Edward Burne-Jones
Sir Edward Coley Burne-Jones, född 28 augusti 1833 i Birmingham, död 17 juni 1898 i London, var en brittisk målare och illustratör som associerades med det prerafaelitiska brödraskapet.
| Edward Burne-Jones | |
 | |
| Född | 28 augusti 1833[1][2][3] Birmingham[4] |
|---|---|
| Död | 17 juni 1898[5][3][6] (64 år) London[4] |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Exeter College King Edward's School Heatherley School of Fine Art  |
| Sysselsättning | Målare[7][8], illustratör[8], formgivare[8], tecknare[7], ritare[8] |
| Noterbara verk | The Beguiling of Merlin |
| Maka | Georgiana Burne-Jones (g. 1860–)[9][10] |
| Barn | Philip, Sir, 2nd Bart. Burne-Jones (f. 1861)[11][9] Christopher Burne-Jones (f. 1864)[11][9] Margaret Mackail (f. 1866)[11][9] |
| Föräldrar | Edward Richard Jones[9] Elizabeth Coley[9] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Burne-Jones studerade teologi (ej avslutade) vid Exeter College i Oxford där han mötte William Morris. Han började måla under påverkan av Dante Gabriel Rossetti och förknippas med den andra "romantiska" fasen av prerafaelismen. Under resor i Italien 1859 och 1862 blev han starkt influerad av Sandro Botticelli och Andrea Mantegna.
Hos Burne-Jones saknas den kraftfullhet och de samhällsideal som utmärkte flera av prerafaeliterna. Hans mystiska romantiska och ohistoriska målningar med litterära motiv, främst tagna från den grekiska mytologin, Geoffrey Chaucer och Thomas Malory, representerade en drömvärld att fly till från 1800-talets industrialisering.
Burne-Jones arbetade i en dämpad färgskala och ett linjärt manér som bidrog till art nouveau. De förlagor till målade glasfönster och textilier, som han gjorde för sin vän William Morris och dennes företag Morrs & Co, utövade ett stort inflytande. Hans romantiska värld med teatraliskt allvarliga personer influerade såväl den brittiska esteticismen som den franska symbolismen.
Han gifte sig 1860 med konstnären Georgiana Burne-Jones (1840–1920) och de fick två barn: Philip (1861–1926) som också blev målare och Margaret (1866–1953). Burne-Jones hade också en stormig kärleksrelation med den grekisk-brittiska konstnären och modellen Maria Zambaco (1843–1914) under 1860-talet och som avbildades i hans konst även senare, till exempel i The Beguiling of Merlin (1874–1877).
Galleri redigera
-
Garden Hesperides (c:a 1869) -
Maria Zambaco (1870) -
Desiderium (1873) -
Pan och Psyche (1874) -
The Beguiling of Merlin (1874–1877), Lady Lever Art Gallery. -
Den gyllene trappan (1880), Tate Britain. -
Lyckohjulet (1875–1883), Musée d'Orsay -
-
Kärleken och pilgrimen (1896–1897), Tate Gallery. -
Kung David (1902) -
St John the Baptist Church, Wimbledon -
Konungarnas tillbedjan (1904), Musée d'Orsay.
_-_Love_and_the_Pilgrim_-_N05381_-_National_Gallery.jpg)
Källor redigera
- Svensk uppslagsbok, Lund 1930
Noter redigera
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Edward Coley (Sir) Burne-Jones, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Edward Coley Burne-Jones, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, läs online, läst: 27 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Edward Burne-Jones, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] läs online, vocab.getty.edu.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]