USA:s högsta domstol
Högsta domstolen (engelska: Supreme Court of the United States, SCOTUS) är den högsta rättsliga instansen i USA. Den består för närvarande av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. En majoritet av senatens ledamöter måste dock godkänna utnämningarna för att de skall träda i kraft. Högsta domstolen tar upp mål som gäller tvister mellan olika delstater och mål som har överklagats från lägre instanser. Högsta domstolen kan också ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller kongressen. Under senare år har Högsta domstolen alltmer hamnat i centrum för det politiska skeendet i USA (jämför presidentvalet år 2000), och dess ökade politisering har därför kommit att ifrågasättas. Några av domstolens mest kända domslut är Roe mot Wade, Gregg mot Georgia och Citizens United mot FEC, samt de äldre fallen Marbury mot Madison och Dred Scott mot Sandford. Sedan Ronald Reagans tid som president har Roe tenderat vara ett lackmustest för framtida ledamöter av domstolen. Alla rättsfall som Högsta domstolen befattar sig med publiceras årligen i United States Reports, som ges ut av USA:s regering.
Nuvarande domareRedigera
Roberts, Thomas, Alito och Gorsuch anses utgöra domstolens konservativa flygel och har samtliga tillsatts av republikanska presidenter. Ginsburg, Breyer, Sotomayor och Kagan utgör den liberala flygeln och de har alla tillsatts av demokratiska presidenter. Kennedy, tillsatt av den republikanska presidenten Ronald Reagan, ansågs vara konservativ men röstade ibland med liberalerna, vilket inte anses lika sannolikt för hans efterträdare Kavanaugh.
Domaren Antonin Scalia gick bort den 13 februari 2016, varpå en av platserna i domstolen blev vakant. President Barack Obama nominerade i mars 2016 Merrick Garland som hans efterträdare, men utnämningen blockerades av senatens republikanska majoritet[1]. Den 30 januari 2017 kunde i stället president Donald Trump nominera Neil Gorsuch till att överta den tomma stolen efter Scalia.[2] Den 7 april 2017 godkändes nomineringen i USA:s senat, varpå Gorsuch svors in som domare den 10 april.[3] Den 31 juli 2018 gick Anthony Kennedy i pension. President Trump nominerade Brett Kavanaugh till Kennedys efterträdare.[4] Den 6 oktober 2018, röstades Kavanaugh igenom som domare. Senaten röstade med resultatet 50-48.[5]
| Porträtt | Namn | Född | Utnämnd av | Tillträdde |
|---|---|---|---|---|
 |
John Roberts (chefsdomare) | 27 januari 1955 i Buffalo, New York |
George W. Bush | 29 september 2005 |
 |
Clarence Thomas | 23 juni 1948 i Pin Point, Georgia |
George H.W. Bush | 23 oktober 1991 |
 |
Ruth Bader Ginsburg | 15 mars 1933 i New York, New York |
Bill Clinton | 10 augusti 1993 |
 |
Stephen Breyer | 15 augusti 1938 i San Francisco, Kalifornien |
Bill Clinton | 3 augusti 1994 |
.jpg) |
Samuel Alito | 1 april 1950 i Trenton, New Jersey |
George W. Bush | 31 januari 2006 |
 |
Sonia Sotomayor | 25 juni 1954 i New York, New York |
Barack Obama | 8 augusti 2009 |
 |
Elena Kagan | 28 april 1960 i New York, New York |
Barack Obama | 7 augusti 2010 |
 |
Neil Gorsuch | 29 augusti 1967 i Denver, Colorado |
Donald Trump | 10 april 2017 |
 |
Brett Kavanaugh | 12 februari 1965 i Washington, D.C. |
Donald Trump | 6 oktober 2018 |
Domstolens demografiRedigera
Domstolen har för närvarande sex manliga och tre kvinnliga domare. Bland de nio domarna finns det en afroamerikan (Thomas) och en latinamerikan (Sotomayor). Två av domarna har minst en invandrarförälder: Alitos föräldrar föddes i Italien,[6] och Ginsburgs far föddes i Ryssland.[7]
Medelåldern är 67 år och 4 månader. Varje nuvarande domare har en Ivy League-bakgrund.[8]
Några kända fall i domstolenRedigera
- Brown mot Board of Education, beslut att förbjuda skolor att segregera elever på grund av hudfärg
- Loving mot Virginia, beslut att staterna inte får förbjuda äktenskap mellan personer med olika hudfärg
- Furman mot Georgia, beslut att förbjuda dödsstraff
- Gregg mot Georgia, beslut att tillåta dödsstraff för mord under vissa omständigheter
- Roe mot Wade, beslut att avkriminalisera abort
- Bush mot Gore, beslut att avbryta rösträkningen i presidentvalet
- Lawrence mot Texas, beslut att avkriminalisera sex mellan personer av samma kön
- Obergefell mot Hodges, beslut att staterna inte får hindra samkönade äktenskap
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ ”Merrick Garland Supreme Court nomination” (på en). Wikipedia. 2018-10-23. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Merrick_Garland_Supreme_Court_nomination&oldid=865290353. Läst 28 november 2018.
- ^ TT (1 februari 2017). Trump väljer Neil Gorsuch till domare i Högsta domstolen. Dagens Industri. Läst 24 februari 2017.
- ^ ”Senate Confirms Gorsuch as Supreme Court Justice”. The New York Times. 7 april 2017. https://www.nytimes.com/2017/04/07/us/politics/neil-gorsuch-supreme-court.html.
- ^ ”Donald Trump nominerade Brett Kavanaugh till Högsta domstolen”. SVT Nyheter. 10 juli 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-nominerade-brett-kavanaugh-till-domare-i-hogsta-domstolen. Läst 9 augusti 2018.
- ^ ”Kavanaugh klar för högsta domstolen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zLJvz1/kavanaugh-klar-for-hogsta-domstolen. Läst 7 oktober 2018.
- ^ ”Sam Alito: A Civil ManThe American Spectator” (på en-US). spectator.org. Arkiverad från originalet den 22 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170522135245/https://spectator.org/58731_sam-alito-civil-man/. Läst 13 september 2018.
- ^ ”Ruth Bader Ginsburg | Jewish Women's Archive” (på en). jwa.org. https://jwa.org/encyclopedia/article/ginsburg-ruth-bader. Läst 13 september 2018.
- ^ ”Elena Kagan Is Sworn In as Justice on the Supreme Court” (på en). https://www.nytimes.com/2010/08/08/us/08kagan.html. Läst 13 september 2018.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör USA:s högsta domstol.- Högsta domstolens officiella webbplats
