1789
år
1789 (MDCCLXXXIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Händelser Redigera
Januari Redigera
- 7 januari – Överste Johan Henrik Hästesko fängslas för sin inblandning i Anjalaförbundet.
- 10 januari – Den politiske vilden George Washington vinner presidentvalet i USA, som började den 15 december föregående år.
- Januari – Den svenska riksdagen samlas i Stockholm.
Februari Redigera
- 4 februari – George Washington blir enhälligt vald till USA:s första president, genom det amerikanska elektorskollegiet.
- 21 februari – Riksdagen 1789 antar ett tillägg till 1772 års regeringsform, Förenings- och säkerhetsakten, trots adelns protester. Denna innebär att kungen ensam får besluta om krig och fred och hur många medlemmar riksrådet får innehålla. Därmed avskaffar Gustav III riksrådet helt och hållet genom att fastställa antalet ledamöter till 0.
April Redigera
- 21 april - John Adams blir USA:s förste vicepresident .
- 28 april – Myteriet på Bounty .
- 30 april - George Washington blir USA:s första president .
- April – Riksdagen avslutas i Sverige.
Maj Redigera
- Maj – Högsta domstolen inrättas i Sverige.
- 15 maj – Rikets allmänna ärendens beredning bildas i Sverige.
- 12 maj – Brand på Stjärnorps slott, Sverige.[1]
Juni Redigera
- 13 juni – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Porrassalmi. Detta är den första svenska segern i ett fältslag sedan Karl XII:s tid.
- 17 juni – Tredje ståndet i generalständerna i Versailles förklarar sig ensidigt som Frankrikes nationalförsamling.
- 19 juni – Svenskarna besegrar ryssarna i det andra slaget vid Porrassalmi.
- 20 juni – Den franska nationalförsamlingen svär eden i Bollhuset, att inte åtskiljas förrän de givit Frankrike en konstitution.
- 28 juni – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Uttismalm.
Juli Redigera
- 9 juli – Danmark avger en neutralitetsdeklaration och drar sig därmed ur svensk-ryska kriget, efter internationella påtryckningar.
- 14 juli – Den franska revolutionen inleds genom stormningen av Bastiljen i Paris.
- 15 juli – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Kaipiais.
- 21 juli – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Parkumäki.
- 22 juli – Den stora skräcken, en allmän bonderesning, bryter ut över den franska landsbygden.
- 26 juli – Sjöslaget vid Öland, mellan de svenska och ryska flottorna, slutar oavgjort.
Augusti Redigera
- 7 augusti – USA:s krigsdepartement bildas.[2]
- 15 augusti – Artilleriduellen vid Korkiansaari holme, mellan de svenska och ryska flottorna, slutar oavgjort.
- 24–25 augusti – Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i det första sjöslaget vid Svensksund.
- 26 augusti – Franska nationalförsamlingen antar sin första deklaration av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna.
September Redigera
- 24 september – MedJudiciary Act of 1789 bildas USA:s federala dömande makt, och United States Marshals Service.[3]
Oktober Redigera
- 5 oktober – Kvinnotåget till Versailles tvingar med sig Ludvig XVI till Paris under franska revolutionens berömda oktoberdagar.
November Redigera
- 21 november – North Carolina blir den 12:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[4]
Okänt datum Redigera
- Det svenska riksgäldskontoret inrättas.
- 1723 års svenska adelsprivilegier avskaffas.
- Den svenska jakten blir mycket friare, då ofrälse bönder med skattejord får rätt att jaga fritt på sina ägor.
Födda Redigera
- 17 januari – August Neander, tysk teolog.
- 5 mars – William S. Archer, amerikansk politiker, senator 1841–1847.
- 16 mars – Georg Simon Ohm, tysk fysiker.
- 1 april – John Hopkins Clarke, amerikansk politiker (whig), senator 1847–1853.
- 6 april – Isaac Hill, amerikansk demokratisk politiker, senator 1831–1836, guvernör i New Hampshire 1836-1839.
- 8 juni – Sunwon, koreansk drottning och regent.
- 30 juni – Horace Vernet, fransk målare.
- 3 juli – Friedrich Overbeck, tysk målare, tecknare och illustratör.
- 18 juli – Thomas Carlin, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1838–1842.
- 21 augusti – Augustin Louis Cauchy, fransk matematiker.
- 8 oktober – John Ruggles, amerikansk uppfinnare, jurist och politiker, senator 1835–1841.
- 11 november – Pietro Tenerani, italiensk skulptör.
- 17 december – Clement Comer Clay, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1835–1837.
- 22 december – Levi Woodbury, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1834–1841.
- 28 december – Thomas Ewing, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1841, USA:s inrikesminister 1849–1850.
Avlidna Redigera
- 21 januari – Baron d'Holbach, fransk filosof, vetenskapsman och materialist.
- 19 februari – Nicholas Van Dyke, amerikansk politiker, Delawares president 1783–1786.
- 7 april – Abd ül-Hamid I, sultan av det Osmanska riket.
- 28 april – Johan Floderus, svensk filolog.
- 9 maj – Anders Johan von Höpken, svensk greve, politiker och riksråd samt kanslipresident 1752–1761.
- 25 maj – Anders Dahl, svensk botaniker, lärjunge till Carl von Linné.
- 12 juni – Jean-Étienne Liotard, schweizisk pastell- och miniatyrmålare.
- 21 juni – Samuel Follin, svensk kyrkoherde.
- 13 juli – Victor Riqueti de Mirabeau, fransk markis och ekonom.
- 21 augusti – Johan Ludvig Hård, svensk greve.
- 27 oktober – John Cook, amerikansk politiker, Delawares president 1782–1783.
- Angélique du Courdray, fransk barnmorska och författare.
- Benigna de Watteville, amerikansk skolpionjär.
Referenser Redigera
Fotnoter Redigera
- ^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html.
- ^ ”Office of the Clerk of the U.S. House of Representatives - 404”. http://clerk.house.gov/art_history/highlights.html?action=view&intID=192.
- ^ ”The First Supreme Court”. History.com. Arkiverad från originalet den 1 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090501183241/http://www.history.com/this-day-in-history.do?action=VideoArticle&id=5371. Läst 24 september 2008.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/United_States.html.
Externa länkar Redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1789.
