USA:s högsta domstol

högsta rättsliga instans i USA

Högsta domstolen (engelska: Supreme Court of the United States; även referrerad till förkortning:SCOTUS) är den federala domstol som är den högsta rättsliga instansen i USA.[2]

USA:s högsta domstol
Supreme Court of the United States
Seal of the United States Supreme Court.svg
Domstolens sigill
OrganisationstypFederal domstol (artikel III)[1][2]
SäteUnited States Supreme Court Building,
Washington, D.C., USA[3]
ÖverordnadUSA:s federala appellationsdomstolar
USA:s federala distriktsdomstolar
SyfteHögsta instans
Inrättad1789/1790[3]
Webbplatshttps://www.supremecourt.gov

Den består av nio domare som utnämns på livstid av USA:s president, men en majoritet av senatens ledamöter måste dock godkänna (engelska: advise and consent) utnämningarna för att den nominerade kan tillträda ämbetet.[3]

Alla rättsfall som Högsta domstolen befattar sig med publiceras årligen i United States Reports, som ges ut av United States Government Publishing Office och finns även på hemsidan på USA:s kongressbibliotek.[3][2]

Funktion och rollRedigera

USA:s högsta domstol tar upp mål som gäller tvister mellan olika delstater och mål som har överklagats från lägre instanser i federala domstolar, samt mål från delstatliga domstolar av principiell vikt som berör kompetenser eller rättigheter härledandes från USA:s konstitution.[2] Enbart att fåtal av de mål som överklagas till domstolen tas upp till prövning.[2] Domstolen är första och enda instans i tvister mellan olika delstater.[2]

Eftersom domstolen är, enligt maktdelningsläran en jämbördig del i USA:s federala statsmakt, kan den i mål överpröva beslut som fattats av presidenten eller kongressen som enligt domstolen strider mot USA:s konstitution.[1]

Även om USA:s konstitution och federal lagstiftning har företräde där det råder konflikt mellan federal och delstatlig lag, så innebär det inte att delstatliga domstolar är underställda federala domstolar eller vice versa.[2] I det amerikanska systemet råder det istället en dualism mellan olika suveräniteter, därför finns det parallella domstolar med olika jurisdiktioner som ibland kan överlappa med varandra.[2]

USA:s högsta domstol erkände 1938 i Erie Railroad Co. mot Tompkins att USA:s konstitution inte tilldelar federala domstolar möjligheten att lagpröva delstatlig lag.[2] Artikel tre i konstitutionen uppräknar det federala domstolsväsendets makt, men att det endast berör "Förenta staternas lagar" och därmed inte de enskilda delstaternas lagar.[2]

Under senare år har Högsta domstolen alltmer hamnat i centrum för det politiska skeendet i USA (jämför presidentvalet år 2000), och dess ökade politisering har därför kommit att ifrågasättas. Några av domstolens mest kända domslut är Roe mot Wade, Gregg mot Georgia och Citizens United mot FEC, samt de äldre fallen Marbury mot Madison och Dred Scott mot Sandford.

DomareRedigera

USA:s kongress fattar beslut genom lag som fastställer antalet domare i domstolen. Mellan 1789-1807 fanns det sex domare, mellan 1807-1837 sju, mellan 1837-1863 nio och sedan 1863 fanns det tio. Sedan 1869 har antal domare varit nio.

Nuvarande domareRedigera

 
Gruppfoto med högsta domstolens domare i oktober 2020
Stående från vänster: Brett Kavanaugh, Elena Kagan, Neil Gorsuch och Amy Coney Barrett.
Sittande från vänster: Samuel Alito, Clarence Thomas, chefsdomare John Roberts, Stephen Breyer och Sonia Sotomayor.

Roberts, Thomas, Alito, Gorsuch, Kavanaugh och Coney Barrett anses utgöra domstolens konservativa flygel och har samtliga tillsatts av republikanska presidenter. Jackson, Sotomayor och Kagan utgör den liberala flygeln och de har alla tillsatts av demokratiska presidenter. Ruth Bader Ginsburg avled den 18 september 2020 av cancer och tillhörde den liberala flygeln.[4]

UtnämningshistorikRedigera

Domaren Antonin Scalia avled den 13 februari 2016, varpå en av platserna i domstolen blev vakant. President Barack Obama nominerade i mars 2016 Merrick Garland som hans efterträdare, men utnämningen blockerades av senatens republikanska majoritet.[5] Den 30 januari 2017 kunde i stället president Donald Trump nominera Neil Gorsuch till att överta den tomma stolen efter Scalia.[6] Den 7 april 2017 godkändes nomineringen i USA:s senat, varpå Gorsuch svors in som domare den 10 april.[7] Den 31 juli 2018 gick Anthony Kennedy i pension. President Trump nominerade Brett Kavanaugh till Kennedys efterträdare.[8] Den 6 oktober 2018, röstades Kavanaugh igenom som domare. Senaten röstade med resultatet 50–48.[9] Den 27 oktober 2020 utsågs med siffrorna 52–48 Amy Coney Barrett till ny domare efter Ruth Bader Ginsburg som avled 18 september 2020. Utnämningen har vållat stor politisk strid i USA då demokraterna anser att Coney Barrett är alltför konservativ och förstärker domstolens redan befintliga konservativa majoritet samt att platsen efter Bader Ginsburg så nära inpå valet borde fyllas av kommande president och senat.[10]


Lista över nuvarande domareRedigera

Porträtt Namn Född Utnämnd av Tillträdde
  Roberts, JohnJohn Roberts (chefsdomare) 1955 (67 år)
Buffalo, New York
George W. Bush 29 september 2005
  Thomas, ClarenceClarence Thomas 1948 (74 år)
Pin Point, Georgia
George H.W. Bush 23 oktober 1991
  Alito, SamuelSamuel Alito 1950 (72 år)
Trenton, New Jersey
George W. Bush 31 januari 2006
  Sotomayor, SoniaSonia Sotomayor 1954 (68 år)
New York, New York
Barack Obama 8 augusti 2009
  Kagan, ElenaElena Kagan 1960 (62 år)
New York, New York
Barack Obama 7 augusti 2010
  Gorsuch, NeilNeil Gorsuch 1967 (55 år)
Denver, Colorado
Donald Trump 10 april 2017
  Kavanaugh, BrettBrett Kavanaugh 1965 (57 år)
Washington, D.C.
Donald Trump 6 oktober 2018
  Barrett, Amy ConeyAmy Coney Barrett 1972 (50 år)
New Orleans, Louisiana
Donald Trump 27 oktober 2020
  Ketanji Brown Jackson 1970 (51 år)

Washington D.C.

Joe Biden 30 juni 2022

Domstolens demografiRedigera

Domstolen har för närvarande fem manliga och fyra kvinnliga domare. Bland de nio domarna finns två afroamerikaner (Thomas och Jackson) och en latinamerikan (Sotomayor). Alitos föräldrar föddes i Italien[11]. År 2022 blev Jackson den första afroamerikanska kvinna i domstolen.[12]

Några kända fall, i urvalRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”The Supreme Court at Work” (på engelska). www.supremecourt.gov. USA:s högsta domstol. https://www.supremecourt.gov/about/courtatwork.aspx. Läst 3 juli 2022. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j] [https://www.uscourts.gov/sites/default/files/federalcourtssystemintheus.pdf ”Federal Court System in the United States: An Introduction for Judges and Judicial Administrators in Other Countries”] (på engelska). www.uscourts.gov. Administrative Office of the United States Courts. 2016. https://www.uscourts.gov/sites/default/files/federalcourtssystemintheus.pdf. Läst 3 juli 2022. 
  3. ^ [a b c d] ”The Supreme Court of the United States” (på engelska). www.usgovernmentmanual.gov. United States Government Manual. https://www.usgovernmentmanual.gov/Agency?EntityId=gUdL/Fb57lg=&ParentEId=+klubNxgV0o=&EType=jY3M4CTKVHY=. Läst 3 juli 2022. 
  4. ^ Balcer Bednarska, Jaqueline (19 september 2020). ”HD-domaren Ruth Bader Ginsburg död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/ruth-bader-ginsburg-avliden. Läst 19 september 2020. 
  5. ^ Merrick Garland Supreme Court nomination” (på engelska). Wikipedia. 2018-10-23. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Merrick_Garland_Supreme_Court_nomination&oldid=865290353. Läst 28 november 2018. 
  6. ^ TT (1 februari 2017). Trump väljer Neil Gorsuch till domare i Högsta domstolen. Dagens Industri. Läst 24 februari 2017.
  7. ^ ”Senate Confirms Gorsuch as Supreme Court Justice”. The New York Times. 7 april 2017. https://www.nytimes.com/2017/04/07/us/politics/neil-gorsuch-supreme-court.html. 
  8. ^ Donald Trump nominerade Brett Kavanaugh till Högsta domstolen”. SVT Nyheter. 10 juli 2018. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-nominerade-brett-kavanaugh-till-domare-i-hogsta-domstolen. Läst 9 augusti 2018. 
  9. ^ Kavanaugh klar för högsta domstolen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zLJvz1/kavanaugh-klar-for-hogsta-domstolen. Läst 7 oktober 2018. 
  10. ^ ”Senate confirms Trump's Supreme Court nominee a week ahead of Election Day”. CNN. 26 oktober 2020. https://edition.cnn.com/2020/10/26/politics/senate-confirmation-vote-supreme-court-amy-coney-barrett/index.html. Läst 27 oktober 2020. 
  11. ^ ”Sam Alito: A Civil ManThe American Spectator” (på amerikansk engelska). spectator.org. Arkiverad från originalet den 22 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170522135245/https://spectator.org/58731_sam-alito-civil-man/. Läst 13 september 2018. 
  12. ^ ”US Supreme Court Gets First Black Female Justice” (på engelska). VOA News. 30 juni 2022. https://www.voanews.com/a/us-supreme-court-gets-first-black-female-justice-/6640153.html. Läst 1 juli 2022. 

Externa länkarRedigera