja öka kravet till 8 tecken (bytes) och dessutom bannlysa vissa mycket vanligt förekommande lösenord.

Genom att skärpa lösenordskravet för konton med hög åtkomstnivå hoppas vi kunna göra Wikimediawikis säkrare för alla. Var god läs förslaget i sin helhet här, och gör din röst hörd på denna RFC.

Tack! (Å WMFs säkerhetsgrupps vägnar) BWolff (WMF) (diskussion) 21 december 2015 kl. 09.46 (CET)Levererat genom distributionslista

Lösenord på åtta tecken som inte hör till de några tusen vanligaste minst så långa (och inte till en handfull uppenbara, såsom "Wikipedia"), det är ett mycket modest minimikrav, men tydligen är det nödvändigt att ställa kravet explicit, och jag ser inget problem i att använda tekniska metoder för att tvinga administratörer att rätta sig. Ett problem är att man inte kan hindra lösenord à la "ggggggggg" med de här reglerna, men allt utöver minimistandarden riskerar att hindra olika klasser vettiga lösenord.

Konton utan specialrättigheter berörs inte. De som nu får hårdare krav på lösenorden är sådana vars konton kan användas t.ex. till att samla information om andra användare, inklusive lösenord och IP-adress. Det vore antagligen bra att uppmärksamgöra administratörer på säkerheten överhuvudtaget; man kan inte tekniskt hindra någon från att skriva projekt, användarnamn och lösenord på en lapp som sedan glöms vid biblioteksmaskinen.

--LPfi (diskussion) 21 december 2015 kl. 21.35 (CET)

Ju högre krav man börjar ställa på lösenorden, desto större blir risken att man börjar skriva ner dem. Det är därför vi inte har 6-siffriga pinkoder till kreditkorten.

På min hustrus jobb är kraven att lösenorden ska bytas varje månad. Konsekvensen har blivit att bara en del av personalen använder datorerna. -- Innocent bystander 22 december 2015 kl. 07.38 (CET)

Detta förslag berör inte vanliga användare utan endast användare med utökade behörigheter. Det innehåller inget krav på att lösenorden skall bytas periodiskt. // jorchr 22 december 2015 kl. 07.48 (CET)

I stället för rigida regler baserade på längd och innehåll av siffror, versaler och andra tecken så har jag på meta propagerat för införandet av CrackLib för att avgöra ett lösenords kvalitet baserat på komplexitet. Ettlångtlösenordmedbarabokstäver är fortfarande mycket säkrare än ett kort lösenord med aldrig så intrikata kombinationer av leetspeak. /ℇsquilo 22 december 2015 kl. 11.01 (CET)

en:Two-factor_authentication istället för omständiga lösenordskrav tack. /^Fluff?_Fluff! 22 december 2015 kl. 16.48 (CET)

Jovars! Ett problem där är att hitta ett system som passar alla överallt. Postens system med pin-koder är en stor finns i ***** för oss som inte bär med oss en telefon överallt. Har väl ett företag fått tag i ens mobilnummer, så är det lögn i ******* att få dem att sluta skicka med pin-kod. -- Innocent bystander 22 december 2015 kl. 17.31 (CET)

Jernkontorets bildbank

Kanske är detta ett inlägg som borde ha gjorts på Wikipedia:Bildfrågor, men dels handlar det mer om information än om en konkret fråga, dels tror jag att fler uppmärksammar det hela här på Bybrunnen. Vad det handlar om är att jag precis fått tips om att Jernkontoret i dag har öppnat en historisk bilddatabas sökbar på nätet här. I det tillhörande pressmeddelandet skriver man att det går bra att "fritt ladda ner" bilderna, vilket dock kanske är en litet vag licensspecifikation för att vi skall våga ta bilder därifrån till Commons bums? Någon som har mer tid än jag får därför gärna kontakta någon av de angivna personerna i pressmeddelandet och utreda vad som mer exakt gäller för återanvändning etc. /FredrikT (diskussion) 1 december 2015 kl. 13.28 (CET)

De anger [3]: "Det är fritt att ladda ner och använda bilderna i Jernkontorets bildbank. Om en bild ska användas i reklam- eller marknadsföringssyfte krävs tillstånd av Jernkontoret. Bilderna får inte användas i strid med god sed. Bilderna får inte förvanskas eller säljas vidare. Bildrättigheterna tillhör Jernkontoret och respektive fotograf/konstnär. Källan ska uppges, dvs. fotografens/konstnärens namn samt Jernkontoret.".

Tillståndskrav för kommersiell användning gör nog att det inte kan laddas upp på Commons, tror jag. AlphaZeta (diskussion) 1 december 2015 kl. 14.19 (CET)

Tack, den länken hade jag lyckats missa. Det var ju synd. Sedan är ju frågan om de rent juridiskt kan hävda dessa rättigheter till de bilder där all grundläggande upphovsrätt hunnit löpa ut? /FredrikT (diskussion) 1 december 2015 kl. 14.22 (CET)

Nej, det kan de inte. Har upphovsrätten löpt ut så är bilderna fria att använda. Men även i de fallen så ska vi ju i alla fall ange Jernkontoret som källa. /ℇsquilo 1 december 2015 kl. 14.59 (CET)

Och likväl finns det en hel del svenska biblioteks- och museiorganisationer som försöker hävda en sådan rätt. /FredrikT (diskussion) 1 december 2015 kl. 18.26 (CET)

Offentliga museer får inte göra så. PSI-lagen gäller numera även för dem. Huruvida Jernkontoret lyder under den lagen kanske borde utredas. Edaen (diskussion) 1 december 2015 kl. 18.35 (CET)

Problemet ligger väl i att PSI-lagen "ska inte gälla för handlingar som omfattas av upphovsrätt" (citerat ur vår egen artikel) och i den oklara frågan huruvida nytagna reprofotografier av äldre verk skall anses få förnyad upphovsrätt. I USA finns det ju ett rättsfall som säger att de inte gör det, men i Sverige saknas vad jag vet prejudicerande fall. /FredrikT (diskussion) 2 december 2015 kl. 09.09 (CET)

@FredrikT: I Sverige står förarbeten över domar i rättskällornas hierarki och i den SOU som ligger till grund för upphovsrättslagen är frågan entydigt avgjord. Reprofoton av fotografier och text har ingen egen upphovsrätt.

Av det anförda följer, att den som mångfaldigar en fotografisk bild
genom fotografiska metoder icke åtnjuter självständigt skydd för sin insats;
genom förfarandet har icke framställts någon ny bild. Detta gäller
oavsett om mångfaldigandet sker genom normala kopierings- eller förstoringsmetoder
eller om förfarandet är mera invecklat och innefattar exempelvis
framställning av ett nytt negativ.

–SOU 1956:25, p. 471[4]

I propositionen är uttalandena om reprofoton av konstverk tvetydiga. I propositionen uttalade departementschefen "Jag anser icke heller anledning finnas att, på sätt yrkats från konstnärshåll, från skydd utesluta fotografier av skulpturer, målningar och andra konstverk eller reproduktioner framställda med hjälp av sådana fotografier." Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1960. Edaen (diskussion) 23 december 2015 kl. 17.57 (CET)

AlphaZeta redovisar ovan Jernkontorets regeltext angående "kommersiell användning": Om en bild ska användas i reklam- eller marknadsföringssyfte krävs tillstånd av Jernkontoret. Men räknas då Wikipedia som "kommersiell användning" (även om WP samlar in frivilliga bidrag), på vilket sätt är WP "kommersiellt"? För det andra står det krävs tillstånd av Jernkontoret. Skulle man i så fall inte kunna förhöra sig om sådant generellt tillstånd för WP-användning, så vet vi hur det förhåller sig?--Bemland (diskussion) 14 december 2015 kl. 01.55 (CET)

@Bemland: Det spelar ingen roll om Jernkontoret ger WP tillåtelse under de premisser du nämner, för den "licensen" är inte accepterad på Wikimedia Commons, dit bilderna laddas upp. Licenser som är tillåtna där är alla av sådant slag att kommersiell användning är tillåten. Och detta är ju egentligen en av Wikipedias grundrinciper, att uppslagsverket har ett fritt innehåll (och där begränsning för kommersiell återanvändning inte faller in i definitionen av "fritt"). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 december 2015 kl. 07.27 (CET)

Beskrivningar kring handlingar i böcker/filmer/annan kultur

Hur fria bör vi vara i våra beskrivningar av handlingen när det gäller kultur/skådespel? Jag tycker att jag då och då i dessa sammanhang stöter på ett språk som är lite väl "levande" och mer "fluffigt" än text vi annars skulle tillåta i vanliga beskrivningar i våra artiklar. Ett exempel:

”	Till och med trädgårdsmästaren Antonio, som endast medverkar i de stora ensemblerna i andra och fjärde aktens finaler, får i ett avgörande ögonblick en dramaturgisk sett oumbärlig funktion (andra aktens final). Utan honom kan de lavinartade intrigerna inte rulla vidare.	„
– Figaros bröllop

”	Fru Gunhilds oskyldiga fantasier för att uthärda en grå vardag övergår i sinnessjukdom medan fru Barbro förtärs av olycklig kärlek till ännu en Bourmaister, kusin till fru Gunhild. Fru Barbro försöker döva sina plågor med allehanda upptåg och danskvällar på Frötjärn varefter romanen får en dramatisk kulmen.	„
– Dansen på Frötjärn

Visst är det en målande, levande och säkert korrekt beskrivning men är det en ton vi bör använda i uppslagsverket? /Hangsna (diskussion) 20 december 2015 kl. 16.01 (CET)

Jag är positiv till mer av vad som ofta kallas "fluff", alltså just mer målande beskrivningar och mindre rent staplande av fakta. Givetvis till en viss gräns, men jag kan inte se att den är överskriden i dessa båda fall. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2015 kl. 22.38 (CET)

Varför ska vi acceptera fluffiga beskrivningar fulla med värdeladdade ord om just kultur när vi inte gör det om geografi. På det området har vi varit väldigt noga med att ta bort ord som "naturskön" och så vidare, så varför ska kulturartiklar vara en frizon för värdeord? /ℇsquilo 21 december 2015 kl. 08.49 (CET)

Vilka ord är värdeladdade i de två beskrivningar som citeras? Vi skall inte tala om "vackra vyer", men även när det gäller geografi kan man skildra något måleriskt på ett neutralt sätt. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2015 kl. 09.00 (CET)

Oumbärlig, lavinartad, oskyldiga, grå, olycklig och upptåg är i de sammanhang so de används ovan lika fluffiga som naturskön. /ℇsquilo 21 december 2015 kl. 10.04 (CET)

Nej, de är inställda i ett dramaturgiskt sammanhang och beskriver hur handlingen rent faktiskt ser ut. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2015 kl. 11.20 (CET)

I det första fallet som presenteras är handlingsavsnittet okej, om än lite snårigt. Det som Hangsna hämtat kommer istället från rubriken Operans karaktärer. Jag säger inte att det är avgörande, men det är lite mer förståeligt. Jag och andra har skrivit om handlingsdelarna för att de ska bli mer neutrala, men kanske i mindre grad ägnat oss åt dramatis personae-delarna. Det beror bland annat på att vi är ganska få som skriver om litteratur, dramatik, film och TV (och ännu färre som skriver om radio, opera, musikal och ballett). De flesta artiklar inom det ämnet innehåller därför mest basfakta. (Vi har hundratals artiklar om skådespelare och författare som enbart har en kort ingress och därefter en lista över verk, d.v.s. ingen biografi eller annan information som är intressant.) Om någon till äventyrs har förbarmat sig över artikeln är den antagligen något fluffig, POV:ig och/eller språkligt obearbetad. Jag tror att det är närmast naturligt, eftersom jag ser det mönstret gång på gång: ingen artikel > basfakta > fluffig > mer stringent > ytterligare information med källor > okej artikel. Det andra exemplet som Hangsna tar upp (och tack för att du tar upp ämnet!) är ett exempel på vad engelskspråkiga Wikipedia kallar start-klass på artikeln och i många fall till och med stubb-nivå. Det är ett långsamt arbete att gå igenom de här artiklarna, så alla som vill får gärna hjälpa till.//Hannibal (diskussion) 21 december 2015 kl. 11.28 (CET)

(Redigeringskonflikt) Hangsna skriver ju att beskrivningen "säkert! är "korrekt". "Olycklig kärlek" är exempelvis en synonym till "obesvarad kärlek", och det kan ju konstateras helt objektivt. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2015 kl. 11.29 (CET)

@Hannibal: Tack för vittnesbördet! Jag förnekar inte att jag hittat mycket "fluff" i artiklar av detta slag, alltså text som bör göras stringentare. Ofta är den då också skriven på urusel svenska, vilket gör att språkvårdsproblemen i mina ögon är mer påfallande. Ö h t är detta med språket (meningsbyggnad och i viss mån ordval) enligt min mening vårt största bekymmer. Jag stöter dagligen på artiklar som jag varken orkar märka eller åtgärda. År det ovanligt illa lägger jag in mallen, men inte annars. Tostarpadius (diskussion) 21 december 2015 kl. 11.37 (CET)

I det första exemplet är "till och med" och "lavinartade" onödiga för innebörden. "Oumbärlig" kan med fördel ersättas med "viktig". Så skulle referatet inte bara bli sakligare utan också mer dramaturgiskt korrekt. I det andra exemplet är "oskyldiga" och "allehanda" på samma sätt överflödiga. "En grå vardag" kan med fördel ersättas av "vardagen" eller "sin vardag"; "förtärs av olycklig kärlek" av "lider av obesvarad kärlek" eller "har drabbats av obesvarad kärlek" och slutligen "döva" av "lindra" (det sista är inte lika viktigt). - Referat blir i allmänhet mer effektiva och anslående om de görs så torra som möjlighet. /Ascilto (diskussion) 21 december 2015 kl. 13.12 (CET)

Jag kan acceptera alla de förändringar Ascilto föreslår, men jag ställer mig inte bakom premissen. Alltför torrt språk motverkar sitt syfte. Det avskräcker troligen även presumptiva bidragsgivare. Alla adjektiv bör inte rensas bort. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2015 kl. 08.14 (CET)

Nu är det ju så att kulturen till sin natur ofta är betydligt mer känsloladdat "levande" än vad t ex geografi är (även om dess naturlandskap förvisso än så länge lever) och det gäller även ofta de människor som särskilt sysslar mer/intresserar sig för ovannämnda typ av kulturformer med komiska förvecklingar, stora känslospel och drama. Därför är det inte så konstigt att man gärna beskriver sådana intriger på ett liknande "målande" sätt, vilket ibland också kan ge en bättre uppfattning om vad verket egentligen handlar om. Att beskriva handlingen och personerna i ett typiskt folklustspel på ett sakligt, "avskalat" sätt kan sannolikt ge en ganska märklig, svårbegriplig effekt. Olika slags ämnen har, som jag ser det, olika speciella omständigheter som i en viss mån också måste färga artiklarna, men visst, lagom är ju bäst, som det heter. Allt behöver dock inte stöpas i samma form, det kan bli alltför trist att läsa då.--Bemland (diskussion) 24 december 2015 kl. 01.02 (CET)

little suggestion

Hello, i resorted some disambiguation interwiki links on Wikidata related to Chaos/Caos/Kaos/Хаос etc, and now KAOS is the only unlinked page out of the large set of various spellings, while Kaos (olika betydelser) is well linked, see d:Q453184. Suggestion: maybe you want to combine the two disambiguations on one page? The shorter variant KAOS could easily be included into Kaos, or vice versa, i think (don't know your rules for such issues, so only leave a note here). Holger1959 (diskussion) 24 december 2015 kl. 12.47 (CET)

Thank you. I think none of the alternatives on the page KAOS should be kept, so I simply redirected the page. So now there is only one disambiguation page, Kaos (olika betydelser). More alternatives can be added there. /NH 25 december 2015 kl. 20.51 (CET)

Veckans tävling - År 1916

Vid midnatt startar årets sista Veckans tävling, vilken handlar om År 1916. Det är ett ganska fritt ämne, som handlar om att förbättra artiklar som har någon anknytning till 1916 och vad som hände för 100 år sedan. Du kan skriva nya artiklar, utöka befintliga eller förbättra källorna i befintliga artiklar. Välkommen att tävla!--Historiker (diskussion) 27 december 2015 kl. 19.41 (CET)

Kul! J 1982 (diskussion) 27 december 2015 kl. 21.58 (CET)

Jul-logo

Kan man inte ha någon av de här loggorna till jul? Eller någon annan härifrån?

• 
• 
• 
• 

Klementin (diskussion) 22 december 2015 kl. 07.55 (CET)

Helst inte.--LittleGun (diskussion) 22 december 2015 kl. 08.47 (CET)

Vi får tillräckligt mycket jul nedkört i halsen. Så jag slipper gärna en jullogga. Jobbaren (disk|bidr) 22 december 2015 kl. 09.50 (CET)

Den första tycker jag var fin. Jag skulle inte ha något emot att byta till den den här veckan. /ℇsquilo 22 december 2015 kl. 15.41 (CET)

Det brukar bli motstånd mot att byta logga, men jag stöder att byta några dagar. Instämmer med Esquilo, den första skulle vara trevlig. Jag gör gärna en svensk version om ingen annan vill.AlphaZeta (diskussion) 22 december 2015 kl. 16.08 (CET)

Som LittleGun och Jobbaren. Det är tillräckligt med julhysteri som är redan. Dessutom finns det åtskilliga som av olika anledningar inte firar kristna högtider (även om julen är i praktiken är kommersens stora högtid....).--MagnusA 22 december 2015 kl. 16.15 (CET)

Eftersom vi inte byter logga vid högtider som är viktiga för andra religioner tycker jag inte att vi ska göra det nu heller. Vill man ha julstämning tycker jag det görs bättre oss aktiva användare sinsemellan. /Ariam (diskussion) 22 december 2015 kl. 16.19 (CET)

Vill man själv ha det hysteriskt kommersiellt här också, så går det utmärkt utan att störa andra. Se här. -- Innocent bystander 22 december 2015 kl. 17.39 (CET) (Tror det är persiskt nypr jag firar nu.)

Julen hör till den västerländska kulturkretsen och kan knappast ses som något exklusivt religiöst. Numera firas den även i länder med annan majoritetsreligion än den kristna. Den första är smakfull och föga kommersiell, samtidigt som den är religiöst neutral. Jag stöder att den läggs in under en begränsad tid (förslagsvis 24-30 december). Tostarpadius (diskussion) 22 december 2015 kl. 17.45 (CET)

Instämmer med Tostarpadius, men ser hellre att den ligger på 23-27. Sedan är det fokus på nyåret. /Mikael Lindmark (diskussion) 22 december 2015 kl. 20.29 (CET)

Nej, låt oss slippa julpynt. Järnek har väl föga koppling till svensk tradition? Rex Sueciæ (disk) 22 december 2015 kl. 21.45 (CET) 

@Rex Sueciæ: Glöm inte det globala perspektivet! @MikaelLindmark: Värnlösa barns dag hör till julen, så åtminstone till dess bör den få ligga kvar. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2015 kl. 21.49 (CET)

Ingen stor sak, gör som ni vill. :-) (Upphörde inte Värnlösa barns dag att vara en kyrklig högtid redan 1772?) Rex Sueciæ (disk) 22 december 2015 kl. 22.14 (CET)

Alla andra Wikipedior brukar julpynta logan! Kan vi inte göra det lite fint här till jul?Klementin (diskussion) 22 december 2015 kl. 21.59 (CET)

Måste man göra som "alla andra"? --MagnusA 22 december 2015 kl. 22.04 (CET)

Nej, men varför kan inte vi också få det lite fint? Det är inget kommersigt med en pyntad loga...Klementin (diskussion) 22 december 2015 kl. 22.06 (CET)

Nej, stop, inget julpynt på loggan! Det är religiöst (hur religiös julen nu är...) och här därför inte hemma i ett neutralt uppslagsverk. /Hangsna (diskussion) 22 december 2015 kl. 22.11 (CET)

Fina loggor, men jag är böjd att måsta hålla med Ariam med flera. Matanb (diskussion) 22 december 2015 kl. 22.31 (CET)

Det är nog dags att konstatera att vi inte kommer att uppnå konsensus i denna fråga, vilket innebär att logotypen förblir den gamla vanliga. God jul tillönskas i alla fall alla som firar högtiden! Jag hoppas att övriga får några fina dagar även utan helgfirande. Tostarpadius (diskussion) 23 december 2015 kl. 06.43 (CET)

Fast jag tänker, Tostarpadius, att när någon inför jul är så sträng som MagnusA, Hangsna, LittleGun m.f.l så är det inte på riktigt. I morgon när vi vaknar kommer de säkert att ha överraskat oss och julpyntat hela Wikipedia!Klementin (diskussion) 23 december 2015 kl. 09.10 (CET)

Hmmm... Varför är det vi "vi stränga" som kanske skulle byta åsikt sådär över en natt? Varför gäller det bara oss med åsikter utanför den kulturellt korrekta åsikten? Varför gäller det inte de som har fastnat i den här hysterin vare sig de vill eller inte? --MagnusA 23 december 2015 kl. 12.52 (CET)

Jag skojade lite grand, @MagnusA:Klementin (diskussion) 23 december 2015 kl. 16.54 (CET)

Jag ser det inte som uttryck för någon hysteri om man några dagar kring själva julhelgen lägger in en trevlig logotyp. Hade den kommit på plats i oktober hade det varit en annan sak. Tostarpadius (diskussion) 23 december 2015 kl. 13.27 (CET)

Jag kan bara svara för mig själv men nej, det kommer inte hända. Troligare då att jag till och med återställer om någon annan får för sig att "överraska". :) /Hangsna (diskussion) 23 december 2015 kl. 09.14 (CET)

Jag har klickat mig runt lite på måfå bland språk vars talare jag tror firar jul Jag såg inga utbytta logotyper... så vilka är "alla andra"? /NH 23 december 2015 kl. 17.31 (CET)

Vänta till den 25. Det är då julen börjar utanför Norden. Först då kan vi bedöma om vi är udda eller inte. Tostarpadius (diskussion) 23 december 2015 kl. 17.48 (CET)

I stället för att ändra logotypen kunde vi väl i alla fall inleda en tradition att – fullt encyklopediskt – på huvudsidan lägga in någon lämplig symbol för respektive högtid i världen med kort beskrivning/artikellänk under dess varaktighetstid. Då uppmärksammas dagarna (även länders nationaldagar etc) samtidigt som det har relevans för encyklopedin och allmänbildningen.--Bemland (diskussion) 24 december 2015 kl. 00.37 (CET)

Den finns, se dagens datum på huvudsidan.--LittleGun (diskussion) 24 december 2015 kl. 07.40 (CET)

Den 25:e har iofs bara börjat i vissa delar av världen, men jag har roat mig med att kolla loggor på ett 50-tal språkversioner, inklusive de tio "wikipedia.org"-språken, de tolv språken på "wikipedia.se", de nordiska språken och språken runt Östersjön. Kroatiskspråkiga Wikipedia är den enda jag snubblat på som använder en jullogga. De har då använt den serbokroatiska loggan som föreslagits även här ovan. Varken serbokroatiska, bosniska eller serbiska Wikipedia använder den. Nu måste man absolut inte göra som alla andra, men efter 15 jular utan modifierad logga kan det kanske ses som gammal fin Wikipediatradition att inte byta ut den och låta Google och andra doodla till det. Hojta gärna om ni hittar fler julloggor. Gott Slut!--LittleGun (diskussion) 25 december 2015 kl. 16.31 (CET)

Förr om åren var det så i alla fall, det är därför det finns en Commonskategori för logorna.Klementin (diskussion) 26 december 2015 kl. 05.24 (CET)

Jag menade iofs 15 jular utan jullogga på svenskspråkiga Wikipedia, de andra känner jag inte till. Fast commonskategorin visar inte att de använts centralt. Det kan vara loggor som aldrig använts eller bara använts på egna användarsidor till exempel.--LittleGun (diskussion) 26 december 2015 kl. 08.27 (CET)

Jagtycker mig minnas att det på svenska Wikipedia för en tio år sedan var en logga med tomteluvan..? Jag är helt säker på att engelska Wikipedia förr om åren hade framför allt luvan-loggan. Från det ena till det andra ser jag att det finns några Ramadan-loggor, Nowruz-loggor, och gissningsvis Songkran-loggor. Här på vad jag antar är ryska Bybrunnen är en omröstning om Wikipedia-loggor.Klementin (diskussion) 26 december 2015 kl. 09.49 (CET)

Ok, så minns inte jag det. Jag hittar inga diskussioner som pekar på det i Bybrunnens arkiv heller. Till min förvåning hittade jag inga diskussioner alls om att byta logga vid jul.

Ja, ryskspråkiga verkar köra på nyår. Det kommer säkert flera att göra. Sen är det väl en del regioner som firar trettondagen mer än julafton också, så det kanske dyker upp fler vad det lider. Svårt att tro att det kommer bli alla andra dock.--LittleGun (diskussion) 26 december 2015 kl. 17.18 (CET)

I Ryssland är det nyår som är "den stora" helgen såhär års och om jag förstått det hela rätt så var det så även under sovjet-tiden. Jesu födelse "firas" av den rysk-ortodoxa kyrkan men enligt deras kalender, dvs först efter nyår ungefär vid vår trettondag. Jag kan ha missuppfattat det där om Jesu födelse men våra teologer Tostarpadius eller Taxelson (eller någon anna som vet?) kanske kan bekräfta eller förtydliga? På senare år försöker nog handlarna infora köpfest-julen som i västvärlden. Om det går så bra vet jag däremot inte. --MagnusA 26 december 2015 kl. 21.29 (CET)

Ja, alldeles så förhåller det sig. Det är alltså skillnaden mellan den gamla julianska kalendern och vår västerländska gregorianska kalender som spökar. Den gamla ligger för närvarande (sedan år 1900) 13 dagar fel, varför 25 december enligt gamla infaller på vad som enligt nya är 7 januari - då firas jul av ryskortodoxa serbiskortodoxa, koptiska och etiopiska kyrkorna, medan andra, bla de grekiska, finska och syriska ortodoxa kyrkorna firar jul enligt västerländsk kalender. Mellan 1800 och 1900 var det dock 6 januari, vilket gjorde att gamla stilens juldag sammanföll med nya stilens trettondag (Epifania, och det spreds en seglivad faktoid att de ortodoxa firar Kristi födelse på epifania och inte jul, vilket alltså inte är sant för de alra flesta ortodoxa. Men den traditionen finns dock i den Armeniska kyrkan - och då de ju samtidigt håller fast vid gamla kalendern, infaller deras firande av Jesu födelse 19(?) januari enligt vår kalender. Taxelson (diskussion) 26 december 2015 kl. 21.48 (CET)

I cirka två veckor från nyår ("vår" kalender) och framåt brukar vi årligen få en stor rysk turistström till Åre... :-) /Vostok (disk.) 27 december 2015 kl. 13.48 (CET)

Ännu en faktoid jag gått på. Jag har fått lära mig att eftersom det var först på trettondagen som de tre vise männen kom fram med sina gåvor är det därför vissa regioner delar ut presenter på trettondagen. Jag tror till och med någon som firar på det viset har sagt så till mig.--LittleGun (diskussion) 27 december 2015 kl. 15.12 (CET)

@LittleGun: När vi ändå är inne på faktoider: Det sägs ingenstans att de vise männen var tre till antalet. Det sägs inte heller att de kom till stallet. De kom hem till familjen som bosatt sig i Betlehem. Innan de vise männen kom hade det gått minst en månad och familjen hade hunnit till Jerusalem och tillbaka. Dessutom dödade Herodes alla gossebarn upp till två års ålder. Varför göra det om han var mindre än en månad gammal vid tiden för besöket? -- Innocent bystander 29 december 2015 kl. 12.03 (CET)

Ok, fast jag tycker inte riktigt att det kvalificerar sig som faktoider. Eftersom de berättelserna och dess traditioners verklighetsförankring ifrågasatts länge och ljudligt.--LittleGun (diskussion) 29 december 2015 kl. 12.42 (CET)

God jul!

God jul alla wikipedianer!--Klementin (diskussion) 24 december 2015 kl. 08.55 (CET)

Blir både förbryllad och förskräckt över hur pass många som tycks ogilla julen (av ovanstående diskussion att döma)! Jag hade inte alls haft nåt emot en jullogga i 2–3 dagar, tvärt om... Hur som haver vill jag önska alla julfirande WP-fantomer en riktigt god jul, och ni icke-firare får väl åtminstone ha en trevlig helg! /Mvh Vostok (disk.) 23 december 2015 kl. 22.29 (CET)

God jul önskar jag er alla, jullogga eller inte på wikin spelar i sammanhanget ingen större roll, men däremot är en "God jul"-tråd ett måste. En fin tradition. :-) Obelix (diskussion) 23 december 2015 kl. 22.32 (CET)

God Jul-helg!--Bemland (diskussion) 24 december 2015 kl. 00.37 (CET)

God jul allesammans! Frisko ^{(dis.) (bid.)} 24 december 2015 kl. 00.42 (CET)

God Jul!--LittleGun (diskussion) 24 december 2015 kl. 07.36 (CET)

Önskar er alla svWikipedianer en riktigt God Jul! --Allexim (diskussion) 24 december 2015 kl. 08.42 (CET)

En riktigt God Jul önskar jag alla! Idunius 24 december 2015 kl. 09.04 (CET)

Jag önskar er alla en riktigt God Jul!--Historiker (diskussion) 24 december 2015 kl. 10.28 (CET)

även jag önskar er alla en riktgt god jul, från immanuelskyrkans Julkonsertmässa i Stockholm. (Julloggan har inget med att man inte gillar julen att göra, utan WP är till för alla. Adville (diskussion) 24 december 2015 kl. 10.39 (CET)

God Jul! --JohanahoJ (diskussion) 24 december 2015 kl. 10.42 (CET)

God jul. J 1982 (diskussion) 24 december 2015 kl. 11.46 (CET)

En fin jul önskar jag er alla! / Pontuz (diskussion) 24 december 2015 kl. 13.17 (CET)

Ja, god jul allesammans! /ℇsquilo 24 december 2015 kl. 13.38 (CET)

God jul till alla! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 24 december 2015 kl. 15.41 (CET)

God Jul och Gott Nytt År till alla. --Lill-Ann (diskussion) 24 december 2015 kl. 19.20 (CET)

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, till både läsare och skribenter! Deryni (diskussion) 25 december 2015 kl. 18.22 (CET)

God Jul & Gott Nytt År!! C T Johansson (diskussion) 26 december 2015 kl. 06.10 (CET)

God jul till alla! Dieselmotorvagnar (till stationen) 26 december 2015 kl. 09.42 (CET)

En god jul och ett gott nytt år till er alla! /Mikael Lindmark (diskussion) 26 december 2015 kl. 21.59 (CET)

Ihopfällda navigationsrutor

För oväntat beteende hos navigationsrutor, se denna diskussion.--Paracel63 (diskussion) 29 december 2015 kl. 21.01 (CET)

Månadens nya och utökade artiklar

Kataloniens parlament och Merkurius.

Kataloniens parlament utsågs till november månads bästa nya artikel. Samtidigt har Merkurius framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 200 nya och 70 utökade novemberartiklar har 26 respektive 19 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen.

Under december var det något fler som deltog i omröstningen om månadens bästa nya artikel och bästa artikelutökning. Jag hoppas att det är en trend som kan hålla i sig, eftersom fler röster och fler läsare av artiklarna nog leder till att både artiklarna blir bättre och att de bra artiklarna får fler läsare. God fortsättning! --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2016 kl. 18.49 (CET)

Vänsterpil (←) i automatiska sammanfattningar

En del redigeringssammanfattningar genereras automatiskt av MediaWiki-programvaran av vissa villkor (se vidare Wikipedia:Automatisk sammanfattning). Exempel på sådana sammanfattningar är:

• ←Omdirigerade sidan till $1
• ←Tömde sidan
• ←Ersatte sidans innehåll med '$1'
• ←Skapade sidan med '$1'

"$1" är en variabel.

Alla dessa har en indelande vänsterpil (←) med en länk till ”Wikipedia:Automatisk sammanfattning” för att markera att det är en automatisk sammanfattningar. Två stycken av dessa saknar dock den inledande vänsterpilen. Dessa är:

• ←Skapade tom sida
• Nytt avsnitt: /* $1 */

Kan någon administratör lägga till vänsterpilen även i dessa sammanfattningar. Administratörer kan redigera dem via systemmeddelandena MediaWiki:Autosumm-newblank respektive MediaWiki:Newsectionsummary. Det är enbart att infoga koden [[Wikipedia:Automatisk sammanfattning|←]] i början. --Omnibit (diskussion) 22 december 2015 kl. 09.48 (CET)

@Omnibit: Fixat nu! Frisko ^{(dis.) (bid.)} 22 december 2015 kl. 10.12 (CET)

Tack! --Omnibit (diskussion) 22 december 2015 kl. 10.24 (CET)

Men går det att göra på något sätt så att det nu inte blir dubbla pilar, en åt var håll, på diskussionssidor och Wikipediasidor? Kommentaren här ser ju helknasig ut och jag klickade på fel pil först. Det skulle väl räcka med att inte ha det på "Newsectionsummary" så slipper man det på alla ställen där det är nytt avsnitt? Den "funktionen" kan man ju ändå inte använda i artiklar. /Hangsna (diskussion) 22 december 2015 kl. 22.13 (CET)

Skulle man inte kunna ha den här länken i själva sammanfattningen istället för i denna irriterande pil som lockar en att trycka på fel plats? Som typ Skapade sidan med '$1'? -- Innocent bystander 24 december 2015 kl. 07.45 (CET)

Behövs vänsterpilarna? Behöver vi verkligen länka till en sida med uppenbara förklaringar av typ "Skapade tom sida" betyder "En ny sida har skapats utan innehåll (0 byte)"? Jag tycker att vi tar bort dem helt. Det är bara vi och engelska Wikipedia som har dessa, som jag kan se. AlphaZeta (diskussion) 24 december 2015 kl. 12.01 (CET)

Omnibit, Frisko, Hangsna, Innocent bystander, AlphaZeta: Blir det inte mindre komplicerat – och enklare att träffa rätt på mobilen – om det som i dag ser ut så här:

←Nytt avsnitt: →Lugdunam

görs om till

←Nytt avsnitt: Lugdunam

Det vill säga ta bort högerpilen och länka avsnittet. Större klickyta på det som verkligen är viktigt. Nirmos (diskussion) 24 december 2015 kl. 20.54 (CET)

Det utesluter ju inte heller Innocent bystanders idé. Samma exempel som ovan skulle då kunna förkortas ytterligare till

Nytt avsnitt: Lugdunam

Nirmos (diskussion) 24 december 2015 kl. 21.05 (CET)

Vänsterpilen var ursprungligen tänkt att peka ut användarnamnet på den som utförde åtgärden. "AlphaZeta[..] ←Skapade tom sida", där pilen alltså kan ersättas med användarnamnet. Meningen "←Nytt avsnitt: Lugdunam" är svår att förstå. Varianten "←Skapade nytt avsnitt: Lugdunam" är klart bättre. Om man nu öht behöver dessa vänsterpilar, jag kan inte se att de fyller någon viktig funktion. AlphaZeta (diskussion) 24 december 2015 kl. 23.07 (CET)

@Nirmos: Med brister i synen är det en utmaning att hitta rätt pil med desktopen. Med mobilen skulle jag inte ens få för mig att söka här, varför jag inte heller har någon sådan. Jag är van att klicka på högerpilen för att komma till rätt avsnitt. Vänsterpilen ser jag ingen poäng med alls. -- Innocent bystander 25 december 2015 kl. 06.49 (CET)

Vänsterpilen i sammanfattningen för nytt avsnitt var möjligen olycklig, fast varför raderades MediaWiki:Autosumm-newblank? Där anser jag att vänsterpilen motiveras. --Omnibit (diskussion) 1 januari 2016 kl. 10.38 (CET)

Jag raderade den av misstag, och har återskapat den nu. Bra att du uppmärksammade det. /NH 3 januari 2016 kl. 14.19 (CET)

Gott nytt år!

Fyrverkerier

Ett riktigt gott nytt år önskas till alla läsare och bidragsgivare! --Omnibit (diskussion) 1 januari 2016 kl. 00.00 (CET)

Jag önskar detsamma!--Historiker (diskussion) 1 januari 2016 kl. 00.00 (CET)

Gott nytt wikiår! Obelix (diskussion) 1 januari 2016 kl. 00.09 (CET)

Gott nytt år! /JohanahoJ (diskussion) 1 januari 2016 kl. 00.24 (CET)

Gott nytt år! J 1982 (diskussion) 1 januari 2016 kl. 00.31 (CET)

Gott nytt år! /Vostok (disk.) 1 januari 2016 kl. 00.43 (CET)

Gott nytt år på er alla! / Pontuz (diskussion) 1 januari 2016 kl. 01.05 (CET)

Gott nytt år skribenter! /Ralof (diskussion) 1 januari 2016 kl. 01.12 (CET)

Gott nytt år på alla medresande! Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 januari 2016 kl. 01.16 (CET)

Gott nytt år alla! Klementin (diskussion) 1 januari 2016 kl. 08.50 (CET)

Önskar alla svWikipedianer God fortsättning på det nya året! --Allexim (diskussion) 1 januari 2016 kl. 12.10 (CET)

Detsamma! God helg, skulle man också kunna säga. --Paracel63 (diskussion) 1 januari 2016 kl. 18.50 (CET)

Gott nytt år!--LittleGun (diskussion) 3 januari 2016 kl. 08.45 (CET)

Gott nytt år! Chicbyaccident (diskussion) 3 januari 2016 kl. 17.56 (CET)

Listor med förkortningar

Jag köpte en ordbok i dag och fick en idé efter att ha bläddrat igenom. Jag tänkte, varför kan inte svenskspråkiga Wikipedia ha listor med förkortningar och allt samlad i en kategori för densamma? Kravet är såklart att listorna ska vara encyklopediskt relevanta och att förslaget inte ska "förpassas" till Wiktionary. För att uppfylla kravet behövs en övergripande tanke som dessutom ska vara vägledande för läsarna. Ett förslag exempelvis: Lista över statsförkortningar. Vad tror ni andra? Vi efterforskar på detta om det behövs. --Vannucci (diskussion) 14 december 2015 kl. 20.02 (CET)

När det gäller statsförkortningar finns det flera olika beroende på användningsområde, se nationalitetsbeteckning. Thoasp (diskussion) 14 december 2015 kl. 20.21 (CET)

En (ord)lista över förkortningar tror jag skulle kunna vara väldigt användbart och intressant (tanken slog mig med, i ett annat sammanhang, efter att jag hade läst det här.. :)). Man får se till att hålla verkligen etablerade förkortningar i alla fall åtskilda från lite mer vardagliga (som kanske också ibland kan vara noterbara; mer slangbetonade är väl ett annat fall, men jag tänker att det finns en nivå däremellan. För den delen kan "slangförkortningar" vara intressant med, men sådana listor är svåra att hålla stringenta och städade.) Jag tycker inte att det måste ligga på WP, jag tänker att det skulle kunna vara något som vore en naturlig del att ha med i Wiktionary (finns det något där än?). (Vi har några grundexempel på förkortningar i artikeln förkortning.) Det bör ju gå bra att länka dit härifrån, på relevanta ställen.

Finns det förresten någon bra källa som listar förkortningar och deras betydelser? flinga 23 december 2015 kl. 13.54 (CET)

Ser man på, SAOB har en. Det är väl, förmodar jag, bara förkortningar som är med i/används eller använts i SAOB, men den är rätt omfattande ändå. flinga 4 januari 2016 kl. 17.25 (CET)

Viktiga förändringar från årsskiftet (församlingar)

Från 1 januari 2016 upphör församlingen som ett indelningsbegrepp för fastigheter och i och med de även människor i Sverige. Lantmäteriet och Skatteverket håller inte längre reda på församlingars gränser eller kopplingar fastigheter och individer till detta församlingar. Se Sveriges distrikt. Som indelningsbegrepp ersätts de av kommuner och distrikt och sockenbegreppet är fortfarande gångbart (lantmäteriet och RAÄ underhåller dess gränser och Lantmäteriet har kvar koppling fastighet-socken).

Dessa förändringar påverkar oss:

Orter, platser och byggnader

Det är från 2016 inte korrekt skriva att en ort eller plats "ligger" i en församling. Korrekt är att använda kommun eller distrikt och även ort eller socken kan användas som referens. I {{Ortsfakta Sverige}} har ref till församling tagits redan tagit bort och ersatts med möjlighet referera till distrikt och i löptexten har jag gått igenom och ersatt församlingsref med sockenref. Även för gårdar har jag försökt ändra men det finns säkert kvar några ref som bör tas bort. Svårare är med kyrkobyggnader där det (alltför) ofta står de ligger i en församling. Att ange de ligger i en socken/distrikt/tätort/kommun och tillhör en församling är korrekt och det har introducerats successivt men inte överallt.

Födda och avlidna

För personer födda eller avlidna i Sverige efter årsskiftet är det inte längre korrekt skriva de är födda/avlidna i en församling. Kommun är alltid korrekt, tätort kan vara OK och med viss tvekan distrikt. Socken är inte OK för de som fötts eller avlidit från 2016.

När det gäller födda och avlidna i socken har det diskuterats mycket, men det verkar finnas konsensus för att socken är OK fram till 1974, därefter gäller kommun. Thoasp (diskussion) 30 december 2015 kl. 19.21 (CET)

Hur säkerställa att just denna skillnad inte medför världens kaos? Må vara att det inte längre är korrekt att skriva att X är född i Y församling, men vi vill ju knappast att de som fram till och med årsskiftet faktiskt fötts i en församling plötsligt inte är det? Jag drar en parallell till FredrikT:s farhåga nedan om historisk information. Framtida redigerare får ju inte börja plocka bort församlingsbegreppen bara för att man inte är med på skillnaden mellan indelningen 2015/2016? Riggwelter (diskussion) 30 december 2015 kl. 19.29 (CET)

Jag tror också detta kommer bli en återkommande kli-i huvudet grej åren framöver, och många som inte kommer "förstå" vad som gällt fram till nu. Egentligen ser jag det mycket olyckligt vi baserat födelse och dödsplats på en organisations"tillhörighet"-församling-och inte var fastigheten är/var belägen som man var bokförd på. Då skulle också tjafset som rådde på 50-telet rätats ut, då man plötsligt några år angav var platsen för BBt var belägen (som då kunde skilja sig från var man var folkbokförd). Fastigheter låg före 1971/1974 i socknar/städer/köpingar och därefter i kommuner.Yger (diskussion) 30 december 2015 kl. 20.29 (CET)

Den svenska folkbokföringen har varit baserad på församling och inte jordebokssocken. För långa serier är det fortfarande församling som gäller. I källorna, t. ex. Sveriges dödbok, är det församling som finns angiven, aldrig jordebokssocken. Att ändra det till socken skulle kräva en hel del egen forskning och mer detaljerade källor än de vi normalt har tillgång till. Det kommer ju att fortsätta att vara så. De källor vi har, och kommer att ha, tillgång till kommer även fortsättningsvis att uppge födelseförsamling eller dödsförsamling för personer födda, respektive döda, till och med imorgon. Edaen (diskussion) 30 december 2015 kl. 20.40 (CET)

Ja så är det ju. Och dessa myndighetsbelut kommer skapa kli-i-huvudet för kommande generationer som inte kommer förstå logiken.Yger (diskussion) 30 december 2015 kl. 21.57 (CET)

Sedan 1947 gäller regeln om födelsehemort. Det var dessförinnan man angavs som född där barnbördshuset eller förlossningsavdelningen fanns. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2015 kl. 00.17 (CET)

Rapporteringsindelning

från 2016 sker inte längre någon rapportering från SCB per församling (mer än möjligen antalet medlemmar som väl annars Svenska kyrkan kommer hålla reda på). Då nya siffror från SCB dröjer några månader, så finns det ingen anledning att före dess ta bort dessa uppgifter från främst församlingsartiklarna. Och redovisning av uppgifter från före 2016 per församling är ju fortsatt korrekt

Övrigt

Jag avser ta bort församling som rubrik i navboxarna för kommuner 1 januari. Att ta upp församlingar under en rubrik religion (eller dylikt) i orts och kommunartiklarna är fortsatt relevant. I några kommunartiklar anges nu de församlingar som utgjorde rapporteringsindelningar före 2016, vilket är en fortsatt korrekt uppgift, men kanske alltmer irrelevant ta med, men jag tänkte inte ändra detta till att börja med Yger (diskussion) 30 december 2015 kl. 10.37 (CET)

En kommentar: jag hoppas verkligen att inläggandet av distriktstillhörighet inte innebär att man samtidigt helt tar bort uppgiften om vilken församling platsen tidigare hört till utan att detta står kvar som en parallell historisk information? Annars kommer det nog att bli mycken förvirring när man skall sammankoppla våra artiklar med uppgifter i äldre källor. /FredrikT (diskussion) 30 december 2015 kl. 10.43 (CET)

Det finns en risk, som redan sedan åtskilliga år gjort sig påmind, nämligen att man retroaktivt betraktar Svenska kyrkan som en religiös organisation bland andra. I historiska sammanhang bör kyrkans roll som statlig myndighet framgå. Edaen (diskussion) 30 december 2015 kl. 10.46 (CET)

I distriktsartiklarna finns kopplingar både till tidigare församlingar och tidigare socknar(städer/köpingar). Om det skulle anges historisk koppling är socken betydligt bättre, församlingarna har sedan 2000 ändrats i rasande fart, och att kunna spåra dessa ändringar i varje ortsatikel ser jag inte som varande av värde. Mange01 har också en liggande önskan att i mallen för orter borde socken anges.Yger (diskussion) 30 december 2015 kl. 10.53 (CET)

Svenska kyrkan är alltjämt begravningsmyndighet i större delen av landet. Att hennes församlingar legat till grund för folkbokföringen har dock varit en alltmer orimlig kvarleva från ett annat samhälle. Det är glädjande att det upphör och att staten sätter större värde på hennes historiska församlingar (socknarna) än hon själv gör. Varför skulle det kunna vara felaktigt att skriva att någon är född i ett visst distrikt? Tostarpadius (diskussion) 30 december 2015 kl. 11.03 (CET)

Med tanke på att majoriteten av befolkningen tillhör Svenska kyrkan och att det finns lagstiftning som kräver att hon är en rikstäckande folkkära bör dock nuvarande församlingar och kommande ändringar i den kyrkliga indelningen anses vara relevant information. Tostarpadius (diskussion) 30 december 2015 kl. 11.06 (CET)

Församlingsartiklarna berörs inte av detta och skall självklart ligga kvar~. Och inför detta årsskifte levererar SCb uppgifter om ändringar som jag för in. Bara om SCB upphör leverera dessa data (och inte ersätts av Svenska kyrkan) blir det en fråga hur vi skall göra.Yger (diskussion) 30 december 2015 kl. 11.15 (CET)

Det kommer givetvis att gå att få fram information från Svenska kyrkan, men risken är att det blir svårt, eftersom besluten delvis fattas på lokal nivå, om än med godkännande från stiften. I "Matrikel för Svenska kyrkan", som utkommer varje år, torde dock de aktuella uppgifterna komma att publiceras. Tostarpadius (diskussion) 30 december 2015 kl. 11.21 (CET)

(Lite utanför ämnet men kanske ändå intressant i sammanhanget:) Nya siffror från SCB gällande befolkning och areal stäms av vid tidpunkten 2015-12-31. Dessa publiceras dock inte förrän 2016-10-19 (tätorter) respektive 2016-11-16 (småorter). /Hangsna (diskussion) 30 december 2015 kl. 11.26 (CET)

Jag tycker inte att vi skall börja ange gårdar och byars lägen utifrån distrikten. Lantmäteriet själva använder jordebokssocknarna som de såg ut 1993 som särsliljning även om dessa inte längre används i andra sammanhang. När distriksindelningen beslutades gjordes ingen kontroll om detta innebär att det finns byar med samma namn i samma distrikt vilket kan vara fullt möjligt RAÄ gjorde vissa stickprov för att se hur vanligt det var pch det verkar vara relativt sällsynt. Likafullt tycker jag inte att det i dagsläget är lämpligt att gå över till distrikt.FBQ (diskussion) 30 december 2015 kl. 11.57 (CET)

Redovisning av folkmängden i framtiden

Kommer SCB i fortsättningen att redovisa distriktenas folkmängd istället för församlingsfolkmängden? Enligt den här sidan gör de inte så. Det är mycket tråkigt om man kan inte ha statistik eftersom möjligheten att hålla kvar gammal områdesindelning var kanske den största orsaken att skapa Sveriges distrikt. Raksa123 (diskussion) 4 januari 2016 kl. 18.51 (CET)

I maildialog i december tjurade de fortfarande ("vi måste få klarare (bättre) gränsangivelser från lantmäteriet, innan vi kan göra något") men jag uppfattade dock att det vara klart de tänker sig leverera statistik per distrikt. Men det kan nog ta ett tag innan leveranser kommer igång. Lika intressant är hur de kommer göra med tät-/småortuppgifter. Kommer deras leverans avseende siffror för 31 december 2015 ha en länk till i vilket distrikt orten ligger eller ej? Yger (diskussion) 4 januari 2016 kl. 19.03 (CET)

Kvalitetsmätningen januari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Pov och Städa har minskat, i övrigt oförändrat eller ökningar.Yger (diskussion) 1 januari 2016 kl. 07.50 (CET)

Jag noterar att den procentuella andelen artiklar med kvalitetsproblem minskat påtagligt sedan förra mätningen. Ska vi tacka Lsjbot för det!? Deryni (diskussion) 1 januari 2016 kl. 09.44 (CET)

Absolut, fler artiklar minskar procenten. Infoga håller sig på en ganska hög nivå, jag har funderat lite kring den. Är "problemet" att de blir liggande för att det är tveksamt om artiklarna bör infogas eller för att det är jobbigt att göra det? /Hangsna (diskussion) 1 januari 2016 kl. 09.47 (CET)

Infoga i "vanliga fall" är ett 10-tal per månad som är hanterbart. Sedan är det några mycket stora grupper som lagt in (helt korrekt) som främst handlar om dubbletter skapade av Lsjbot.Yger (diskussion) 1 januari 2016 kl. 10.08 (CET)

Varför är robotartiklar inte med i kvalitetsmätningen? Jag förstår att kategorin i sig växer snabbare än vad som går att rätta, men det borde finnas ett mått på hur snabbt dessa artiklar blir granskade. Åkebråke (diskussion) 1 januari 2016 kl. 14.08 (CET)

Hur menar du att robotartiklar inte är med? Om de är mallade med någon av ovanstående mallar så är de väl med!? /Hangsna (diskussion) 1 januari 2016 kl. 16.23 (CET)

@Åkebråke, Hangsna: Jag tror att det som åsyftas är artiklarna med {{robotskapad}}. Denna mall är dock inte klassad som en åtgärdsmall (vad jag kan se).--Paracel63 (diskussion) 1 januari 2016 kl. 18.56 (CET)

Precis, den klassas inte som åtgärdsmall, men är likväl en mall som uppmanar en att kolla artikelns kvalitet: "Denna artikel har skapats av en robot och kan bland annat innehålla språkliga fel eller ett märkligt val av bilder." Sen är artiklarna väldigt korta också, det är inte lätt att förlänga artiklar om obskyra organismer och platser.Åkebråke (diskussion) 1 januari 2016 kl. 19.45 (CET)

Eftersom du inte tagit del av diskussionerna kring automatskapade artiklar kan jag kort summera hur läget ser och såg ut. En gång i tiden (för några år sedan) skapades ca 10000 artiklar om i princip alla jordens fåglar. Många ville då att så mycket som möjligt skulle proppas in i artiklarna, bl.a. några rader maskinöversatt text. Bilderna som stoppades in i artiklarna kom från kategorierna på Commons och plockades in på måfå i gallerierna. Maskinöversättningen var ingen höjdare, medan bildvalet var hyfsat men inte perfekt.

Efter ungefär ett år hade alla fågelartiklar gåtts igenom och alla ser riktigt bra ut. Alla andra automatskapade artikelserier som gjordes efter fåglarna saknar helt maskinöversättning och har en mer förfinad algoritm för bildval. Emellertid fortsatte mallen att läggas in även i de nya artiklarna. Frågan är om det var nödvändigt eller inte. Själv anser jag att man borde göra som i industrin och godkänna hela serien när man gått igenom några hundra felfria artiklar. Det finns ingen konsensus att göra på detta sättet, utan artiklarna kommer att ligga mallade tills gemenskapen bestämmer att mallen ska tas bort ur vissa eller alla serier. Anledningen till att den här lösningen mejslat fram är det tidvis dåliga debattklimatet på Wikipedia. Det är helt enkelt enklare att skapa artiklarna så att så få konflikter och så lite tjafs som möjligt uppstår, och fixa till det man egentligen ville ha gjort senare. Artiklarna är inte i behov av att fixas förhand. Hittar man systematiska fel kan man be någon med botkonto att fixa artiklarna. Rättningar av systematiska fel ska inte göras förhand utan maskinellt. Artiklarna står på egna ben och vem som helst kan redigera artiklarna och komplettera dem. Nasko (✉) 3 januari 2016 kl. 20.11 (CET)

Är det inte någon av dem mallarna (eller någon av dess undermallar) som även styr den speciella "slumpartikel, men inte botskapad"-funktionen som togs fram just för att den annars mest slumpade fram diverse småkryp och sånt. Elelr vad styrs den av? --MagnusA 3 januari 2016 kl. 20.32 (CET)

@MagnusA: Om jag förstått saken rätt så är det tekniskt sett inte mallen, utan kategorierna som styr vad som kommer med i (-bot). Alla robotskapade artiklar har dock inte fått någon sådan mall eller kategori, (När det kravet började ställas, slutade jag skapa artiklar med robot.) Och dessa mallar är avsedda att plockas bort när de gåtts igenom för hand. Sedan kan man fråga sig om inte systematiskt skapande av artiklar som flera användare gör, är att betrakta som gjorda utifrån en algoritm och därför skulle kunna betraktas som "robotskapade" trots att ingen programkod är inblandad. -- Innocent bystander 4 januari 2016 kl. 15.54 (CET)

Tack det förklarar en hel del. Åkebråke (diskussion) 3 januari 2016 kl. 23.33 (CET)

Tabell kontra lista

Jag och andejons har en lite diskussion på Diskussion:Kalmar stift om för- respektive nackdelarna med tabell kontra lista i den aktuella artikeln. Nu har vi återställt varandra ett par gånger och det blir lite fånigt. Kanske någon mer har en god synpunkt vad som kan vara lämplig lösning? Riggwelter (diskussion) 3 januari 2016 kl. 22.01 (CET)

Riostafetten III – Bördiga halvmånen

Tre vise män tog sig till Bördiga halvmånens land.

Hej! Den här veckan arrangeras Riostafettens tredje etapp. I den här etapptävlingen har vi nu tagit oss till Bördiga halvmånen, det vill säga länderna runt ett antal flodslätter öster om Medelhavet. Och man kan skriva om mycket annat än om krig och elände, även om det varit en del av den varan under senare år i Irak, Syrien, Libanon, Israel och Jordanien. Men där har bott människor länge, och det har gett spår ifrån sig. Passa på att förbättra artiklar om Palmyra, Baalbek, Ur och en mängd andra ställen. Gör som de tre vise männen – följ stjärnan mot Bördiga halvmånen. --Paracel63 (diskussion) 4 januari 2016 kl. 00.30 (CET)

Kul! J 1982 (diskussion) 4 januari 2016 kl. 12.41 (CET)

Osynliga parameterar i vattendragsboxen

Flyttat till Wikipedia:Wikipediafrågor#Varför visar sig inte alla parameterar som jag skrivit in i vattendragsboxen? /ℇsquilo 4 januari 2016 kl. 18.12 (CET)

Wikimania 2016 Scholarships – Deadline soon!

Hjälp till att översätta till ditt språk

A reminder - applications for scholarships for Wikimania 2016 in Esino Lario, Italy, are closing soon! Please get your applications in by January 9th. To apply, visit Wikimania 2016 Scholarships Patrick Earley (WMF) via MediaWiki message delivery (diskussion) 5 januari 2016 kl. 02.49 (CET)

Funderar man på att åka är det värt att lägga märke till att deadline för att föreslå presentationer närmar sig den också. /Julle (disk.) 5 januari 2016 kl. 05.14 (CET)

Wikimedia Hackathon 2016

Om det, apropå att resa, är någon som intresserad av att bidra till teknisk utveckling som skulle vilja åka till det årliga hackathonet (som i år äger rum i Jerusalem, i vår) så går det att söka resestipendium dit också. Det finns mer information om hackathonet här. /Johan (WMF) (diskussion) 5 januari 2016 kl. 05.19 (CET)

Hjälp med helg (balanserat återgivande av teorier)

Jag har ett bryderi om artikeln tjugondedag jul, om den presenterar teorierna om dagens bakgrund/ursprung på ett neutralt och balanserat sätt. Jag är inte så väl insatt i en av källorna, Alf Henrikssons ”Alla årets dagar”, så den som har tillgång till den eller motsvarande, eller annan god källa, får gärna bidra i diskussionen här. (alternativt: Jag söker dig som är bra på att avgöra om en artikel har neutral beskrivning av teorier kring ämnet. Tillgång till Alf Henrikssons ”Alla årets dagar” eller annan motsvarande/lämplig källa är en fördel. Svar under rubriken "Neutralt återgivande av källornas teorier".) (Om skämtet går att förstå.) flinga 7 januari 2016 kl. 16.28 (CET)

Interaktiva diagram: en guide

Här finns vägledning för den som vill lära sig att göra interaktiva kartor och andra diagram med hjälp av Extension:Graph. /Julle (disk.) 7 januari 2016 kl. 16.59 (CET)

Användardiskussionssidor

Hur skall vi se på dessa? Om frågor ställs, är det då fritt fram för vem som helst att besvara dem? Är det generella svar som efterfrågas eller en bestämd persons uppfattning? Dröjer det länge innan vederbörande yttrar sig händer det att jag själv griper in, men annars försöker jag undvika det. Vad är tillåtet att ta bort? Jag vill ha ett allmänt samtal och är inte ute efter att sätta dit någon. Därför lämnar jag inget konkret exempel. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2016 kl. 22.59 (CET)

Måste svaret vara allmängiltigt? På min användardiskussion får gärna flera personer svara. Inte minst därför att det ibland kan vara svårt att dra gränser för vad som är svar, följdfrågor, ytterligare dimensioner på ämnet, etc. Men vissa kan säkert vilja ha sina diskussionssidor i fred. Standard torde vara den öppna modellen, varför den som motsätter sig det får ange det någonstans väl synligt. Det är min synvinkel, i alla fall.//Hannibal (diskussion) 3 januari 2016 kl. 23.04 (CET)

För referens: Wikipedia:Användardiskussionssidor (som dock inte har riktlinjestatus). --Pipetricker (diskussion) 3 januari 2016 kl. 23.22 (CET)

För min del har jag ingenting emot att andra användare hoppar in om det inkommer frågor på min användardiskussion som är rena nybörjarfrågor och även annat som andra än just jag kan svara på. För mig handlar det om effektivitet och att den som frågar får ett snabbare svar är ju bara bra. Obelix (diskussion) 3 januari 2016 kl. 23.25 (CET)

Håller med Hannibal. Låt oss ha öppenhet för flera personer att föra, eller åtminstone att påbörja, en diskussion på en persons användardiskussionssida. Om diskussionen rinner iväg, så är det förstås oftast lämpligt att då flytta över/flytta den någon annanstans, då kan man ju gissa att diskussionen har ett allmänt intresse och bättre passar att föras på en gemensam sida. Detta kan man ju ha som default, samtidigt som det är rimligt att respektera ett tydligt uttryckt önskemål av en användare att få ha sin diskussionssida i fred för andras delvis interna diskussioner.Boberger (diskussion) 3 januari 2016 kl. 23.33 (CET)

Jag bevakar aldrig användarsidor så diskussioner som förs där går mig helt förbi. Det är att föredra att diskussioner förs i artikel- och Wikipedia-namnrymden, då de blir tillgängliga för alla intresserade. Nu när det är lätt att smidigt pinga en användare så att denne får ett systemmeddelande, förefaller det ännu mer naturligt att i första hand föra diskussionerna i artikel- och Wikipedia-namnrymden. /Ascilto (diskussion) 3 januari 2016 kl. 23.41 (CET)

Jo, diskussioner som har stort allmänintresse flyttar jag ibland från min egen diskussionssida till lämplig allmän diskussionsplats. Men som fadder får jag ofta frågor om ganska enkla och grundläggande saker, och då är det bra att den frågande (nybörjaren) får ett snabbt svar. Jag tror att en öppen hållning lättare ger förtroende för alla inblandade. Och apropå diskussionssidor, tycker jag att radering av innehållet utan länkning till arkivsidor inte inger förtroende. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 7 januari 2016 kl. 20.36 (CET)

Hur rätta interwikiänkar?

Jag undrar hur man lättast rättar interwikiänkar? Går man tex till artikeln Erämark och kollar andra språkversioner så beskriver de snarare begreppet vildmark. Åkebråke (diskussion) 31 december 2015 kl. 22.50 (CET)

Det gör du på projektet Wikidata. Om du går till en artikel så har du i vänsterkanten "Wikidataobjekt" att klicka på. /Hangsna (diskussion) 31 december 2015 kl. 23.21 (CET)

Jag prövade det men kunde inte ändra Erämark till Vildmark eftersom Vildmark redan hade sin identifierare. Så nu raderade jag Vildmark från sin identifierare och sedan ändrade jag Erämark till Vildmark. Är det verkligen så man ska göra? Åkebråke (diskussion) 1 januari 2016 kl. 05.48 (CET)

Jepp, sedan bör man skapa ett nytt objekt till Erämark eller försöka hitta något annat objekt till det. De som är bättre bekanta med Östsvenska (@LPfi, Pxos: mfl) kanske kan ta sig en titt om det finns något motsvarande begrepp på finska som inte ligger i Vildmark nu. -- Innocent bystander 1 januari 2016 kl. 07.34 (CET)

Hmmm, fi:Erämaa låg just under vildmark. Jag gör nog så att jag skapar ett helt nytt objekt och sedan lägger jag in {{Interwiki extra}} till Vildmark, så kan begreppen dela interwiki på det viset. -- Innocent bystander 1 januari 2016 kl. 07.39 (CET)

Erämark länkar fortfarande till Wilderness etcetera. Motsvarande term på svenska är förövrigt ärjemark. Luke (diskussion) 1 januari 2016 kl. 19.23 (CET)

Ja, Erämark länkar fortfarande till Wilderness. Det kändes rätt då motsvarande artikel på fiwiki gjorde det. Det är dock Vildmark som delar Wikidata-objekt med Wilderness, inte Erämark. -- Innocent bystander 1 januari 2016 kl. 19.29 (CET)

Den moderna betydelsen av det finska order erämaa är vildmark; det betyder inte att de svenska ordet erämark och ärjemark har denna betydelse. Luke (diskussion) 1 januari 2016 kl. 21.10 (CET)

Av de olika artiklarna drar jag slutsatsen att erämark/ärjemark snarast var någon form av utmark och jaktmark, en kombination av dessa. Kan det stämma? /Ascilto (diskussion) 1 januari 2016 kl. 22.37 (CET)

Ja! Luke (diskussion) 2 januari 2016 kl. 12.19 (CET)

Interwikin bör alltså tas bort från Wikidata. Hur det går till har jag ingen aning om. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2016 kl. 19.12 (CET)

Verkar ha varit en extra iw i artikeln, som jag nu tagit bort. Erämark saknar nu iw. Taxelson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 19.28 (CET)

Tack! Det finns även en hänvisning till det andra objektet på Wikidata, vilken torde vara missvisande. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2016 kl. 19.42 (CET)

Älgen versus Groddjuret

Nej, det är ingen ny film i scifi-serien som skildrar kampen mellan utomjordiska varelser utan namnet på nästa veckas tävling. Vi försöker åter putsa ett större gäng robotskapade djurartiklar, deltagarna städar groddjursartiklar och för min del blir det däggdjursartiklar. Alla är hjärtlig välkomna! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 9 januari 2016 kl. 09.56 (CET)

Mest rätt eller minst fel?

Hur avgörs vilken källa som är mest rätt eller är minst fel? Om det finns referenslitteratur att tillgå, är det den senaste som gäller eller vem/vad avgör det? Jag tänker även lite på WD och vem som bestämmer där, eller är det konsensus som gäller även där? C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 10.48 (CET)

Det beror helt på ämnet. Jag som sysslat med socknar/församlingar/distrikt har lärt mig att Svensk Uppslagsbok från 1937/1952 ger mest tillförlitlig info, klart bättre än NE (som vimlar av fel i detta ämnesområde). Som andrahandsalternativ för äldre förhållanden fungerar Nordisk familjebok, första och andra upplagan och Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige från 1882-1883, medan Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon i 7 band från 1856-1870, är direkt otillförlitlig. Och SCB fotnoter i sina årliga sammanställningar är nästan alltid tillförlitliga (och för äldre tider Landshövdingarnas årliga rapporter) men även här finns undantag, där nyare forskningsrapporter kan väga tyngre.Yger (diskussion) 9 januari 2016 kl. 10.57 (CET)

Ok, men vem har bestämt att det är mest rätt? För att mer precisera så kan jag fokusera frågan till mitt gebit; Växter. C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 11.05 (CET)

Om det är omtvistat så kan man ange flera. Exempelvis som i Blåmusslor så kan man beskriva båda sätten att dela upp något med stöd i källor. /Hangsna (diskussion) 9 januari 2016 kl. 11.09 (CET)

Jag har själv gått igenom texterna från 7 uppslagsverk för samtliga 2900 socknarna och vet då det jag skriver ovan, och har för det jag skriver bestämt detta. Jag tar gärna diskussioner om tillförlitligheten med andra, men det är ju så i praktiken att andra intresserade som gör motsvarande analyser kommer (kommit) fram till samma slutsatser. Jag gör också gärna det Hangsna nämner vid motstridig källinfo, att jag nämner båda fakta med angivande av källa.Yger (diskussion) 9 januari 2016 kl. 11.12 (CET)

@Yger, det låter som en sund inställning och ifrågasätter inte alls dina källor i det ämnet. @Hangsna Det funkar när vi inte blandar in WD. Jag har fört massor av diskussioner med de:WP gällande deras sanning, men de tycks endast acceptera litteratur skrivet på tyska, oavsett om det finns fler publikationer utgivna (second source) på andra språk och med ny fakta. C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 11.19 (CET)

Jag har förstått att Wikidata skall undvika att ta ställning till korrekthet. Om något är omstritt skall båda versionerna finnas tillgängliga och Wikipedia-redaktörerna kan då välja vilken version de använder. Detta är analogt med Commons, som i omstridda fall kan tillhandahålla kartor med de mest märkliga gränser. Uppenbart nonsens tas bort, men i övrigt får användaren välja. --LPfi (diskussion) 9 januari 2016 kl. 11.29 (CET)

Jag har uppenbara fall att det inte följs. När jag läser av:WP, WS och Commons så får jag fram tre (3) olika sanningar. Vad är mest rätt eller minst fel? Pereskia bleo, species:Pereskia bleo och commons:Category:Pereskia bleo? C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 11.38 (CET)

Jag lämnade mitt gamla konto just för att jag inte ville bli förknippad med alla de lönlösa diskussioner jag haft med de:WP. Här är ett exempel: de:Diskussion:Gymnocalycium alboareolatum. Vad mer kan man göra? C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 11.49 (CET)

Jag har nog aldrig skrivit någon artikel inom områdena botanik eller zoologi, men generellt sett så brukar jag använda de uppgifter som de flesta källor är överens om. Man kan också försöka jämföra de olika källornas trovärdighet. Ofta är den mest detaljerade källan också den mest trovärdiga, men att utgå ifrån att så alltid är fallet kan nog vara vanskligt. /ℇsquilo 9 januari 2016 kl. 12.19 (CET)

Jag delar ju ditt intresse för växter så jag kanske kan tillföra något. För svenska namn kan Dyntaxa användas men Skud är bättre. För släktskap är båda ganska dåliga, där finns bättre internationella databaser. Då använder jag i första hand CoL på grund av enkelheten och att den är nära komplett samt att det var den Lsjbot använde. Dock är CoL ganska otillförlitlig, det är ofta arter som bytt släkten, tillkommit eller försvunnit. Då tar CoL nått år på sig att uppdateras (beror på vilka databaser den i sin tur hämtar ifrån). Det finns andra databaser som är bättre men de är ofta inte ense de heller. Här kan nämnas Grin, Isis och thePlantlist med fler. Jag använder av dem främst thePlantList som jag upplevt generellt sett vara relativt bra. Men för bäst och mest tillförlitlig info gäller sammanställande primärkällor. Det har jag endast bemödat mig om för dionysosvivesläktet (Källan: Lidén).

Jag ser att dina diskussioner handlar om korrekta/vedertagna vetenskapliga namn. Där bryr jag mig skönt nog (för mig själv) inte så mycket så länge det finns omdirigeringar. Jag vet att det finns några övernitiska användare på dewp med starka åsikter. På Commons är det ofta lite rörigt och just suckulenter mer så än annat. För orkidéer som jag fotat många är det bättre på grund av en annan tysk användare (som dock är lätt att ha att göra med). Den generella regeln för vetenskapliga namn är att det första korrekt givna namnet gäller (även om det är felstavat eller missvisande). Om en art byter släkte och därmed också namn är det svårare och då får man kolla källor enligt vad jag skrev ovan. --افيراتير (diskussion) 9 januari 2016 kl. 12.26 (CET)

Den konsensus som vi kom fram till var att Succu har rätt och jag har fel, även om jag hade 3 (tre) böcker som sa annat! Den användaren har jobbat väldigt hårt även på WD så snart blir den sanningen även sann här. Ingen idé att strida, tyvärr... C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 12.36 (CET)

Inte allt för länge sedan var det någon som skrev detta till mig:

”

Om du inte gillar hur Wikipedia är upplagt och fungerar så kan du ju alltid starta en egen hemsida...

„

Jag visste faktiskt inte vad som menades med det? C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 12.41 (CET)

Det är i princip "konsensus" som gäller på WD också. Diskussionskulturen är dock inte särkskilt väl utvecklad då det saknas naturliga platser att diskutera på. Vissa användare, såsom Succu, har i praktiken mer inflytande över hur denna konsensus ska tolkas än många andra har. Det är lite av Oligarkins järnlag som gäller även här. Livsforms-delen av WD är i mångt och mycket hns skapelse idag. Det är svårt att matcha den cred hn fått genom det arbetet. Användaren är dock inte okontroversiell, då diskussionsstilen retar upp många. -- Innocent bystander 9 januari 2016 kl. 12.49 (CET)

Jag är ju inte insatt i just den arten men generellt has Succu rätt. Om ett namn är felstavat spelar ingen roll, namnet gäller så länge namngivningen var korrekt. Men, och här är många tyska användare besvärliga, om alla stavar på ett annat sätt än det som gavs är det ju klart att det är det använda namnet som gäller. Denna diskussionen kommer ju upp då och då om olika saker och Wikipedias uppgift är inte att rätta världen utan att beskriva den. Angående citatet så är det ett tyket påhopp som sakligt sett lika gärna kan användas mot vem som helst. Det motsvarar egentligen enbart att skriva "jag har rätt och du har fel". Sådana citat bör man vara mycket försiktig med och bara använda i väl valda sammanhang där tonen är god. --افيراتير (diskussion) 9 januari 2016 kl. 12.59 (CET)

Tyvärr افيراتير så finns det regler ICBN → ICN ICN gällande vetenskapliga namn och dessa regler följs inte alltid, vilket jag påpekade i diskussionen ovan. C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 13.06 (CET)

Wikipedia är till för att sprida fri kunskap till alla, inte att sprida falsarier till alla. Ska Wikipedia verkligen bidra till att felaktigheter sprids vidare? På det viset blir ju alla mer okunniga när de läser Wikipedia? Ska vi bevara myten om häxor också, eller är det för gammalt? Vart går gränsen? C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 13.14 (CET)

Du verkar diskutera i en enskild sakfråga mer än generellt, och i denna sakfråga tycker jag du även här möter tveksamhet om ditt synsätt är tillräckligt tungt vägande för att gå emot den insatta på WD. Jag föreslår streck i debatten här på Bybrunnen, och att du istället ger en länk till plasten på WD där diskussionen förs.Yger (diskussion) 9 januari 2016 kl. 13.26 (CET)

Du har rätt Yger, jag ber om ursäkt för det. C T Johansson (diskussion) 9 januari 2016 kl. 13.32 (CET)

---

Bra, då drar vi streck här. /NH 9 januari 2016 kl. 14.54 (CET)

Wikipedia fyller moppe

This is a message from the Wikimedia Foundation. Translations are available.

As many of you know, January 15 is Wikipedia’s 15th Birthday!

People around the world are getting involved in the celebration and have started adding their events on Meta Page. While we are celebrating Wikipedia's birthday, we hope that all projects and affiliates will be able to utilize this celebration to raise awareness of our community's efforts.

Haven’t started planning? Don’t worry, there’s lots of ways to get involved. Here are some ideas:

• Join/host an event. We already have more than 80, and hope to have many more.
• Talk to local press. In the past 15 years, Wikipedia has accomplished extraordinary things. We’ve made a handy summary of milestones and encourage you to add your own. More resources, including a press release template and resources on working with the media, are also available.
• Design a Wikipedia 15 logo. In place of a single icon for Wikipedia 15, we’re making dozens. Add your own with something fun and representative of your community. Just use the visual guide so they share a common sensibility.
• Share a message on social media. Tell the world what Wikipedia means to you, and add #wikipedia15 to the post. We might re-tweet or share your message!

Everything is linked on the Wikipedia 15 Meta page. You’ll find a set of ten data visualization works that you can show at your events, and a list of all the Wikipedia 15 logos that community members have already designed.

If you have any questions, please contact Zachary McCune or Joe Sutherland.

Thanks and Happy nearly Wikipedia 15!
-The Wikimedia Foundation Communications team

Posted by the MediaWiki message delivery, 18 december 2015 kl. 21.58 (CET) • Hjälp till att översätta till ditt språk • Hjälp

Nästa år fyller Wikipedia hela femton år! Jag kanske går händelserna i förväg men det vore roligt att planera redan nu före 15-årsfirandet. Kanske sammanställa någonting knasigt och roligt från medlemmarna. Jag har till exempel kvar det första bidraget som jag har gjort på svenskspråkiga Wikipedia, jag vet i vilket datum som jag blev medlem, och kan nu med lättnad skratta åt att jag blev kallad för en "albansk ultranationalist" på Svenska Dagbladet, eftersom jag har numera vuxit ifrån det. Jag är en av veteranerna på svenskspråkiga Wikipedia även om jag inte är såpass gammal. Det vore trevligt och bra med en minnesvärd ordtavla där allas medlemmars berättelse är välkomna. Vart vi ska placera den för allas trevnad är för mig osäkert. --Vannucci (diskussion) 19 december 2015 kl. 20.26 (CET)

Det bästa vore att skapa en artikel för firandet i samma utformning som ex. Wikipedia:500k, Wikipedia:1M och Wikipedia:2M. --Allexim (diskussion) 20 december 2015 kl. 16.16 (CET)

@Vannucci, Allexim: Starta gärna Wikipedia:15, den som vill. Tyvärr har jag själv för mycket annat just nu. Kanske är det här projektet lite sent påbörjat här hos oss på svwp. Annars kan man alltid sikta på att göra något särskilt när svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år senare i vår. Då tycker jag att en speciallogga med en text typ "15 år på svenska" kan komma väl till pass. Allt gott och gott nytt! :-)--Paracel63 (diskussion) 31 december 2015 kl. 17.36 (CET)

@Vannucci, Paracel63: Bra idé att fira när svenskspråkiga Wikipedia fyller 15 år senare i vår! En speciallogga med en text typ "15 år på svenska" kan komma väl till pass tycker jag också då. Detsamma allt gott och gott nytt! :-) --Allexim (diskussion) 31 december 2015 kl. 19.29 (CET)

Denna diskussion fortsätter här. --Allexim (diskussion) 10 januari 2016 kl. 17.16 (CET)

Kvinnliga kompositörer som kategori

Önskar folks åsikt om detta ämne.

Kategoridiskussion:Kvinnliga kompositörer

Astrakanen 5 januari 2016 kl. 17.28 (CEST)

Hur förenkla kategorisökning?

Av diskussionssidan framgår klart att det inte ska skapas en särskild kategori för kvinnliga kompositörer. Men Användare:Astrakanen har ändå visat på ett problem. Det är ingen tvekan om att det kan finnas ett intresse att hitta alla artiklar om kvinnliga kompositörer (manliga curlingspelare, kvinnliga kanadensiska författare), och då hänvisar vi till de olika verktyg som finns (se diskussionssidan som är länkad ovan). Verktygen existerar och fungerar – men hur ska en vanlig läsare kunna hitta dem? Längst ner i kategoriraden i artiklarna står inget om att de finns, inte heller om man klickar på länken "Kategorier". Hur kan vi göra det enkelt att hitta verktygen så att läsarna kan dra nytta av dem? /NH 8 januari 2016 kl. 22.15 (CET)

Såhär är ju smidigt att göra så verktyget finns ju enkelt internt. Skulle någon kanske kunna göra en finess som använder den typen av sökning? /Hangsna (diskussion) 8 januari 2016 kl. 22.19 (CET)

Mjo, men det ger bara artiklar som ligger i kategorierna "kvinnor" och "kompositörer" (vilket inte är vad man är ute efter; kategorin "kompositörer" är indelad efter land etc). Jag måste nog faktiskt ställa frågan: Hur listar man alla artiklar om kvinnliga kompositörer? /NH 9 januari 2016 kl. 23.59 (CET)

Med CatScan kan man söka artiklar som finns i flera olika kategorier inklusive underkategorier. Här är ett exempel som returnerar alla artiklar som finns i kategoriträden Kategori:Kvinnor och Kategori:Kompositörer (inklusive underkategorier i fyra nivåer). Just nu innehåller den lista man får 683 artiklar. Motsvarande lista för Män innehåller 5300 artiklar. --Larske (diskussion) 10 januari 2016 kl. 00.22 (CET)

Hmm. Den sökningen ger bland annat träff på Anna Jesipova, som inte är kompositör (dvs artikeln ligger inte i någon kategori för kompositörer). /NH 10 januari 2016 kl. 11.38 (CET)

Det beror på att Anna Jesipova är kategoriserad i Kategori:Ryska musiker under 1900-talet. Den kategorin är i sin tur, rätt eller fel, kategoriserad i Kategori:Ryska klassiska kompositörer som ingår i Kategori:Ryska kompositörer som i sin tur ingår i Kategori:Kompositörer efter nationalitet som ingår i Kategori:Kompositörer.

Det gäller alltså att vara noggrann när man kategoriserar kategorier. I det här fallet kan man nog ifrågasätta att Ryska musiker under 1900-talet ingår i Ryska klassiska kompositörer. Ta gärna bort den kopplingen. Då försvinner Anna Jesipova antagligen från sökresultatet (om det inte finns någon annan felaktigt koppling i kategoriträdet. --Larske (diskussion) 10 januari 2016 kl. 11.53 (CET)

Fixat. --MagnusA 10 januari 2016 kl. 12.31 (CET)

Tillägg till ovanstående beskrivning: Så här ser kategoriträdet under Kompositörer ut:

Kompositörer‎ (12 kategorier, 2 sidor)

Kompositörer efter epok‎ (4 kategorier)

Kompositörer efter genre‎ (15 kategorier)

Kompositörer efter nationalitet‎ (82 kategorier)

Kompositörer under 1500-talet‎ (1 kategori)

Kompositörer under 1600-talet‎ (1 kategori, 1 sida)

Kompositörer under 1700-talet‎ (1 kategori, 3 sidor)

Kompositörer under 1800-talet‎ (1 kategori, 8 sidor)

Kompositörer under 1900-talet‎ (7 kategorier, 2 sidor)

Kompositörer under 2000-talet‎ (6 kategorier, 2 sidor)

Fiktiva kompositörer‎ (1 sida)

Filmer om kompositörer‎ (1 kategori, 21 sidor)

Tonsättargrupper‎ (1 kategori, 6 sidor)

Kompositör

Inon Zur

--Larske (diskussion) 10 januari 2016 kl. 12.08 (CET)

Ja. Ganska ofta när det diskuteras vilka kategorier som ska finnas och inte finnas så används kategorisökning som ett argument. Vad jag börjar fundera över är om den verkligen fungerar lika bra i praktiken som i teorin, och hur läsare ska kunna dra nytta av den. (Jag undrar om Användare:Rex Sueciæ har något att säga om det där med musiker i betydelsen "kompositör".) /NH 10 januari 2016 kl. 12.35 (CET)

@NH: Observera att felkategoriseringen av Ryska musiker under 1900-talet nu är åtgärdad så du hittar inte längre pianisten Anna Jesipova i någon underkategori till Kategori:Kompositörer. CatScan ger nu 679 träffar på sökningen av "Kvinnliga Kompositörer". --Larske (diskussion) 10 januari 2016 kl. 12.38 (CET)

Det stämmer. Man hittar t ex också Nina Grieg, så det finns nog fler konstigheter i kategoriträdet. De går såklart att åtgärda, och kanske på ett sätt som inte påverkar kategorierna negativt. Men jag funderar (och det är en uppriktig fundering, inte en insinuation) fortfarande på hur bra kategorisökning fungerar i praktiken. Om det är så att det i de flesta fall ger ganska dåliga resultat, så faller ju existensen av kategorisökning som ett argument för hur kategoriträdet ska utformas. /NH 10 januari 2016 kl. 12.47 (CET)

Intressant. Men, man kan ju också vända på det. Att själv skapa kategorier "man vill ha" (enligt den ursprungliga frågan) för att stoppa in några artiklar, det blir ju också ett hyfsat godtyckligt urval som inte heller är perfekt avgränsat. /Hangsna (diskussion) 10 januari 2016 kl. 12.51 (CET)

Kategorierna som heter "Kategorier namngivna efter..." är lite problematiska, men det kan man kringå genom att utesluta dem. CatScan hittar 672 kvinnliga kompositörer om man utesluter Kategori:Kategorier namngivna efter kompositörer. --Larske (diskussion) 10 januari 2016 kl. 12.57 (CET)

Nu uteslöt du Alice Tegnér. Om du gjort motsvarande för män hade fler uteslutits: Chopin, Mahler, Grieg, ... F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 10 januari 2016 kl. 13.39 (CET)

Det var tydligen inte så lätt. Visserligen försvinner "icke-kompositörerna" Brita Borg och Gunwer Bergqvist som finns i kategorin Knäppup som är en underkategori till Kategori:Povel Ramel som är en kategori som är namngiven efter kompositören Povel Ramel. Dessvärre försvinner även kompositören Alice Tegnér eftersom hon, förutom i diverse "riktiga" kompositörskategorier, finns med i en sådan problematisk "Kategorier namngivna efter...-kategori", nämligen Kategori:Alice Tegnér. Jag tror inte att CatScan klarar av att utesluta artiklar som bara finns i uteslutningskategorierna, men det finns kanske andra sökverktyg som har den funktionen.

Att kategorisera allt som på något sätt är associerat till en Kompositör som en underkategori till Kompositör är emrå mycket märkligt, men det har säkert diskuterats tidigare. Ska man inte låta alla "Kategorier namngivna efter..." hållas i en egen gren av kategoriträdet, nämligen Kategori:Kategorier namngivna efter personer? Kategori:Kategorier namngivna efter kompositörer ska alltså inte ingå i kategorin Kategori:Kompositörer utan bara i Kategori:Kategorier namngivna efter musiker som inte ska ingå i Kategori:Musiker utan bara i Kategori:Kategorier namngivna efter personer.

Kategorier namngivna efter personer‎ (17 kategorier)

Personer efter person‎ (1 kategori)

Kategorier namngivna efter person och nationalitet‎ (34 kategorier)

Kategorier namngivna efter TV-personligheter‎ (2 kategorier)

Kategorier namngivna efter arkitekter‎ (17 kategorier)

Kategorier namngivna efter filmskapare‎ (17 kategorier)

Kategorier namngivna efter forskare‎ (13 kategorier)

Kategorier namngivna efter författare‎ (22 kategorier)

Kategorier namngivna efter konstnärer‎ (81 kategorier)

Kategorier namngivna efter kungligheter‎ (25 kategorier)

Kategorier namngivna efter militärer‎ (6 kategorier)

Kategorier namngivna efter musiker‎ (70 kategorier)

Kategorier namngivna efter musikgrupper‎ (82 kategorier)

Kategorier namngivna efter näringslivspersoner‎ (4 kategorier)

Kategorier namngivna efter politiker‎ (59 kategorier)

Kategorier namngivna efter religiösa personer‎ (54 kategorier)

Kategorier namngivna efter serieskapare‎ (1 kategori)

Kategorier namngivna efter skådespelare‎ (13 kategorier)

--Larske (diskussion) 10 januari 2016 kl. 14.17 (CET)

Om man av principiella skäl inte vill låta dem ligga som underkategorier kan man ju lägga in ett "Se även". Det är olyckligt om man inte alls hittar dit via personkategorier. Själv ser jag inget problem med nuvarande lösning. Huvudartiklarna skall givetvis ingå i alla kategorier där de hör hemma. Kring den saken har konsensus uppnåtts. Tostarpadius (diskussion) 10 januari 2016 kl. 14.27 (CET)

Du ser tydligen bara det du vill se, Tostarpadius. För exempelvis fallet med Povel Ramel och Kompositörer är ju att allt som rör Ramel är inte kompositörer utan även en massa annat. Då blir effekten av en sökning någorlunda djupt i kategorier att det dyker upp en massa i sammanhanget ovidkommande sidor. Personkategorierna hittar man via personens artikel när man vill veta mer om personen ifråga. --MagnusA 10 januari 2016 kl. 14.43 (CET)

Att hitta kategorier via personer och inte tvärtom blir ändå bakvänt. Alla ser nog det de vill se i ett sammanhang som detta, det vill säga att vi ser antingen att de fördelar vi uppskattar eller de nackdelar vi vill undvika överväger. Jag har aldrig använt CatScan och är totalt ointresserad av den biten. Däremot går jag ofta upp och ner i kategoriträdet. Tostarpadius (diskussion) 10 januari 2016 kl. 14.49 (CET)

@Tostarpadius: "Se även" tycker jag låter som ett bra förslag. Vi ersätter alltså

[[Kategori:Kompositörer| ]] med

* Se även: [[Kompositörer]]

på sidan Kategori:Kategorier namngivna efter kompositörer. Effekten av detta blir att vi "slipper" Gunwer Bergqvist men "missar inte" Alice Tegnér när vi söker på skärningen mellan Kompositörer och Kvinnor. Är alla nöjda då? --Larske (diskussion) 10 januari 2016 kl. 14.52 (CET)

(Redigeringskonflikt)*3 Men man hittar väl alltid kategorin från den namngivande. Aristoteles ligger i bl.a Kategori:Antikens grekiska filosofer och i Kategori:Aristoteles. Däremot får inte Kategori:Aristoteles kategoriseras i t.ex Kategori:Antikens grekiska filosofer, ty annars blir Thomas av Aquino kategoriserad som Antikens grekiska filosofer (eller i västa fall "Avlidna 322 f.Kr.") . Inom Svensk geografi är detta mycket strikt, men kanske finns det områden där det inte är uppstyrt ännu. I så fall behöver det göras. Kategorierna behöver också fungera för automatiska verktyg. Taxelson (diskussion) 10 januari 2016 kl. 14.54 (CET)

Nu länkade jag på båda hållen med "Se även" vad gäller kompositörer. Tostarpadius (diskussion) 10 januari 2016 kl. 15.38 (CET)

 Gillar Tack, nu hittar CatScan 674 kvinnliga kompositörer inklusive Alice Tegner och Alma Mahler, den sistnämnde nu med på egna meriter och inte bara som "inkategoriserad" till Gustav. --Larske (diskussion) 10 januari 2016 kl. 16.29 (CET)

Jag tycker resonemangen ovanför är i stycken helt uppåt väggarna. Kategorisystemet är inte ett klassificeringssystem, och har aldrig varit det. Att påstå att Thomas av Aquino är en grekisk filosof bara för att han ligger i en underkategori till kategori:grekiska filosofer är att helt missförstå hur kategorisystemet genomgående är uppbyggt - calvados är inte en frukt, August Strindberg är inte en av Europas huvudstäder, och Fältskärns berättelser är inte en kategori namngiven efter en finländsk författare (dessa parallellkategorier borde för övrigt tas bort, eftersom allt de verkar tillföra är extra nivåer i trädet, och de inte ens hjälper till att få bort de falska träffar de var menade att undvika). Att "kategori:Aristoteles" inte skulle ligga i "kategori:grekiska filosofer" går helt emot hur kategoriträdet´i allmänhet har byggts upp.

Innan man börjar bygga upp kategoriträdet efter användare av catscan bör man också fråga sig - är det verkligen för dessa relativt avancerade användare vi skall bygga vårt kategoriträd? Skall vi dessutom anpassa verktyget kategorier helt efter ett annat verktyg, eller är det inte snarare sökningarna som måste anpassas? Vill vara någorlunda säker på att slippa falska träffar är faktiskt det enda vettiga att slå av sökningen i underkategorier. Vill man trots detta hitta "alla" kompositörer sig vore en rimligare lösning att börja tillämpa dubbelkategorisering.

andejons (diskussion) 10 januari 2016 kl. 17.39 (CET)

Det här är ett stort och komplext ämne med många förgreningar och tyvärr blir det därför ett långt svar. Jag har läst Kategoridiskussion:Kvinnliga kompositörer där KVAST:s verksamhet och de två repertoarredningarna (2008 och 2015) om kvinnliga tonsättares status och representation berörs. Jag har på olika sätt varit mycket engagerad i den frågan och jag kan nog därför inte hålla mig direkt objektiv.

Jag har själv bidragit med en mängd biografier om kvinnliga musiker och bland annat sett till att alla 139 kvinnliga ledamöter av Musikaliska Akademin genom tiderna har artiklar och att alla levande svenska kvinnliga tonsättare på KVAST:s lista har artiklar. Detta för att bättra på balansen. Med detta sagt måste jag ändå säga att Wikipedia varken har en politisk eller moralisk uppgift att lyfta fram ett kön framför ett annat för att på så sätt bidra till ett jämlikare samhälle. Därför tycker jag att det av procipiella skäl inte är lämpligt med en kategori för kvinnliga kompositörer. Därmed inte sagt att Wikipedia inte ska underlätta sökning baserad på kön.

Terminologi

Musiker. NE skriver att en musiker är en ‘‘person som yrkesmässigt ägnar sig åt instrumentalmusik’‘, medan Wikipedia skriver (med NE som källa!) att en musiker är en ‘‘person som, ofta yrkesmässigt, utövar musik‘‘. Jag skulle vilja hävda att sanningen finns mitt emellan, dvs. att en musiker ör en ‘‘person som genomgått högre musikutbildning eller yrkesmässigt ägnar sig åt musik’‘. Alltså inte bara instrumentalmusik. Om WP följde någon av dessa definitioner skulle mängden musiker sannolikt minska väsentligt. Ordet amatörmusiker är i dag möjligen obsolet och uppfattas kanske till och med lite nedsättande, men är ju i grunden en positiv term.

En kompositör eller en tonsättare är givetvis också musiker, förutsatt att ovanstående kriterier om utbildning eller professionalism (yrkesutövning) är uppfyllda.

Tonsättare, kompositör, klassik kompositör. Jag har tidigare på WP hävdat att begreppet tonsättare bör användas för de musiker som komponerar musik i den ‘‘västerländska musiktraditionen’‘, bland annat med argumentet att de svenska tonsättarnas organisation heter just Föreningen svenska tonsättare. I stället har dessa placerats i en kategori som heter Kategori:Klassiska kompositörer, vilket ur en rent historisk aspekt är mycket missvisande. (Se: Klassisk musik.) När jag reviderade artikeln Klassisk musik tänkte jag mig nog att de olika begreppen där på sikt skulle kunna få genomslag i övriga artiklar, men så har ännu inte skett.

Musikartiklarna på Wikipedia är lite speciella eftersom musik på många sätt är ‘‘var mans egendom’‘ till skillnad från annan konst, naturvetenskap, medicin, etc. Det har gjort att många känner sig kallade att skriva om musik och gör det på ett sätt som man inte känner igen inom musikhistorisk eller musikteoretisk litteratur. Ganska enkla termer som melodi, sång, låt, stämma, verk, m.m. blandas friskt och förväxlas ofta. Jag skapade för länge sedan Lista över musikaliska former, stilar och genrer för att råda bot på viss anarki och har nyligen skrotat artiklarna Musikverk och Musikstycke som mest innehöll personligt tyckande helt utan förankring i några källor.

Ja, det blev för långt och lite off topic, jag ber om ursäkt. Jag vet inte ens om du fick svar på frågan NH! ☺ Rex Sueciæ (disk) 10 januari 2016 kl. 17.34 (CET)

Jag har tagit fasta på frågan i rubriken och gjort en mall {{Kvinnor och män i kategori}} som man kan lägga in på de kategorisidor där man kan anta att det finns ett stort intresse av att kunna söka ut Kvinnor respektive Män. Jag har lagt in den på Kategori:Kompositörer. När den ligger på en kategorisida behöver inte kategorinamnet anges, men om man vill ha den något annat ställe kan man ange kategori som en parameter. Så här:

Anrop	Resultat
{{Kvinnor och män i kategori|kategori=Koralkompositörer}}	Lista på kvinnor, män i kategorin Koralkompositörer och dess underkategorier.

--Larske (diskussion) 10 januari 2016 kl. 19.10 (CET)

Utmärkt, Larske. Det jag fastnade på var frågan om hur allmänheten ska kunna hitta den här sortens hjälpmedel. Att länka till CatScan på fler av våra hjälpsidor och ge förslag på hur den kan förbättras, samt att länka till hur man gör sökningar inom kategorier på fler av våra hjälpsidor är bra inledningar, men finns det mer vi kan göra?//Hannibal (diskussion) 10 januari 2016 kl. 19.40 (CET)

Blir det lättare för "allmänheten" att hitta bra saker om man länkar alla bra saker på ännu fler hjälpsidor? Blir det överlastat (vilket många sidor redan är) blir nog effekten snarare den motsatta... --MagnusA 10 januari 2016 kl. 19.45 (CET)

Nej, men jag har arbetat i flera år för att rensa och göra hjälpsidorna enklare. Inte alltid ensam, och inte alltid har jag fått till det, men det behövs. Våra hjälpsidor är många, framför allt, men inte särskilt lätthittade.

Vad är det för fel med ordet allmänheten?//Hannibal (diskussion) 10 januari 2016 kl. 19.51 (CET)

Inget fel alls. Bara ett sätt att visa att det inte var min beteckning. Det var inte ironiskt menat. :-) --MagnusA 10 januari 2016 kl. 19.54 (CET)

Babelmallar nivå 5

{{#Babel:sen-5|zu-N|snl-2}}

Jag upptäckte att i stort sett alla babelmallar använder sig av {{babel användare}}. Alla utom två: {{Användare en-5}} och {{Användare sv-5}}. Dessa är de enda nivå-5-babelmallarna vi har på SV:WP, men dessa använder iallafall {{Användarruta}}. Finns det någon vits med detta? -abbedabb^disk 7 januari 2016 kl. 11.31 (CET)

Jag skulle svara att det inte finns någon anledning alls att använda mallar till detta, när det nu finns inbyggt stöd för en Babel-parser i wikins programvara. På Wikisource raderade vi och bytte ut alla Babel-mallar för ett bra tag sedan. -- Innocent bystander 7 januari 2016 kl. 13.51 (CET)

(red.konfl)Det var väl tanken att alla de här mallarna ska ersättas av en inbyggd funktion {{#babel:sv-N|en-3|de-2|es-2|no-5|da-1|fr-1}}. Det kanske är därför ingen har brytt sig om att anpassa det gamla mallsystemet för nivå 5, som ganska få använder. ⬤Boⅳⅰᴇ 7 januari 2016 kl. 13.56 (CET)

Bytte ut det mot vad då? Den där {{#Babel}}-rutan? Den ser ju inte direkt snygg ut om man jämför med babel-mallarna. /ℇsquilo 7 januari 2016 kl. 13.56 (CET)

Den går att designa om, som mycket annat på en wiki. -- Innocent bystander 7 januari 2016 kl. 14.04 (CET)

Vad menas med nivå 5? Inkluderas endast språkvetare eller räknas yrkesgrupper som har språket som arbetsverktyg? /Ascilto (diskussion) 7 januari 2016 kl. 15.09 (CET)

Boivie: Jag förstår det som att Mall:Babel bara är ett verktyg för att lägga in olika babelmallar i en lista. Då behövs ju ändå babelmallarna. -abbedabb^disk 7 januari 2016 kl. 15.55 (CET)

Det inbyggda verktyget anropas med exempelvis {{#Babel:sv|en-2}} (#-tecknet). Jag testade en-5 nyss och det verkar funka. Sen vad som menas med "professional level" vette tusan. -4 är ju "near-native" och -N är "native". --MagnusA 7 januari 2016 kl. 18.06 (CET)

uppfattar det mest som skryt - men det är jag det. Men modersmål innebär ju inte med nödvändighet att man kan skriva ens på basal nivå, men att felen är av annan karaktär än hos den som är icke-modersmålstalare. Ingen har väl heller ett skriftspråk som modersmål, för att vara noga. Taxelson (diskussion) 7 januari 2016 kl. 18.14 (CET)

Att någon är språkvetare (inkluderande svensklärare m.fl.) kan vara nyttig information. Med andra yrkesgrupper som har språket som arbetsverktyg syftade jag i första hand på kulturjournalister, dramaturger och översättare. Vilka fler kan det finnas? /Ascilto (diskussion) 7 januari 2016 kl. 19.35 (CET)

Hela systemet med Babel, oavsett om man använder mallar eller parser, baserar sig på självuppskattning. Jag anger att jag "kan litt norsk", att jag har "intermediate knowledge of English". Men det enda språk jag känner mig så hemma med att jag vågar redigera en artikel, är svenska. Några tydiga instruktioner om när man ska använda vilken nivå har jag aldrig sett. -- Innocent bystander 10 januari 2016 kl. 08.52 (CET)

Svenska och engelska är de enda språkmallar med nivå 5 som finns på svenskspråkiga Wikipedia för närvarande. Nivå 5 är nog ett senare påfund än övriga nivåer och det tycks utifrån dessa kommentarer (1 och 2) vara så att det åtminstone tidigare kanske sagts att svenskspråkiga Wikipedia inte ska använda nivå 5, men dessa kommentarer är ju många år gamla, så det kanske inte gäller längre? Detta tycks alltså vara skälet till att de två mallarna hittills haft ett avvikande utseende. Svensson1 (diskussion) 10 januari 2016 kl. 15.27 (CET)

"Det här ämnet på andra projekt"

Det finns en betafunktion som tillåter att man kan få länkar till andra projekt (Wikipedia, Wikisource, Wikivoyage, Wikiquote, Wikinews and Commons) i sidomenyn om Wikidata tycker att det finns annan information om ämnet där. Slår jag på den och går in på William Shakespeare får jag strax ovanför länkarna till artikeln på andra språk möjligheten att gå in och läsa originalverk på Wikisource, citat på Wikiquote eller gå till relaterade bilder på Commons. Under januari är det tänkt att den skall lämna betastadiet, och slås på för alla. Man kan, på wikinivå, begära att den slås av. Läs mer här. /Johan (WMF) (diskussion) 7 januari 2016 kl. 17.09 (CET)

Jag anser att det nuvarande systemet på svenskspråkiga Wikipedia är bra. Vi behöver inte använda oss av Wikidata eller globalisera mer än nödvändigt. Om det saknas länkar får man gärna lägga till dem lokalt (exempelvis via mallen {{Commonscat}} och så vidare). --Omnibit (diskussion) 7 januari 2016 kl. 17.56 (CET)

Jag gillar också hur länkarna presenteras här. Men det är ju perfekt om det kan administreras på ett ställe, så man inte behöver göra samma redigeringar på alla språkversioner. ⬤Boⅳⅰᴇ 7 januari 2016 kl. 20.05 (CET)

Det går säkert att anpassa utseendet lokalt (eller vad tror du Nirmos?) så den stora fördelen är att vi centraliserar det på samma sätt som interwikilänkarna. Mindre jobb för alla genom att det bara görs på ett ställe alltså. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 januari 2016 kl. 22.18 (CET)

Jag ser ingen anledning att centralisera detta. Jag stöder alltså Omnibits linje. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2016 kl. 02.37 (CET)

Det går att undanta enskilda interwiki-länkar till andra språk som kommer från Wikidata. Då borde det gå att undanta även länkar till Commons med flera. Om inte, så är inte denna inveckling mogen att tas ur beta. -- Innocent bystander 8 januari 2016 kl. 19.18 (CET)

Om jag arbetar med en artikel som saknar commonslänk (som commonscat ovan, och liknande), men som har commonsmaterial associerat på Wikidata, då tänker jag att det här nya länksystemet är till hjälp. Likaså om jag läser och vill se om det finns något mediematerial associerat till artikeln, även i fall där det inte bedömts som värdefullt att lägga med commonslänk i artikeln. Det är i alla fall inte alltid vi commonslänkar då, och det tycker jag inte att vi bör göra (dvs, vi bör länka i det fall där det är av särskilt intresse med commonslänk, eller där det finns material med särskild kvalitet, och liknande). flinga 8 januari 2016 kl. 21.53 (CET)

Vi behöver alltså (förstås) inte sluta med våra lokala länkmallar bara på grund av det nya systemet. flinga 8 januari 2016 kl. 22.26 (CET)

Jag brukar alltid lägga in commonslänk om jag hittar kategorin. Ofta finns material, men i andra kategorier, och en länk till rätt kategori hjälper att hitta den för att kunna kategorisera (motsvarande gäller förstås egna bilder). Och om man vill hitta bilder men länken saknas så blir det i allmänhet mer letande, eftersom man inte kan veta att länken saknas för att material saknas. Och material finns såpass ofta att läsare säkert inte vänjer sig vid att länken är ointressant. --LPfi (diskussion) 9 januari 2016 kl. 11.08 (CET)

Jag ser ingen skada i att det dyker upp i vänsterspalten på samma sätt som IW-länkar gör när vi lagt in dem i Wikidata. Tvärt om. Däremot håller jag med flinga att detta inte ska ersätta att vi länkar externa resurser även ("synligt") i artikeln. /Hangsna (diskussion) 10 januari 2016 kl. 12.03 (CET)

Jag är inte helt säker på vad betafunktionen som Johan beskriver gör, men om det innebär att det länkarna till andra projekt i vänsterspalten hämtas från Wikidata så är jag absolut för att den införs. Det är något som jag har väntat länge på! /ℇsquilo 10 januari 2016 kl. 14.55 (CET)

Glad bildnyhet!

The New York Public Library har tillgängliggjort 200.000 högupplösta historiska bilder för helt fri användning. Läs mer i artikeln här. /FredrikT (diskussion) 8 januari 2016 kl. 10.12 (CET)

Snajdigt! Hoppas någon massuppladdar till commons. /Hangsna (diskussion) 8 januari 2016 kl. 13.40 (CET)

 Gillar Instämmer med Hangsna. DavidIvar (diskussion) 8 januari 2016 kl. 15.08 (CET)

Jag ser lite motsägelser här. Vissa bilder är uppenbart Public domain, medan andra är av fotografer som avlidit för mindre än 70 år sedan. Kanske kan man anse att fotona inte uppfyller verkshöjd, eller att "Free to use without restriction" är en juridiskt giltig text (?).--Paracel63 (diskussion) 9 januari 2016 kl. 15.07 (CET)

Ben Shahn var så vitt jag förstår anställd av en:Farm Security Administration som var ett federalt organ, och därför är bilderna i Public domain enligt Template:PD-USGov.--ArildV (diskussion) 9 januari 2016 kl. 15.23 (CET)

 Gillar Kanske gäller det även andra tveksamma exempel.--Paracel63 (diskussion) 9 januari 2016 kl. 21.34 (CET)

Nya kartor från Lantmäteriet

Nu vid årsskiftet släppte Lantmäteriet fler kartor under licensen CC-BY-SA. Nu finns bland annat terrängkartan och vägkartan tillgängliga.[5] Detta ger oss stora möjligheter att ta fram kartor för våra artiklar. Vi borde ta fram stilmallar för att användare som inte är så vana vid kartskapande ändå lätt kan göra informativa kartor. Bifogad testkarta är gjord på data för terrängkartan med stil som är avsedd att likna Lm:s. Wikipediaprojekten bör ha egna stilar. Edaen (diskussion) 1 januari 2016 kl. 14.44 (CET)

Bara för att förtydliga begreppen, det är väl själva kartdatan som släppts fritt, inte färdiga kartor? Alltså, jag kan väl inte gå in någonstans på lantmäteriet och fritt skärmdumpa det jag vill ha? /Hangsna (diskussion) 1 januari 2016 kl. 16.27 (CET)

Det finns en topografisk webvisning som jag inte fick att fungera just nu. Den kräver i vilket fall att man har ett GIS-program. Edaen (diskussion) 1 januari 2016 kl. 19.23 (CET)

Det verkar handla om cc-by, inte cc-by-sa. Det är dock ändå så att materialet tyvärr inte är kompatibelt med OpenStreetMap som det verkar. /Grillo (diskussion) 1 januari 2016 kl. 22.38 (CET)

CC-BY är en friare licens än cc-by-sa, så det borde inte vara något problem. OpenStreetMap säger dessutom själva att de använder material med cc-by (se under Österrike i länken). Lsj (diskussion) 2 januari 2016 kl. 19.47 (CET)

Nu är jag osäker men jag har en känsla av att det är någon form av undantag, då det varit väldigt mycket snack på sistone om att man inte får lägga in cc-material, åtminstone på den svenska maillistan. Jag hade nog tagit upp på den internationella maillistan innan man lägger in data från en cc-källa i OpenStreetMap. Däremot kan man ju förstås skapa material direkt i GIS-program och lägga upp på Commons. /Grillo (diskussion) 3 januari 2016 kl. 00.59 (CET)

Än så länge är de fria rasterprodukterna endast nedladdningsbara mot leveransavgift, men under 2016 ska Lantmäteriet införa en fri nedladdningstjänst även för detta kartmaterial/dessa kartdata.

@Hangsna, Edaen, Yger: Å andra sidan finns Sverigekartan (fri sedan juli 2015), Vägkartan och Terrängkartan (båda fria sedan januari 2016) fortfarande som valbara lager i Lantmäteriets visningstjänst (där man kan fixa skärmdumpar). Denna visningstjänst har dock enligt uppgift kvar det hittillsvarande upphovsrättsskyddet. Någon som vet om denna motsägelsefulla information kommer att korrigeras?--Paracel63 (diskussion) 3 januari 2016 kl. 01.06 (CET)

@Paracel63: Nu fick jag visningen att fungera i Qgis (med hjälp av info härifrån). Bilderna visar F.d. Lyngsjön ovanpå dels Lm:s Topografisk webbkarta Visning och dels på GSD-Terrängkartan, vektor. Edaen (diskussion) 11 januari 2016 kl. 14.22 (CET)

• 
  Lyngsjön ovanpå Topografiska webbkartan
• 
  Lyngsjön på vektorlager från GSD-Terrängkartan.

Lms kartor i QGIS

Någon som vill ställa upp som försöksperson för mina pedagogiska färdigheter? Lektionen går ut på att ladda ner data för terrängkartan till QGIS och sedan använda stilfiler för att få rätt utseende. På Användare:Edaen/Kartstilar finns stilfiler. Kopiera över dem till textfiler och spara dem med ändelsen .qml. Ladda ner data för terrängkartan från Lm och öppna lagren my och vl. Dubbelklicka på lagret och välj fliken "stil". Längst ner till vänster finns en knapp "stil" klicka på den och välj "läs in stil" eller liknande. Stilfilerna är ännu så länge utkast och för terrängkartan är det så här långt jag kommit hittills. Edaen (diskussion) 3 januari 2016 kl. 02.11 (CET)

@Edaen: Jag har sparat de två qml-filerna och laddat ner terrängkartan. När jag ska ladda stilfilerna klagar QGIS på unexpected character at line 1329 column 56 för vl.qml och unexpected character at line 462 column 56 för my.qml. Det är samma innehåll på de två raderna <property key="labeling/leftDirectionSymbol" value="<"/> och det är tecknet "<" i value som är tecken 56. Om jag ändrar detta tecken till ">" "&lt;" så går filerna att ladda.

Här ett exempel på en karta med dessa stilfiler. Ska det vara vinrött <prop k="color" v="179,0,117,255"/>     för "hög bebyggelse"? Kontrasten mot vissa typer av vägar blir lite liten, men området på min exempelkarta är väl lite speciellt kanske. --Larske (diskussion) 3 januari 2016 kl. 21.08 (CET)

@Larske: Jag fick samma fel när jag försökte kopiera koden från den utfällda tabellen. I redigeringsläget gick det däremot bra. Färgerna stämmer. De är avlästa från Lantmäteriets teckenförklaring med hjälp av Inkscape.[6] Edaen (diskussion) 3 januari 2016 kl. 21.41 (CET)

Att det blir lite konstigt i innerstaden beror tydligen på att gatorna där är klassade som "gata i sluten bebyggelse" (KKOD=5058) och den har en stil som är nästan dubbelt så bred <prop k="line_width" v="1.63"/> som en vanlig "Gata" (KKOD=5056). Vad tror du om att minska ner bredden på "gata i sluten bebyggelse" så att den blir samma som för "gata"? --Larske (diskussion) 3 januari 2016 kl. 21.51 (CET)

Jag tänkte närmast att ha Lm:s stilar som referens för att skapa egna wikistilar. I wikistilen är det säkert bra att ha samma bredd på "gata i sluten bebyggelse" som för "gata". För kartor över "sluten bebyggelse", där innerstaden är det intressanta, kan nog fortfarande OpenStreetMap vara det lämpligaste alternativet att hämta data från. Edaen (diskussion) 3 januari 2016 kl. 21.55 (CET)

Det ser ut som om du har använt färgen för "sluten bebyggelse" även för "hög bebyggelse". "Hög bebyggelse ska vara" <prop k="color" v="214,126,172,255"/>      (eller i närheten av denna färg). Vad menas förresten med "sluten bebyggelse"? --Larske (diskussion) 3 januari 2016 kl. 22.13 (CET)

Det kanske går att dela stilfilerna på något bättre sätt? Det är fritt att ändra. "Hög bebyggelse" kanske är detta:

Yta för friliggande hög bebyggelse med flerfamiljshus som har tre vå-ningar eller fler. Lägre byggnader kan förekomma. All tillhörande mark såsom vägar, parkeringsplat-ser och mark med byggnader in-går.[7]

Edaen (diskussion) 3 januari 2016 kl. 23.05 (CET)

NE som källa

På senare tiden har jag märkt att det refereras alltmer till Nationalencyklopedin. Är det inte så att WP från början skulle vara ett fristående uppslagsverk skilt från NE? Nu har jag en känsla av att WP har en tendens att bli en filial till NE. Det har troligen diskuterats tidigare, men kanske är det dags få en förnyad belysning av fenomenet om även andra har lagt märke till dettta. Hur och i vilken omfattning skall NE användas som källa? Wvs (diskussion) 7 januari 2016 kl. 22.00 (CET)

Jag kan inte se något problem - vi har tidigare haft mängder med artiklar refererande till ugglan, det gjorde inte wikipedia till en filial av ugglan. Det beror väl helt enkelt på att NE inom många områden fortfarande är bättre än svenskspråkiga wikipedia. När artiklarna blir bättre och mer omfattande kommer det behovet att försvinna av sig självt. Men det är kanske inte troligt attdet sker i brådrasket.FBQ (diskussion) 7 januari 2016 kl. 22.16 (CET)

Jag lägger bara till sådana källor som alla kan se på Nationalencyklopedin (använder inte ens betaltjänsten och har aldrig gjort). Men jag ser inte något problem i det heller, tänk bara på alla böcker som används som källor som inte heller alla kan se. En källa är ju oftast bättre än ingen, och vill man kan man lägga dit fler källor. J 1982 (diskussion) 7 januari 2016 kl. 22.33 (CET)

Wikipedia är naturligtvis ett uppslagsverk skilt från NE, men Wikipediaartiklar ska ha tydliga källhänvisningar, och NE är en av alla källor man kan använda. Jag ser inget problem med det. -abbedabb^disk 7 januari 2016 kl. 22.37 (CET)

Det är dock viktigt att informationen är omformulerad, så att den inte kan uppfattas som plagiat på NE. /Annika (diskussion) 7 januari 2016 kl. 22.46 (CET)

Det är en fördel med många röster. Om NE är enda källa erbjuder vi inget fakta utöver vad NE erbjuder, och antagligen inte någon annan synvinkel heller. Det är en god orsak att använda andra källor. Däremot är det ofta bättre att skriva en stubb med NE som källa än att skriva en utan källa eller inte skriva alls. Vad gäller upphovsrätten så gäller det också att beakta katalogskyddet. Vi kan inte systematiskt använda fakta från nätresurser eller nya böcker utan särskilt tillstånd (myndighetsresurser torde i många fall gå att använda utan sådana hänsyn). --LPfi (diskussion) 8 januari 2016 kl. 00.09 (CET)

Det var en intressant vinkel och påminnelse. Katalogskydd handlar ju om skydd mot någons systematiska byggande av en hel text (alla uppgifter) på en annans katalogtext? Syndar vi mot det idag, och var går gränsen i praktiken?--Paracel63 (diskussion) 8 januari 2016 kl. 00.23 (CET)

(Redigeringskonflikt) Man borde också kunna vända på resonemanget om katalogskydd. Om man använder pappersupplagan torde stora delar av artiklarna vara fria vid det här laget. Detta med omformuleringar är ändå önskvärt. Det är dock inte alltid så lätt att hitta en bra ersättning. Det skall inte behöva medföra att svenskan blir krystad, enbart för att vi försöker undvika ett visst uttryckssätt. Meningar som endast innehåller en ren uppräkning av meriter saknar ofta verkshöjd. Redan det faktum att vi avstår från förkortningar leder för övrigt ofta till en variation. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2016 kl. 00.32 (CET)

Men NE skiljer sig ju inte från andra källor med upphovsrätt och där finns ju varken något skäl att varken diskriminera eller gynna just den källan. Däremot ser jag en problematik i argumentationen som ibland förs fram, att uppgifter som finns på annat håll - exempelvis NE skulle vara intressanta av just det skälet. Wikipedia skall ju inte innehålla något annat än uppgifter som finns på annat håll. Wikipedia skall vara just ett uppslagsverk, må vara tänkt som ett ovanligt omfattande uppslagsverk med utförliga och djupa artiklar. Men grunden är ju att den som söker på Anders Bengtsson i första hand skall hitta de mest kända Anders Bengtsson som går att återfinna i andra uppslagsverk, inte Anders Bengtsson som någon användare på wikipedia lyckats leta fram några nya hittills ouppmärksammade rön om. Gärna generösa relevanskriterier men inte på bekostnad av att wikipedia upphör att vara ett uppslagsverk och i stället blir en plats för publicering av mer eller mindre djärva nya rön. Det är möjligt att det inte var avsikten med diskussionen kring NE som källa, men ibland tycker jag mig kunna ana en dragning åt att föra wikipedia i den riktningen. FBQ (diskussion) 8 januari 2016 kl. 02.32 (CET)

Jag håller väl med FBQ. NE används som källa, precis som en herrans massa andra webbplatser. Jag ser inte varför vi på något sätt skulle särbehandla just den källan. Och självklart ska man inte kopiera text rakt av, men det gäller ju också för alla andra källor, så jag förstår inte riktigt diskussionen. -abbedabb^disk 8 januari 2016 kl. 09.50 (CET)

Jag misstänker Wvs inte avser NE ur tillförlitlighetssynpunkt, utan om vi är för omogna om vi alltför mycket kan ses som en utvikning av NE. Och då ser jag det skiljer sig mycket mellan ämnen. I mitt specialområde, orter, adm enheter etc gäller i all falla inte det. NE förekommer nästan aldrig för dessa, och när den förekommer bara en bland flera.Yger (diskussion) 8 januari 2016 kl. 10.26 (CET)

Precis som Yger säger skiljer det sig mellan ämnesområden. När det gäller biografier över historiska personer är vi klart överlägsna i förhållande till Nationalencyklopedien. De flesta från äldre tider som vi har med saknas helt i det tryckta verket och säkerligen även på nätet. Som källa används NE praktiskt taget aldrig i det sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2016 kl. 11.11 (CET)

En skillnad mellan NE och andra källor är att vi vanligen plockar en liten bit ur varje källa, så att artikeln antingen är ett sammandrag av en omfattande källa, eventuellt med en annan vinkling, eller bygger på uppgifter från flera olika källor. En stubb med NE som källa säger lätt mer eller mindre samma sak som NE (eller NE:s första stycke). Om vi gör det konsekvent inom ett område (och använder färska versioner) har vi problem med katalogskyddet, annars gäller frågan främst huruvida vi vill vara en kopia av NE, ens för en artikel här och en där. Jag tycker det blir problematiskt långt innan antalet är sådant att katalogskyddet blir relevant.--LPfi (diskussion) 8 januari 2016 kl. 15.26 (CET)

Jag vet inte om jag kan hålla med om att NE oftare är ensam källa jämförd med andra. Jag tror att det finns betydligt fler artiklar med Ugglan eller Svensk uppslagsbok som ensam källa. Dåligt utvecklade artiklar har däremot oftast bara en källa - eller så ingen alls. Det är givetvis ett problem. Ett än större problem är att många viktiga ämnen som finns i NE helt saknar artiklar på svenskspråkiga wikipedia. Det bästa sättet att ändra det är att bygga ut och utveckla artiklarna.FBQ (diskussion) 8 januari 2016 kl. 18.44 (CET)

Jag tycker inte riktigt om detta med "källor" i detta avseende eftersom det inte alltid är den som skriver något som lägger in en källa (galet nog). När någon i efterhand källbelägger så brukar i alla fall jag (mestadels för stubbar utan källa) använda NE som källa bara för att det ska finnas en källa. Jag ser då bara "kortversionen" och kikar om den stämmer. Om någon däremot anser att vi använder NE som källa för mycket så tolkar jag det som att någon då systematiskt sitter och skriver artiklar med NE som utgångspunkt, vem är i så fall den användaren? /Hangsna (diskussion) 8 januari 2016 kl. 22.22 (CET)

Instämmer med Hangsna. Jag lägger ofta in NE som källa och jag gör det då det saknas källa för något som jag anser vara viktigt. Jag har inte sett nyskrivna artiklar baserade på NE rakt av (vilket vore ett problem). I övrigt håller jag med abbedabb. Om det inte finns den systematik som Hangsna nämner förstår jag inte riktigt denna diskussion. Matanb (diskussion) 8 januari 2016 kl. 22.52 (CET)

Detta med att "slänga in" hänvisningar efteråt har jag svårt för. Själv lägger jag aldrig in något under rubriken "Källor" som jag inte använt för att hitta nya uppgifter till artikeln eller kan se har använts på det sättet i ett tidigare skede. Skriver jag inte om den nöjer jag mig oftast med att lägga in en eller flera externa länkar, med vars hjälp man kan belägga hela eller i varje fall huvuddelen av den. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2016 kl. 10.15 (CET)

För enstaka uppgifter går det ofta lätt att lägga in ny källa för gammalt material: årtal, nationalitet, någon viss egenskap. Däremot är det hopplöst om ett helt resonemang skall källbeläggas. Då blir det att skriva om. I fallet som Matanb beskriver gäller det att antingen se till att stubben verkligen inte innehåller andra påståenden än dem man kan belägga eller tydligt visa vilken uppgift källan gäller.

Om jag hittar en trovärdig källa som stöder det väsentliga i ett resonemang, men inte alla detaljer, brukar jag låta bli att lägga in {{källa behövs}} och ta bort en mall som inte gäller en specifik sådan detalj. Jag vet inte hur man borde visa att man gjort en sådan kontroll, jag kan tänka mig en <!-- jfr [källa] -->

--LPfi (diskussion) 9 januari 2016 kl. 11.20 (CET)

Men ordet "källa" betyder ju definitionsmässigt att informationen är hämtad från ett visst ställe, inte enbart att den går att återfinna där. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2016 kl. 16.50 (CET)

Absolut är det så Tostarpadius. Men om man då tycker att vi ska snabbradera allt där inte källa läggs in direkt så får man inte medhåll. Å enda lösningen på problemet med gamla källösa artiklar är att "källbelägga dem", alltså leta upp en källa som stöder det som står i artikeln eller att skriva om hela artikeln. Källa ska vara därifrån man hämtar uppgiften och ska då så klart anges av den som hämtat uppgiften. Verkligheten är dock inte riktigt så enkel. /Hangsna (diskussion) 9 januari 2016 kl. 22.33 (CET)

Det är därför jag endast lägger in "externa länkar" om jag inte skriver om artikeln. Jag blir själv mycket besviken när jag vid kontroll upptäcker att något som påstås vara källan uppenbart inte är det. Tostarpadius (diskussion) 10 januari 2016 kl. 14.51 (CET)

Men betyder det att om jag hittar "Förin är en färja i Åbo." i en artikel får jag inte lägga in en källa direkt, utan måste först stryka meningen och sedan skriva in den på nytt, denna gång hämtad från källan?  :-) Varifrån uppgiften ursprungligen är hämtad är oväsentligt om den kan bekräftas av en annan källa. Problem uppstår enbart i fall formuleringen är sådan att den inte i sin helhet kan beläggas genom den nya källan (att källan lagts till senare är tydligt nog om man misstänker cirkelreferenser). --LPfi (diskussion) 11 januari 2016 kl. 22.40 (CET)

Det är då det är en fördel att använda noter. Då blir det inget problem om man lägger till en källa till, för den är inte avsedd att stödja annat än exakt den mening/det stycke den är lagd under. -- Innocent bystander 12 januari 2016 kl. 08.22 (CET)

Wikipedia 15 år

Jag hittar inte Sverige här[8]? Skulle inte Wikimedia kunna anordna en utställning på Kulturhuset? Men det kanske är i senaste laget..?Klementin (diskussion) 10 januari 2016 kl. 04.43 (CET)

Bild från Wikipedias svenska tioårsfirande.

@Vannucci, Allexim, Klementin: & andra intresserade. Jag hittar inte heller Sverige här. Det är synd att vi inte verkar ha så många engagerade så här långt. Nu finns i alla fall en projektsida, tänkt för Wikipedias 15-årsfirande på svenska – för svenskspråkiga Wikipedias del äger det rum i maj i år. Det vore bra om fler som vill fira Wikipedias 15 år hjälper till, till exempel med att lägga in tips och förslag på projektsidan. På wp:Månadens uppdrag ligger nu också ett uppdrag som kan tas om du vill göra ett större bidrag till projektsidan. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 10 januari 2016 kl. 15.24 (CET)

Bra initiativ! Vi satsar på firandet av svenskspråkiga Wikpedias 15-årsdag i maj.--Historiker (diskussion) 10 januari 2016 kl. 16.26 (CET)

 Gillar --Allexim (diskussion) 10 januari 2016 kl. 17.11 (CET)

Toppenförslag och bra initiativ @Klementin:! En utställning på kulturhuset låter väldigt bra. Jag tror det vore görbart att få till ett par spännande paneldebatter med relevanta deltagare också. Iom att vi satsar på maj finns det projekttid för att personal på kansliet kan jobba med det under arbetstid. Det vore väldigt kul med fler förslag på vad gemenskapen skulle tycka passar på ett sådan evenemang, så kul att det finns projektsida nu, tack @Paracel63:. --Ina Bäckström (WMSE) (diskussion) 11 januari 2016 kl. 14.00 (CET)

Wikimedia Sverige kommer att uppmärksamma 15-årsjubileet i aktiviteter under hela året. Huvudaktiviteten blir dock i maj månad, då svenskspråkiga Wikipedia fyller år. Om wikipedianer vill göra aktiviteter runt om i landet, så finns pengar att söka i Gemenskapens projekt. Allt skall inte fokuseras i Stockholm.--Historiker (diskussion) 11 januari 2016 kl. 22.15 (CET)

Sexuella ofredanden på festivaler

Ett litet tips till den hugade: jag noterar att artikeln en:New Year's Eve sexual assaults in Germany finns på 14 språkversioner men inte svwp, och att artikeln We Are Sthlm är lika befriad från uppgifter om sexuella ofredanden som den svenska polisens mediala rapportering fram till igår. Någon som är intresserad av skriva i aktuella och kontroversiella ämnen, och kan skriva balanserat, har här något att bita i. Ser själv inte att jag har tid med några större insatser av detta slag de närmaste dagarna. Den inledande DN-artikeln här. Tomas e (diskussion) 11 januari 2016 kl. 22.25 (CET)

Länkröta när SVT Öppet arkiv förändras

Från och med 7 januari gäller ett nytt avtal för Öppet arkiv som innebär ett totalhaveri för projektet. [9] Mer än 50% av materialet kommer att avpubliceras inom några dagar. Se kommentarerna i länken för en lista över program. Bara en heads-up. ---Caztorp (diskussion) 8 januari 2016 kl. 15.52 (CET)

Jag hatar när sånt här händer. Illa. SCB gjorde en omorganisering av sina länkar för några år sedan vilket över en natt sabbade hundratals länkar. /Portunes (disk) 8 januari 2016 kl. 17.58 (CET)

Typiskt!! Öppet arkiv är minst sagt besvärligt. När jag inför en Wikipediaskrivning använt Öppet arkivs klipp som källor ang tex Hans Holmér har det inte gått lång tid innan klippen försvunnit av oklar anledning. Ödets ironi ;) Lantgård (diskussion) 8 januari 2016 kl. 19.30 (CET)

Hade samma problem med vissa svenska idrottsförbund och idrottsföreningar för några år sedan (bland annat många som använde sig av Idrottonline), kändes som om de skulle länka om minst två gånger per år (inför midsommar och några dagar före jul) och så dog alla länkarna man lagt ner tid på att skapa när man källbelagt artiklarna. J 1982 (diskussion) 8 januari 2016 kl. 21.01 (CET)

Länkrötan är ändå det lilla problemet i detta sammanhang. Det stora är att så mycket försvinner. För att det i fortsättningen skall vara lönt att hänvisa dit måste man kontrollera att materialet ligger ute tills vidare. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2016 kl. 10.10 (CET)

Mycket av den värdefulla informationen (metadata om personer, handling och sändning) fanns även i videornas beskrivningstexter, och dessa har ofta bevarats av archive.org. Så länkrötan är inte total och Öppet arkiv kan fortfarande vara en bra källa om man dubbelkollar att sidan bevarats. Om informationen bara fanns i själva videon är såklart länken död, men referensen fortfarande giltig om den görs till TV-programmet i sig. Väsk ✎ 13 januari 2016 kl. 15.56 (CET)

Adminomval denna månad

Det är många administratörer som har sin omvalsmånad nu i januari. Nomineringsförfråga gärna dem om de vill fortsätta. Jag har gjort det på många, men är många kvar. Obelix (diskussion) 13 januari 2016 kl. 19.13 (CET)

Kan tillägga att det naturligtvis även är tillåtet att nominera sig själv om man är intresserad. Lista på de som står på tur finns här. --MagnusA 13 januari 2016 kl. 19.17 (CET)

Det var värt att notera. Man måste inte vänta på att någon ska nominera en. :-) Obelix (diskussion) 13 januari 2016 kl. 19.38 (CET)

i stället eller istället?

Det finns två olika stavningar av adverbet i stället/istället, vilka båda förekommer. Ingen av dem anses "felaktig" av språkvårdare eller av Språkrådet eller av mig.

Själv föredrar jag i stället (och i dag, i går, i morgon), bland annat eftersom det är denna form som Språkrådet rekommenderar i sin bok Svenska skrivregler (Språkrådet, 2008, sidan 135). Därför ändrar jag ibland istället till i stället. Jag gjorde det i dag i en artikel som innehåll många i stället och ett par istället, men detta återställdes ganska snabbt av en annan användare.

Hur skall vi lösa detta? Jag tycker definitivt att vi bör använda max en av formerna i en och samma artikel, och jag tycker som nämnt personligen bäst om i stället, eftersom det är den formen som rekommenderas av Språkrådet (på goda grunder, läs texten före den långa listan i boken). Jag tycker heller inte att man bör rv:a en ändring om den homogeniserar artikeln och går mot den rekommenderade formen, om inte Wikipediagemenskapen bestämmer sig för att gå emot Språkrådets rekommendation och konsekvent använda istället i stället (sorry).

Vi har också formerna så här, så där, framför allt, så klart, där jag tror en ganska klar majoritet av språkvårdare förespråkar särskrivning, precis som Språkrådet. Här är det väl ingen som är emot att vi använder de rekommenderade särskrivna formerna? --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 januari 2016 kl. 17.48 (CET)

Min åsikt (och det är ju bara en åsikt) är att formerna som "istället" är bättre att använda då det särskiljer från "i stället" som ju är platsen där man parkerar cyklar. /Hangsna (diskussion) 12 januari 2016 kl. 17.51 (CET)

 Gillar! -- Innocent bystander 12 januari 2016 kl. 20.00 (CET)

Principen vi brukar tillämpa är denna: När det finns två skrivsätt eller stavningar som anses korrekta så kan båda användas på Wikipedia. SAOL tar upp båda formerna av i stället / istället som likvärdiga. I en och samma artikel är det däremot bra om man är konsekvent. /NH 12 januari 2016 kl. 17.56 (CET)

Min åsikt: När både ihop- och särskrivet är likvärdigt bland språkvårdande instanser ska de vara det på Wikipedia också. Det innebär att en artikel ska homogeniseras men inte Wikipedia. Därför ska man aldrig ändra det i en artikel annat än för att homogenisera artikeln. Då ska man heller inte ändra tillbaka det till en blandad version eller till en homogenisering åt "andra hållet". Jämför hur enWp försöker(?) hantera brittisk resp. amerikansk engelska.--LittleGun (diskussion) 12 januari 2016 kl. 17.57 (CET)

Både SAOL13 och SAOL14 listar i stället som huvuduppslag, och istället som en variant, så även om båda listas, så är de inte likvärdiga. SAOL, liksom Språkrådet, förespråkar särskrivningen. --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 januari 2016 kl. 18.00 (CET)

Jag tror du har fel där. I SAOL står "i stället el. istället". Det innebär vad jag förstår att de är likvärdiga. Något av dem måste ju väljas som uppslagsord. /NH 12 januari 2016 kl. 18.05 (CET)

Jo, fast jag tror ändå de funderar på vilken de vill ha först. I SAOL13+, där platsbrist inte råder, ser det ut så här. I vilket fall som helst är Språkrådet ganska tydliga i sin bok. --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 januari 2016 kl. 18.08 (CET)

De har alldeles säkert funderat på det, men tydligen inte tyckt att den ena formen ska rekommenderas. Jag har inte Svenska skrivregler (eller rättare sagt, det har jag nog faktiskt, men hittar den inte!) så om du ville sammanfatta hur de resonerar så vore det intressant. /NH 12 januari 2016 kl. 21.35 (CET)

Svenska skrivregler säger (s. 133) att följande talar för särskrivning av ett fast uttryck: (a) uttrycket uttalas med huvudbetoning på en stavelse i det sista ledet, (b) uttrycket uttalas med huvudbetoning på flera led, (c) alla leden i uttrycket är vanliga som enskilda ord och (d) uttrycket inleds med en preposition.

Motsatserna, samt (a) uttrycket uttalas som en sammansättning, talar för sammanskrivning. Angående sammansättningsuttalet, skriver Språkrådet: "Helt klart är att ord som uttalas som sammansättningar ska skrivas ihop."

En faktor som de inte nämner, men som jag utgår från spelar en roll, är vad som är etablerat i skriftspråket. Jag har dock ingen statistik om detta. --Andreas Rejbrand (diskussion) 12 januari 2016 kl. 23.07 (CET)

Hur konsekvent rakt över artikeln är då konsekvent? Om det står i en artikel "han gjorde det i dag istället" så måste jag ju ändra den ena förekomsten och lämna den andra, för att vara "i-konsekvent", eller? Får man i det fallet välja hur man vill ha det? /Hangsna (diskussion) 12 januari 2016 kl. 18.01 (CET)

Likvärdigt kanske var olyckligt, ordval. Definitivt inte felaktigt i varje fall. Konsekvent särskrivning eller konsekvent ihopskrivning på ordnivå menar jag är lämpigast. Så i det hypotetiska exemplet behövs ingen ändring enligt mig, blanda idag och i morgon olyckligare då. Jag har iofs svårt för principfasthet till förmån för konsensus och kompromisser.--LittleGun (diskussion) 12 januari 2016 kl. 18.10 (CET)

(Redigeringskonflikt) I inget av de fall Du nämner förespråkar jag likriktning (alltså inte heller de i sista stycket). Språkrådets rekommendationer fäster jag personligen mindre avseende vid än min egen språkkänsla. Själv skriver jag normalt "idag", "imorgon", "igår" och "istället" (vilket senare givetvis kommer av "ställe" och inte av "ställ"). Inte ens mobilens rättstavningsfunktion reagerar på det (annars saknas hälften av mitt ordförråd). Enhetlighet i enskilda artiklar stöder jag dock. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2016 kl. 18.15 (CET)

Jag själv föredrar i stället, men jag antar att det är som med ska och skall; jag själv skriver hellre skall, men båda får användas och man bör inte ändra för ändrandets skull. K9re11 (diskussion) 12 januari 2016 kl. 18.19 (CET)

När det gäller "skall" eller "ska" (en form som det vänder sig i mig när jag skriver) skulle jag önska att vi vore konsekventa, men då det skulle leda till samma barbari som i modern lag- eller kyrkoordningstext (varför övergav man kurialstilen?) står jag även där för valfrihet. Det man fastnar för måste dock fungera stilmässigt. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2016 kl. 18.28 (CET)

Konsekvent särskrivning eller konsekvent ihopskrivning - det är upp till var och en att skriva det ena eller det andra om det har stöd i SAOL. Detta är inget som WP diktatoriskt skall bestämma över. Och vi får väl leva med att någon vill verka nitisk och onödigt ändrar till något som en annan inte gillar. Konsekvens skall det dock vara inom enskild artikel. Wvs (diskussion) 12 januari 2016 kl. 19.15 (CET)

Googlestatstik: "istället för"= 12 300 000 träffar, "i stället för" = 4 800 000 träffar. Båda varianterna alltså mycket vanliga, men sammansatt populärast om man ska tro Google. AlphaZeta (diskussion) 12 januari 2016 kl. 23.59 (CET)

Google är kanske inte bästa verktyget för att undersöka detta. Dels finns det olika sammanhang och stilar, dels är vanligast inte alltid rätt. (Vanligaste bruket av semikolon på Internet är före en uppräkning eller liknande. Detta håller alla språkvårdare med om att det är helt felaktigt och baserat på missförstånd.) Bara en liten varning.

Jag sökte på Korp (Akademiska texter, Medicinska texter, Skönlitteratur, Tidningstexter, Myndighetstexter) nu. "istället": 71 209; "i stället": 292 058. Det är alltså betydligt vanligare med särskrivningen i mer formella eller akademiska sammanhang. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 01.17 (CET)

Jag brukar skriva isär "i stället", "i dag" och så vidare, men något som förvirrar mig varje gång är "annanstans" eller "annan stans". /ℇsquilo 13 januari 2016 kl. 08.39 (CET)

Jag ser utdraget ur Korp som tecken på att båda varianterna är gångbara och vanliga (man kan jämföra "ska" och "skall", där den förra är tio gånger vanligare, men där det endast borde vara lämpligt att ändra i harmoniseringssyfte). För övrigt uttrycket sig Svenska skrivregler mycket försiktigt om variantformerna innan stycket Andreas citerade står det: "I övrigt [d.v.s. förutom vissa fall där det alltid skrivs ihop] är det svårt att ge några allmängiltiga och entydiga rekommendationer beträffande samman- och särskrivning. Därför pekas här bara på några tendenser, samtidigt som de rekommenderade skrivsätten för de vanligaste uttrycken presenteras i form av en alfabetisk förteckning. // Förteckningen är tänkt som vägledning för den som tvekar om valet av skrivsätt. Därför rekommenderas bara ett skrivsätt för ett visst uttryck. Det betyder dock inte i det enskilda fallet att varje annat skrivsätt är felaktigt."

För övrigt anses även de former i SAOL som faktiskt är utmärkta med "variant av" som gångbara.

andejons (diskussion) 13 januari 2016 kl. 09.08 (CET)

Jag har alltid varit tydlig med att istället inte är fel, och är fullt gångbar. Däremot är i stället lite vanligare i välvårdat språk, och också den form som Språkrådet rekommenderar om de måste välja. Det är allt jag säger! --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 13.24 (CET)

Då borde Du också kunna acceptera att systematiska ändringar och särskilt sådana som gäller enbart något av dessa ord möter mothugg. Det är redan uppenbart att det råder konsensus till stöd för en variation på denna punkt. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2016 kl. 13.27 (CET)

(Semirelevant kommentar: jag brukade ändra "idag", "imorgon" o.s.v. lika ofta som "istället". --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 13.40 (CET))

Förslag till regler

Kan vi komma överens om följande regler?

• Man bör inte ändra variant i en artikel bara för att man själv föredrar den ena eller den andra varianten.
• Valet av variant bör vara konsekvent inom en artikel. Det är fullt tillåtet (även att rekommendera) att homogenisera en artikel om man gör det på det sätt som kräver minst antal ändringar.
• En ändring av typen i föregående punkt skall inte snabbåterställas.
• En ändring av typen i första punkten kan snabbåterställas, om användaren känner att det behövs för att användarens blodtryck annars blir för högt på grund av irritation över "klåfingriga språkpoliser".
• Även om valet av variant bör vara konsekvent inom en artikel, behöver det inte vara det över hela Wikipedia.

Som antytt ovan hade jag personligen hellre sett att vi kommit överens om en av formerna, eftersom det hade gjort hela verket (Wikipedia) snyggare i sin helhet, och dessutom hade gjort det lättare att homogenisera enskilda artiklar (också över tiden). Men det verkar inte vara möjligt. Så ovanstående kanske är vad vi får nöja oss med. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.18 (CET)

Det Du nu skrivit ned i regelform är egentligen vad som gällde innan Du drog igång denna diskussion. Därför har jag inga problem att ställa mig bakom denna sammanfattning av vårt samtal här. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.33 (CET)

Kommer man att få "reglerna" dängda i skallen om man skulle råka bryta mot dem? --MagnusA 13 januari 2016 kl. 14.35 (CET)

Själv undrar jag om det gäller alla "i" eller bara vissa? Ska det vara "i dag" överallt i en artikel och samtidigt "istället" i samma artikel? /Hangsna (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.36 (CET)

Jag tycker det är viktigare att varje enskilt ord är homogent i en artikel, men visst är det bra om homogeniteten även sträcker sig till kamratorden. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.39 (CET)

Det tycker jag är lite väl aggressivt, så inte av mig i alla fall. (Det skulle vara om du snabbåterställer en homogeniserande ändring som jag gjort, men då var du "aggressiv" först!) --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.39 (CET)

(Redigeringskonflikt) Som svar till MagnusA: Jag tror snarast att det är Andreas Rejbrand själv som behöver detta regelverk för att hålla sig i skinnet. Vad gäller Hangsnas fråga: Vi behöver inte detaljreglera detta. Det har fungerat förut och har alla förutsättningar att göra det även i framtiden om alla visar god vilja. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.40 (CET)

Jag håller med Tostarpadius, även om jag också tycker att reglerna är bra för den ganska aggressiva administratör som återställde min homogeniserande ändring. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.41 (CET)

Men visst, det är nog lite mer för mig än för nämnda administratör. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.46 (CET)

Bara vi slipper sånt här för alla möjliga fall där det finns fler än en av ordböckerna eller språkråd accepterad variant (vare sig någon förordas framför andra eller om de kan anses likställda). Jag är själv noga med språkligt, men eftersom jag går mer på språkkänsla än nedskrivna detaljerade regler blir det inte roligt längre att lägga till något informationsbit om man måste läsa igenom resten av en lång artikel för att kolla vilken variant någon någon språklig grej som används där. --MagnusA 13 januari 2016 kl. 14.53 (CET)

Annars hade jag gärna själv tagit på mig jobbet att fixa sådana korrigeringar... --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.55 (CET)

Det är också en del av fördelen med att en gång för alla bestämma sig för en enskild form! Då slipper man undersöka vilken form som används i en viss artikel! Vi verkar ju vara överens om att homogenitet inom en och samma artikel är bra, och då underlättar det om alla artiklar har samma normer. Jag vet att ni börjar bli trötta på mig nu, men jag vill bara poängtera att jag inte har helt fel alltid. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.57 (CET)

Hela den här diskussionen började ju när en administratör snabbåterställde en homogeniserande ändring som jag själv gjorde (så att andra slipper göra sådana...). --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 14.59 (CET)

Just den typ av likriktning som Du förespråkar gör statistik för ords användning alltmer meningslös. Det hör till språkets rikedom att variation är tillåten. Direkt felaktiga konstruktioner skall däremot bekämpas med all kraft, så att de inte får fäste. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2016 kl. 15.06 (CET)

Hypertoni är inget skäl för redigeringskrig. -- Innocent bystander 13 januari 2016 kl. 15.20 (CET)

@Andreas Rejbrand: Jag tror du försöker lösa ett problem som knappast finns. Att din homogeniserande ändring återställdes av en "ganska aggressiv administratör" beror nog mest på din vilseledande redigeringskommentar ("Språkrådet rekommenderar (på goda grunder) särskrivning av "i stället" (och "i dag", "i går", "i morgon")."), du skulle istället förklarat vad du gjorde ("Homogeniserar, nu förekommer "istället" och "i stället" blandat i artikeln"). Med det sagt så instämmer jag i dina regler, det är väl det som redan tillämpas. AlphaZeta (diskussion) 13 januari 2016 kl. 15.39 (CET)

Jag är medveten om det, och det var mest därför jag noterade att det nog var "lite mer" för mig. Men för några timmar sedan hade jag ingen aning om att det var så kontroversiellt att likrikta språkbruket mot vad som är lite, lite, lite, lite, lite bättre. Jag trodde helt enkelt att de flesta höll med om att likriktning i stavning och homogenisering var bra saker, och att Språkrådets rekommendationer bör följas... --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 16.07 (CET)

Att det inte är något större fel med "istället" har jag alltid varit tydlig med. --Andreas Rejbrand (diskussion) 13 januari 2016 kl. 16.08 (CET)

Tänk efter litet vad vi nu gör. Vi skapar detaljerade regler för hur vi ska skriva ett visst ord, där ingen version är direkt fel. En sådan detaljreglering verkar ju fullständigt absurd! Hur gör vi i en lång artikel där båda varianterna av ordet finns? Upprättar statistik för att veta vilken variant som är vanligast, och vilken vi alltså kan välja utan att bryta mot de uppsatta reglerna? Wikipedia har nog med reella problem utan att vi ska skapa några nya. / Ternarius_D 13 januari 2016 kl. 15.53 (CET)

Jag håller med Ternarius. Andreas Rejbrands förslag tycker jag är bra men vill särskilt notera att det inte är en katastrof om någon ändrar. Skapa inga arga diskussioner på diverse användardiskussioner m.m. Frågan är inte tillräckligt viktig för det.Obelix (diskussion) 13 januari 2016 kl. 15.57 (CET)

För min egen del ser jag - helt subjektivt och säkert inkonsekvent - en nyansskillnad mellan idag och i dag, och använder dem lite olika (idag syftar för mig på i denna tid, medan i dag syftar på just denna dag). Jag förväntar mig inte att alla ska ha samma känsla för den nyansen, men tror att det kan kännas angeläget för många att kunna variera detta. Detsamma kan mycket väl gälla istället och i stället, där den senare formen (på samma subjektiva och säkert inkonsekventa grund) känns ganska främmande för mig. D v s - vi bör undvika att formalisera hur vi ska hantera detta icke-problem. Lindansaren (diskussion) 13 januari 2016 kl. 16.13 (CET)

För att ge lite mer bakgrund: Nu var Andreas ändring ganska egal i sig. Jag instämmer helt med Tostarpadius innan om att det inte är ett problem med språklig variation. Det är sällan ens något större faktiskt problem om olika varianter förekommer i samma artikel (men harmonisera för all del, det tänker jag inte invända mot). Det som är problem är om det uppkommer en kultur där det ses som OK att hålla på och ändra diverse detaljer i språket utan att man har gott stöd för att vad man gör är att faktiskt rätta en felaktighet, istället för att bara anpassa det till ens egna preferenser. I en enskild artikel är det sällan ett problem, men risken är just att det eskalerar och vi sedan har en massa bottar som ändrar från det ena eller andra, med falska träffar som följd. Därför gjorde jag också en enda återställning, där jag invände just mot att man ändrar till en annan variant utan annan motivering än att den nya formen skulle vara "bättre".

andejons (diskussion) 13 januari 2016 kl. 16.53 (CET)

Jag tycker att en viktig princip för att undvika höjt blodtryck och konflikter kring petitesser är att inte ändra mellan korrekta former utan att man gör annat. Man kan gärna ändra så att språket inom en artikel håller en viss stil, men bara i samband med allmän språkvård (eller då man annars råkar redigera i artikeln), aldrig som kampanj kring en enskild form. Om man tycker om att språkvårda med halvautomatiska verktyg (eller ens med hjälp av sökmaskin) så bör man koncentrera sig på direkta felaktigheter. --LPfi (diskussion) 13 januari 2016 kl. 20.23 (CET)

Lillryssland, Vitryssland, Ukraina...

Fler borde kanske ögna igenom Lifegliders redigeringar på dessa teman... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 14 januari 2016 kl. 22.39 (CET)

+1 på detta. Själv har jag mycket liten koll på vad som är rimligt men tempot är högt och insikten om att det kan vara kontroversiellt är låg. --افيراتير (diskussion) 15 januari 2016 kl. 17.49 (CET)

+2 på detta. Jag ansluter mig till denna konstellation. Hälsningar, Lifeglider (diskussion) 15 januari 2016 kl. 19.26 (CET)

Hur fotograferar man små samhällen/byar

Hej! Jag har funderat på det här ett tag nu. Hur fotograferar man små byar och tätorter? Främst tänker jag på jordbruksbyar som är utspridda. Jag brukar antingen fotografera längst med storvägen som går igenom byn eller fotografera en fin byggnad och använda den för byn. Har någon några andra idéer? Söka sig upp på en höjd och fotografera? /Portunes (disk) 14 januari 2016 kl. 10.09 (CET)

Det här brukar ju vara jättesvårt att göra på ett bra sätt, känner jag personligen. Man fotograferar någonting som känns centralt och kommer hem med en bild på en lite intetsägande gata eller väg som får symbolisera platsen, eller ibland kyrkan eftersom det är den enda utmärkande byggnaden. Egentligen känns det som om flygfoto vore det allra bästa i sådana här fall, eller, som du säger, om möjligt söka sig upp på en höjd. /Julle (disk.) 14 januari 2016 kl. 10.18 (CET)

Eller småorter som består av spridda hus, alla omgivna av skog. Jo, det känns småsvårt. Finns det ngn drönare i Wmse's utrustningslager? -- Innocent bystander 14 januari 2016 kl. 10.24 (CET)

Detta tycker jag också är svårt och då även ur integritetssynpunkt. Hur man än gör känns det som att man fotograferar någons privata hem och det vill åtminstone jag inte göra. --MagnusA 14 januari 2016 kl. 10.35 (CET)

Ingen drönare i WMSEs teknikpool pga snåriga regler. Det går att söka stöd för olika aktiviteter, så om någon vill hyra en helikopter, eller hitta på något annat roligt, är det bara att skicka in en ansökning. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 14 januari 2016 kl. 10.36 (CET)

Jag har delat samma känsla som MagnusA. Om jag hittar en fin bondgård så är det ju troligtvis någons privata hem. Skulle kännas lite smått otryggt att gå in på Wikipedia och se sin privata bostad inne i en artikel. /Portunes (disk) 14 januari 2016 kl. 11.02 (CET)

Det finns en reklamfirma här uppe med egen drönare man kan köpa tjänster av. De sköter tillstånd och redigering. Jag gissar att de inte är ensamma i sin bransch. -- Innocent bystander 14 januari 2016 kl. 11.29 (CET)

Jag brukar göra precis som du (Portunes) beskriver. Antingen en central gata, något representativt eller från nån höjd. Det representativa är ju lättast att känna till om man har någon koppling till platsen men annars får man väl gissa. Jag har inget problem att fota någons hem och ladda upp om det ser ok ut och man inte ser detaljer (personer eller in genom fönster till exempel). --افيراتير (diskussion) 14 januari 2016 kl. 11.33 (CET)

Det finns mängder med bilder på privata bostäder på svwp: arkitektritade villor, k-märkta hus och andra historiskt intressanta villor, se t.ex. artikeln Djursholm. Även säterier och slott och säkert en eller annan prästgård. /Ascilto (diskussion) 14 januari 2016 kl. 17.46 (CET)

Förlåt, men, integritetssynpunkten är jätteenkel: allt som är synligt från offentliga platser är fritt fram.[punkt] Vi lever i ett samhälle och påverkar varandra. Det måste vara tillåtet att diskutera sådant som stadsplanering med illustrationer. Edaen (diskussion) 14 januari 2016 kl. 18.04 (CET)

I mitt fall är det inte så mycket på det juridiska och lagparagrafer utan mer magkänslan vad som känns rätt eller fel. Sedan när sysslar Wikipedia med stadsplanering? --MagnusA 14 januari 2016 kl. 18.08 (CET)

Magkänslan går att träna bort och jag kan ha en viss förståelse när det gäller människor, men även det är något som är ok, se t. ex. Commons:Category:Street photography. På den andra frågan: ställ den till Holger Ellgard. Edaen (diskussion) 14 januari 2016 kl. 18.11 (CET)

Det som är synligt från offentlig plats må vara fritt byte i Sverige, men en sådan regel gäller inte i Finland eller USA. Jag tror fotografier som vore olagliga i Finland är problematiska också i Sverige (åtminstone moraliskt, men möjligen också juridiskt beroende på hur de används). Jag brukar undvika att ta bilder (eller publicera) bilder utgående också från magkänslan. Det måste vara tillåtet att illustrera gatuliv och fina bondgårdar, men man kan ju undvika att ta bilden när någon solbadar eller snyter sig i förgrunden (eller gården är osedvanligt stökig). Också då jag fotar folksamlingar gallrar jag bort bilder där någon viss person dominerar eller drar till sig onödig uppmärksamhet. Om det man vill fota är något som kan kännas pinsamt får man fundera extra noga. Ibland är det knepigt, ibland går det enkelt genom att be om tillstånd. --LPfi (diskussion) 16 januari 2016 kl. 17.06 (CET)

Svensk Uppslagsbok nedsläckt för gott?

Tidigare fanns Svensk Uppslagsbok tillgänglig på webben. Någon som känner till om den är nedsläckt för gott? / Pontuz (diskussion) 16 januari 2016 kl. 18.27 (CET)

Det var en mycket primitiv uppladdning, av någon, som även del mycket primitivt, försökte leva på annonsering. Inte så förvånande den är bort men mycket beklagansvärt.Yger (diskussion) 16 januari 2016 kl. 18.30 (CET)

Veckans tävling Källor 2016

Vid midnatt startar årets första källjakt i veckans tävling Källor 2016. Välkommen att deltaga i det viktiga arbetet med att källbelägga Wikipedias artiklar, för att därigenom öka uppslagsverkets trovärdighet.--Historiker (diskussion) 17 januari 2016 kl. 19.21 (CET)