Nordcypern (turkiska: Kuzey Kıbrıs), formellt Turkiska republiken Nordcypern (turkiska: Kuzey Kıbrıs Türk Cumhuriyeti[1]), är en självutropad stat på den norra delen av ön Cypern. Den erkänns som suverän stat endast av Turkiet,[2] medan omvärlden betraktar den som en del av Republiken Cypern.

Kuzey Kıbrıs Türk Cumhuriyeti
Flagga Statsvapen
Nationalsång: İstiklâl Marşı
Huvudstad
(och största stad)
Nicosia
Officiellt språk Turkiska
Etniska grupper  Turkcyprioter (98%)
Övrigt (2%)
Statsskick Republik
 -  President Mustafa Akıncı
 -  Premiärminister Ersin Tatar
Nationalförsamling Cumhuriyet Meclisi
Självständighet Från Turkiet 
 -  Deklarerad 15 november 1983 
 -  Erkänd 15 november 1983 (endast av Turkiet) 
Area
 -  Totalt 3 355 km² 
 -  Vatten (%) 2.7
Befolkning
 -  2019 års uppskattning 374 299 
 -  Befolkningstäthet 111 inv./km² 
BNP (PPP) 2019 års beräkning
 -  Totalt $24.554 milj 
 -  Per capita $12 701 
Valuta Turkisk lira (TRY)
Tidszon EET (UTC+2)
 -  Sommartid EEST (UTC+3)
Topografi
 -  Högsta punkt Selvili Tepe, 1 024 m ö.h.
Datumformat dd/mm/åååå
Kör på vänster
Nationaldag 15 november
Toppdomän .tr .ct.tr
Landsnummer 90

Nordcypern sträcker sig från spetsen av Karpasshalvön i nordost till Kólpos Mórfou och Akrotírio Kormakítis i väst och Louroujina i söder. Exklaven Kókkina utgör dess västligast del. Den så kallade gröna linjen, som är en buffertzon under Förenta nationernas kontroll, sträcker sig längs med gränsen mellan Nordcypern och övriga delar av Cypern, och delar Nicosia, öns största stad och huvudstad på båda sidor om linjen, i två delar.

En statskupp iscensatt av grekiska nationalister med syfte att förena Cypern med Grekland ledde till att Turkiet invaderade Cypern 1974. Genom invasionen fördrevs de flesta grekcyprioter från den norra delen av ön, samtidigt som många turkcyprioter flydde från den södra delen till den norra. Ön delades i två delar, en nordlig, turkcypriotisk del och en sydlig, grekcypriotisk del. 1983 förklarade den nordliga delen sig självständig från den av omvärlden erkända södra delen, Republiken Cypern. På grund av omvärldens embargon mot Nordcypern inom områden såsom ekonomi, transport och sport är landet starkt beroende av Turkiets stöd, både ekonomiskt och politiskt.[3][4][5] Turkiet har också en betydande militär närvaro i Nordcypern.

Flera försök har gjorts för att återförena Nordcypern med Republiken Cypern. 2004 röstade en majoritet av turkcyprioterna i en folkomröstning för den så kallade Annan-planen, som var ett FN-förslag som gick ut på att skapa en gemensam federal stat. Förslaget röstades dock ned på den grekcypriotiska sidan. Även om den norra delen av Cypern, som en av omvärlden erkänd del av Republiken Cypern, ingår i Europeiska unionen, har EU-rätten tillfälligt upphävts i Nordcypern i väntan på en återförening av ön. Landets territorium omfattas därför i regel inte av EU:s lagar och står även utanför andra internationella organisationer.

HistoriaRedigera

Huvudartikel: Cyperns historia

Cypern var en viktig källa för koppar under bronsåldern och hade handelskontakter med hettiterna, egyptierna och grekerna. Delade meningar råder om namnets ursprung, ett "höna-ägg-problem":

  1. Ordet koppar kommer från cuprum —  "metallen från Cypern", engelska Cyprus
  2. Ön har fått sitt namn därför att där finns koppar, kopparön; latin cuprum, grekiska kypros (Κύπρος)

På 500-talet f.Kr. införlivades ön i det expanderande persiska akemeniderriket och förblev persisk i tvåhundra år. Cypern blev romersk 58 f.Kr. till 1191 då Kung Rikard Lejonhjärta erövrade ön i samband med korstågen och sålde den till Guido av Lusignan år 1192, som därmed bildade Kungadömet Cypern. Republiken Venedig övertog ön 1489 efter att den regerande drottningen, Caterina Cornaro, överlämnade makten.

Osmanska riket erövrade Cypern år 1570. Ett avtal mellan Osmanska riket och Storbritannien den 4 juni 1878 innebar att ön tills vidare ställdes under brittiskt administrativt styre. Osmanska riket hamnade i första världskriget i allians med Tyskland. Då proklamerade Storbritannien ön som brittisk koloni (1925-1960).

Motståndet mot den brittiska kolonialmakten ledde till att grekcypriotiska EOKA förde ett gerillakrig på Cypern 1955-1959. Detta ledde till att Republiken Cypern proklamerades 1960. År 1974 inträffade en kris, som började med en grekisk militärkupp av soldater vilka var stationerade på Cypern. Avsikten var att avsätta Cyperns president Makarios eftersom denne ville senarelägga sammanslagningen mellan Republiken Cypern och Grekland. Som följd ingrep turkisk militär i enlighet med avtalet om republiken Cyperns fortlevnad.

Genom den turkiska interventionen 1974 delades republiken Cypern mellan turkiska cyprioter (Nordcypern) och grekiska cyprioter (södra Cypern) och 1975 bildades Turkiska federala staten Cypern. 1983 proklamerades Turkiska republiken Nordcypern. År 1990 ansökte Republiken Cypern, i praktiken den grekcypriotiska södra delen av Cypern, om fullt medlemskap i EU. Åren 2002–2003 förhandlade Glafkos Klerides och Rauf Denktaş, ledare för den grekiska respektive turkiska delen av Cypern, om att återförena norra och södra Cypern. Den problematiska frågan om Cyperns statsrättsliga situation och framtid kallas Cypernfrågan. Den svårlösta krisen har lett till att Cypern under en stor del av 1900-talet stundtals kallades "hatets ö".

År 2004 presenterade FN:s generalsekreterare Kofi Annan en plan ("Twin-Referendums") för att förena norra och södra Cypern efter folkomröstningar i de två delarna. Den turkcypriotiska norra delen antog planen medan den grekcypriotiska södra delen förkastade den, vilket innebär att frågan om en förening fortfarande inte är löst. Samma år blev Cypern medlem i EU, som formellt anser att Republiken Cyperns territorium består av hela ön bortsett från de två brittiska baserna och att den norra delen är militärt ockuperad. Samtidigt är den gemensamma lagstiftningen inom EU enbart tillämpbar i de områden som Republiken Cypern behärskar, d.v.s. enbart i den södra delen.

Geografi och naturRedigera

Cypern är den tredje största ön i Medelhavet (efter Sicilien och Sardinien) och är belägen i dess östra del en bit utanför Turkiets sydkust. Cypern ligger egentligen i Asien, men av historiska och kulturella skäl anses ön tillhöra Europa. FN räknar Cypern som ett västasiatiskt land. Turkiet ligger 75 kilometer norrut och andra grannländer inkluderar Syrien och Libanon i öst, Israel i sydöst, Cypern och Egypten i syd och Grekland i nordväst. Cypern ligger geografiskt närmare bland annat Libanon än Grekland.

KlimatRedigera

Nordcypern åtnjuter fördelen av Medelhavets behagliga klimat med långa, varma somrar och korta vintrar med få regndagar. Medeltemperaturen mitt i sommaren ligger mellan 30 och 35 grader och vintertemperaturerna är milda. Olivlundar och johannesbrödsodlingar samsas på landsbygden och odlingar av frukt som apelsiner, citroner, grapefrukt, meloner och grönsaker. Bergen täcks av doftande pinjeskog och stränderna erbjuder buskage med akacia och eucalyptus. Landskapet är idealiskt för getter och får.

Normala temperaturer och nederbörd i Nicosia:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Högsta medeltemp. 15 16 19 24 30 34 37 37 33 30 22 17
Lägsta medeltemp. 6 5 7 10 15 20 22 22 19 16 10 7
Nederbörd 55 42 28 20 23 18 6 1 12 17 55 66
Diagram Visatemperaturer i °C • månadsnederbörd i mm

Den årliga genomsnittliga havstemperaturen är runt 22 °C, med 27-28 °C som höjdpunkt under augusti, och 17 °C som lågpunkt under vintern.

Genomsnittlig Havstemperatur
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
18 °C 17 °C 17 °C 18 °C 21 °C 25 °C 27 °C 28 °C 27 °C 26 °C 22 °C 20 °C

Sommartid, då alla floder torkar ut, råder brist på dricksvatten på många håll. För att avhjälpa detta har man vallat in stora områden, där vatten samlas i dammar, som fylls av de ymniga regnen andra tider.

Statsskick och politikRedigera

Huvudartikel: Nordcyperns statsskick

Nordcypern styrs av ett semi-presidentialistiskt system. Presidenten är statschef och premiärministern är regeringschefen. Det finns en flertals demokratisk regim i landet. Den verkställande makten utövas av presidenten och regeringen. Lagstiftningsmakt tillhör TRNC Republikens Församling.

TRNC:s president väljs av folket för en period av 5 år. Mustafa Akıncı har utfört denna tjänst sedan 30 april 2015. Den Republikanska Församlingen, bestående av 50 personer, väljs av den populära omröstningen. Även om National Unity Party (UBP) var det första partiet i de allmänna valen 2018, regerar det Republikanska Turkiska Partiet, Folkepartiet, Socialist Democracy Party och Demokratiska Partiet landet med en 22:e regering, en koalitionsregering under premiärministeriet.

Den USA-baserade organisationen Freedom House rankar Nordcypern som ”fritt”.

Internationell status och utrikesrelationerRedigera

 
USA:s utrikesminister Hillary Clinton och dåvarande TRNC:s president Mehmet Ali Talat, Washington, 15 april 2009.

Inget annan land än Turkiet erkänner Nordcypern som ett land. Även om Pakistan och Bangladesh förklarade att de kände till TRNC efter självständighetsförklaringen, gav de upp efter internationellt press.

1992 överfördes information om att Naxçıvans Autonoma Republiks Parlament hade fattat ett beslut om erkännande av TRNC, även om det inte var godkänt.

I juni 2004 enades organisationen för den Islamiska Konferensen, utrikesministrar, om att göra TRNC en observatör stat i egenskap av "Turkcypriotiska Gemenskapen" som den "Turkcypriotiska Staten" som används i Annan-planen.[6]

 
Representativ kontor för Turkiska republiken Nordcypern, London, Storbritannien.

I resolution 1376, antagen av Europarådets Parlamentariska Församling den 29 april 2004, beslutades att tillåta de valda företrädarna för det turkcypriotiska samfundet att delta i PACE-verksamheten.[7] I enlighet med detta beslut började turkcyprioter vara representerade i PACE och delta i församlingens möten med två representanter och observatörsstatus.

2005 meddelade Gambia att landet var redo att upprätta diplomatiska förbindelser med Turkiska republiken Nordcypern.[8] Qatar öppnade sitt representativa kontor i 2008 som "TRNC Trade and Tourism Office".

Sedan folkomröstningen om Annan-planen i april 2004 har det internationella samfundet börjat förbättra sina befintliga förbindelser med TRNC. I sitt betänkande sade Günter Verheugen, medlem av Europeiska Unionens utvidgnings ansvar, att EU-länderna kan öppna representativa kontor i TRNC om dessa villkor beaktas. EU har åtagit sig 259 miljoner Euro till TRNC. TRNC vill få detta stöd, som försöker blockeras av Republiken Cypern direkt.

Under sin tid, president för Turkiska republiken Nordcypern, fortsatte Mehmet Ali Talat sina möten med världsledare. Han höll samtal med den dåvarande USA:s statssekreterare Condoleezza Rice och före detta Storbritanniens utrikesminister Jack Straw. Den tidigare Pakistanska presidenten Pervez Musharraf välkomnade i augusti 2006 han som republikens president.

 
Turkcyprioter; den 27:e Turkiska dagen, New York, USA, 2008.

Den 5 maj 2010 blev den Turkcypriotiska Handelskammaren, som representerade Nordcypern, en fullständig medlem i European Small Business Association (ESBA).[9]

I oktober 2011 undertecknade Libyen ett samarbetsprotokoll med TRNC.

FörsvarRedigera

Huvudartikel: Nordcyperns försvar

TRNC har en militär enhet på divisionsnivå, kallad Security Forces Command (G.K.K.). Det finns cirka 4000 anställda i G.K.K. som är mellan 18 och 40 år gamla. Dessutom har den Turkiska Väpnade Styrkornas elfte korps Cyperns Turkiska Fredsstyrkekommando (K.T.B.K.) fastställts.

Administrativ indelningRedigera

Huvudartikel: Nordcyperns indelning

Landet är uppdelat i 6 distrikt: Nicosia, Famagusta, Girne, Güzelyurt, İskele och Lefke. Distriktsguvernörer utses till varje distrikt.

EkonomiRedigera

Huvudartikel: Nordcyperns ekonomi

På grund av erkännandet i det internationella samfundet får Turkiska republiken Nordcypern hjälp ekonomiskt från Turkiet. Valutan i omlopp är den Turkiska Liran. Nästan all import och export sker genom Turkiet.

Ekonomin i Turkiska republiken Nordcypern består av handel, turism och utbildning samt jordbruk och tillverkningsindustri inom den offentliga sektorn. Nationella inkomster per capita i TRNC är följande:

  • 4 978 USD - 2000
  • 4 303 USD - 2001
  • 4 409 USD - 2002
  • 5 949 USD - 2003
  • 8 095 USD - 2004
  • 10 567 USD - 2005
  • 11 837 USD - 2006
  • 14 765 USD - 2007
  • 16 158 USD - 2008
  • 13 930 USD - 2009
  • 14 703 USD - 2010
  • 15 404 USD - 2011
  • 15 038 USD - 2012
  • 15 302 USD - 2013
  • 15 109 USD - 2014
  • 13 721 USD - 2015

InfrastrukturRedigera

Landets internationella telefonkod är +90 392. Internet-domän är .ct.tr. Eftersom Världspostunionen inte erkänner Nordcypern som en stat, skickas den med post med postnumret "Mersin 10 Turkey".[10]

Det finns inga direktflyg till Nordcypern, Ercans internationella flygplats och Gecitkale flygplats redovisas som lagliga flygplatser av endast Turkiet.[11]

1974 förklarade Republiken Cypern att hamnarna i Nordcypern var stängda för alla världsskepp. Turkiet erkände inte detta beslut och Nordcypern ger tillgång till sina hamnar för turkiska fartyg.

Flygplatser och hamnarRedigera

DemografiRedigera

Huvudartikel: Nordcyperns demografi

Under perioden 1745–1814 var muslimska turkcyprioter majoriteten av de grekiska cyprioterna på ön Cypern (under denna period ökade antalet turkcyprioter till 75% av öbefolkningen) (Drummond, 1745: 150 000 till 150 000; Kyprianos, 1777: 47 000 37 000;[12] De Vezin, 1788-1792: 20 000 till 60 000; John M. Kinneir 1814: 35 000 till 35 000).

Enligt den 2013 folkräkningen bodde 286 257[13] i landet som består av Turkcyprioter och invandrare från Turkiet. Dessa grupper lever utifrån och dels från Turkiet till arbete i status arbetstagare från andra länder. Ett litet antal greker och Maruni (maronit i mynningen av Cypern) bor i byn Dipkarpaz i öster, Koruçam (Kormacit) och Karpaşa i norr. Muslimer med ursprung från latin på ön kallas "Linobamvaki".

Vissa av de Turkcyprioterna har migrerat ur landet av politiska och ekonomiska skäl sedan 1955. I synnerhet Storbritannien, Australien och Turkiet har till stor del invandrare från Cypern. På grund av de ekonomiska embargon som påförts landet, ledde stora svårigheter i handeln med tredjeländer till en kontinuerlig migration ut ur landet över tid.

Under sommaren kommer turister från Turkiet och andra länder som leder till en ökning av den dagliga befolkningen.

SpråkRedigera

Huvudartikel: Språk i Nordcypern

Landets officiella språk är turkiska. Dock är turkcypriotiska det språk som talas av mynningen av folk. Sedan 1940 har det latinska alfabetet används i skriftspråk.

ReligionRedigera

Huvudartikel: Religion i Nordcypern

Befolkningen i Nordcypern var 286 257 år 2011.[14] Det sägs i olika källor att förhållandet mellan den muslimska befolkningen i Nordcypern är 98,71 procent till 99 procent.[15][16][17] Det anges att 0,5% av folket har Ortodox Kristna, 0,2% av folket är Maruni-kristna och resten har andra religiösa övertygelser.[18][19]

Den muslimska befolkningen är med i den Hanafi-delen av Sunni inriktningen beroende på traditionen. Institutionen för religiösa frågor försöker svara på muslimers religiösa behov. En del av personalen som tillhandahåller religiösa tjänster tillhandahålls från Turkiet. Det finns en Alevi-minoritet i Nordcypern.[20]

Det finns också ortodoxa Greker och katolska marunier, som utgör väldigt lite av befolkningen.

Frankrike (1192-1489) och Venedig (1489-1571) avskaffade den Grekisk-ortodoxa kyrkan religionsfrihet och tillämpade i stället reglerna för den latinska kyrkan. Osmanerna visade respekt och tolerans för alla religioner på ön. Många grekiska ortodoxa kyrkor förstördes under Frankisk och Venedig. Osmanska tjänstemän hjälpte till att reparera och fixa dem för användning. Förutom religiösa byggnader fick den grekiska ortodoxa kyrkan också full frihet att behålla sitt territorium och självständighet.[21]

UtbildningRedigera

Utbildningssystemet i Nordcypern utvärderas generellt som tre avsnitt; detta är grundutbildning, gymnasieutbildning och högre utbildning. Den obligatoriska grundutbildningen, som varar från 5 till 15 års ålder i landet, är gratis. I grundutbildningen ingår dagis och grundskola. Förskoleutbildning före 5 års ålder är inte obligatorisk även om den ingår i grundutbildningen.[22]

Obligatorisk grundutbildning följs av gymnasieutbildningsperioden. Denna period är inte obligatorisk men dess varaktighet kan ändras. Utbildning på gymnasiet, yrkesutbildningen och praktisk konstskola är tre år. Utbildning i konsthögskola, Anatolisk gymnasium, teknisk gymnasium och hotellskolor för turism är fyra år.[23]

Efter gymnasieutbildningen kommer perioden för högre utbildning. Under denna period ges associerad, grundutbildning, forskarutbildning och doktorsexamen. Studenter som avslutar gymnasieutbildning vid 18 eller 19 års ålder kan valfritt fortsätta sin högre utbildning.[24]

Från och med läsåret 2017–2018 är inskrivningsgraden på grundnivå 100% och inskrivningsgraden på gymnasienivå är 65%.

Högre utbildningRedigera

Enligt lagen om nationell utbildning omfattar högre utbildning all utbildning som tillhandahåller minst två års högre utbildning baserad på gymnasiet. Studenter som framgångsrikt slutför någon av gymnasieskolorna har rätt att dra nytta av denna institution på villkor för högskolor. Högre utbildning betalas i landet.

Antalet studenter som ansöker till Nordcyperns universitet från utlandet ökar ständigt.

De nuvarande 17 universitet ackrediterade av utbildningsrådet högre i Turkiet godkänns. EMU och NEU är fullständiga medlemmar i European University Association (EUA). Dessutom har många universitet i TRNC många internationella medlemskap och ackrediteringar, särskilt medlemskap i International Universities Association (IAU) och Federation of the Islamic World Universities (FUIW). Girne American University öppnade ett campus i Canterbury, Storbritannien 2009, likvärdet på detta campus accepterades av British Accreditation Council 2010. Girne American University har även campus som ligger i USA, Singapore, Turkiet och Hong Kong.

Den 13 augusti 2010 blev utbildningsvetenskapliga föreningen i Nordcypern (KEB-DER) en fullständig medlem i Europeiska Utbildningsforskningsföreningen.

KulturRedigera

Huvudartikel: Kultur i Nordcypern

MusikRedigera

Många musikgrupper och artister har vuxit i Nordcypern med tiden. Dessa utför vanligtvis klassisk musik, opera, pop, turkisk konstmusik, turkisk folkmusik, rap.

Det finns många turkcypriotiska konstnärer i Turkiet. De ledande är: Rüya Taner, Ziynet Sali, Işın Karaca, Babutsa, Koray Çapanoğlu, Cyprus Music Travellers, Group SOS, Fikri Karayel, Buray Hoşsöz.

KökRedigera

 
Halloumi

Turkcypriotiska köket visar likheter med turkiska köket och grekcypriotiska köket. I detta sammanhang kan rätter som persikekebab och pilafuna, molehiya, pirohu, halloumi och halloumi-pommes frites från fårmjölk, pasta, gullurikya, samishi och bröd kadayifi nämnas som efterrätt.

KonstRedigera

Särskilt fotografering, skulptur, målning etc. visuell konst utvecklas.

SportRedigera

Nordcypern kan inte bli medlem av internationella organisationer inom idrottsområdet på grund av de embargon som ålagts landet.[25] Den Nationella Olympiska Kommittén som är etablerad i landet erkänns inte av Internationella Olympiska Kommittén. TRNC:s regering hindras av Republiken Cyperns regering i alla grenar, särskilt i fotboll, på den internationella arenan. Vissa turkcypriotiska idrottare bär sina tröjor därför i Turkiet och den Grekiska laget. Cyperns Turkiska Fotbollsförbund är en av grundarna av NF-styrelsen.[26]

PressRedigera

Pressfrihet i Nordcypern garanteras genom artikel 26 i konstitutionen. Enligt denna artikel är rätten till press och tillkännagivande gratis för alla medborgare och censur kan inte tillämpas.

Bayrak Radio and Television Corporation (BRT) är en offentlig sändare och är den första TV-kanalen i Nordcypern. Förutom två tv-kanaler som heter BRT 1 och BRT 2 sänder han också fem sändningar med allmän radio. Turkish Agency Cyprus (TAK) är en nyhetsbyrå som en myndighet. I Nordcypern fortsätter nio nyhetsbyråer, sex nationella och tre utländska, totalt tretton dagstidningar, fyra veckotidningar, fyra månatliga tidskrifter, sex tv-kanaler och tjugotio radiokanaler. TRT kan också kollas i Nordcypern.

TurismRedigera

Huvudartikel: Turism i Nordcypern

Turism, en av de största intäkterna i Nordcypern, har en fantastisk plats i landet. Landsklimatet ger möjligheter till semester året runt. Utfällningen koncentreras i december och januari och den genomsnittliga havstemperaturen är 20°C under mer än sex månader. Nordcypern är känd för sina vilda blommor som omsluter våren och apelsin-, citron- och grapefruktdoftar som fyller luften.

Nordcypern är en av de mest lämpliga och säkra platserna i Medelhavet för bad.[källa behövs] De flesta semesterorter har moderna stränder samt vackra stränder för det svala vattnet i östra Medelhavet.

I den inre delen av ön, söder om Beşparmak bergen, finns den breda Mesarya slätten, Ercan Flygplats och huvudstaden Nicosia. Den historiska stadskärnan i staden Nicosia är omgiven av en 5,5 km lång stadsmur, som fortfarande är intakt. Dörren vid ingången byggdes av Osmanerna. Längs östkusten finns en historisk, utvecklad stad Famagusta och den antika staden Salamis bredvid den. Karpaz-halvön, öns största halvö, är gyteplatsen för gröna sköldpaddor. Det finns speciella områden och ingång och utgång är förbjudna.[27]

 
Ingång till TRNC

Bland platserna att besöka i Nordcypern är Nicosia, Venetian Column, Kyrenia Gate, Selimiye Mosque, Green Line, Girne Old Port, Girne Castle, Bellapais Monastery, St. Hilarion Castle, staden Famagusta och den Historiska Hamnen Famagusta, St. Barnabas-klostret, Kertikli-badet, Namık Kemal-museet, Salamis-ruinerna, Othello-slottet, Lala Mustafa Pasha-moskén, Karpaz.

Exotiska cypriotiska rätter speglar dess historiska och marina kultur, liksom en gemensam syntes av östra och västerländska kulturen.

Från och med 2009 har landet 119 turistboende, 15 andra boendefaciliteter, 144 turist- och resebyråer, 25 kasinon och 250 turistrestauranger. Antalet guider i landet är 1192. Totalt arbetar 9224 personer inom turistsektorn.

ReferenserRedigera

  1. ^ ”In Praise of 'Virtual States'” (på en-US). Antiwar.com Original. 16 november 2005. https://original.antiwar.com/leon-hadar/2005/11/16/in-praise-of-virtual-states/. Läst 7 mars 2020. 
  2. ^ Duke, Simon. (1989). United States military forces and installations in Europe. Oxford University Press. ISBN 0-19-829132-9. OCLC 20090314. https://www.worldcat.org/oclc/20090314. Läst 9 mars 2020 
  3. ^ Smith, Helena (1 juni 2015). ”Divided Cyprus begins to build bridges” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2015/may/31/mustafa-ankinci-advocates-focus-future-for-splintered-cyprus. Läst 9 mars 2020. 
  4. ^ ”EU to ease north Cyprus trade ban” (på en-GB). 28 april 2004. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3668371.stm. Läst 9 mars 2020. 
  5. ^ ”Universities: Little accord on the island” (på en). The Independent. 8 november 2007. http://www.independent.co.uk/news/education/higher/universities-little-accord-on-the-island-399360.html. Läst 9 mars 2020. 
  6. ^ ”İKÖ'den KKTC ve Batı Trakya desteği” (på tr). CNN Türk. https://www.cnnturk.com/2006/dunya/06/21/ikoden.kktc.ve.bati.trakya.destegi/191734.0/index.html. Läst 9 mars 2020. 
  7. ^ ”Kuzey Kıbrıs Türk Cumhuriyeti Cumhuriyet Meclisi”. www.cm.gov.nc.tr. http://www.cm.gov.nc.tr/AKPA. Läst 9 mars 2020. 
  8. ^ ”SABAH - 27/05/2005 - Gambiya'dan KKTC sürprizi”. arsiv.sabah.com.tr. http://arsiv.sabah.com.tr/2005/05/27/siy103.html. Läst 9 mars 2020. 
  9. ^ Kıbrıs Türk Ticaret Odası” (på tr). Vikipedi. 2018-01-21. https://tr.wikipedia.org/w/index.php?title=K%C4%B1br%C4%B1s_T%C3%BCrk_Ticaret_Odas%C4%B1&oldid=19476638. Läst 9 mars 2020. 
  10. ^ ”HugeDomains.com - TrncInfo.com is for sale (Trnc Info)”. www.hugedomains.com. https://www.hugedomains.com/domain_profile.cfm?d=trncinfo&e=com. Läst 9 mars 2020. 
  11. ^ ”KKTC - Coğrafi Özellikleri”. www.cografya.gen.tr. http://www.cografya.gen.tr/siyasi/devletler/kuzey-kibris-turk-cumhuriyeti.htm. Läst 9 mars 2020. 
  12. ^ ”Publication Name: Ιστορία χρονολογική της νήσου Κύπρου”. cypruslibrary.moec.gov.cy. http://cypruslibrary.moec.gov.cy/ebooks/36821/. Läst 9 mars 2020. 
  13. ^ ”KKTC'de nüfus sayım sonuçları açıklandı” (på tr). Sabah. https://www.sabah.com.tr/dunya/2013/08/13/kktcde-nufus-sayim-sonuclari-aciklandi. Läst 9 mars 2020. 
  14. ^ ”KKTC'de nüfus sayım sonuçları açıklandı” (på tr). Sabah. https://www.sabah.com.tr/dunya/2013/08/13/kktcde-nufus-sayim-sonuclari-aciklandi. Läst 9 mars 2020. 
  15. ^ ”KKTC”. www.enfal.de. http://www.enfal.de/kibris.htm. Läst 9 mars 2020. 
  16. ^ Fel: |titel= (titel) måste specificeras vid användandet av {{webbref}}”. docs.google.com. https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:gyJQAXYDNEMJ:www.ito.org.tr/Dokuman/Ulke/KuzeyKibrisTurk.pdf+kuzey+k%C4%B1br%C4%B1s+t%C3%BCrk+cumhuriyeti+n%C3%BCfus+m%C3%BCsl%C3%BCman+istatistik&hl=tr&gl=tr&pid=bl&srcid=ADGEESiG89XXxYxtVa-zB3RURyv6OylDD8f-Q0gpgbH4Am8FbXk9Ogb_KDSvACEGy8t9PQq774eopONpNt4B_WjFmGrjTkRFkc5YqHZ_h-z2BCOBLyMvmQU_47E-UoGZM4DqsJUxdhK4&sig=AHIEtbROSm6Q3b63o6HfRJqdCGgJRmLj8Q&safe=active&surl=1. Läst 9 mars 2020. 
  17. ^ ”TürkBirDev - News”. www.turkbirdev.info. http://www.turkbirdev.info/kktc. Läst 9 mars 2020. 
  18. ^ ”KKTC”. www.enfal.de. http://www.enfal.de/kibris.htm. Läst 10 mars 2020. 
  19. ^ ”TürkBirDev - News”. www.turkbirdev.info. http://www.turkbirdev.info/kktc. Läst 10 mars 2020. 
  20. ^ ”KKTC Alevi Kültür Merkezi” (på tr). www.kktcakm.com. https://www.kktcakm.com/,%20https://www.kktcakm.com/. Läst 10 mars 2020. [död länk]
  21. ^ ”SABAH - 10/01/2007 - Özay Şendir”. arsiv.sabah.com.tr. http://arsiv.sabah.com.tr/2007/01/10/gny/yaz1649-200-118-20070110-200.html. Läst 10 mars 2020. 
  22. ^ ”Eğitim Sistemi | KKTC MİLLİ EĞİTİM VE KÜLTÜR BAKANLIĞI”. www.mebnet.net. http://www.mebnet.net/?q=content/e%C4%9Fitim-sistemi. Läst 10 mars 2020. 
  23. ^ ”Eğitim Sistemi | KKTC MİLLİ EĞİTİM VE KÜLTÜR BAKANLIĞI”. www.mebnet.net. http://www.mebnet.net/?q=content/e%C4%9Fitim-sistemi. Läst 10 mars 2020. 
  24. ^ ”Eğitim Sistemi | KKTC MİLLİ EĞİTİM VE KÜLTÜR BAKANLIĞI”. www.mebnet.net. http://www.mebnet.net/?q=content/e%C4%9Fitim-sistemi. Läst 10 mars 2020. 
  25. ^ ”Kıbrıs Gazetesi - Kıbrıs Haber, KKTC Son Dakika ve Gündem Haberleri” (på tr). https://www.kibrisgazetesi.com/. https://www.kibrisgazetesi.com/. Läst 10 mars 2020. 
  26. ^ ”Spor ambargosu kalkıyor mu?” (på tr). KIBRIS POSTASI. https://www.kibrispostasi.com/c35-KIBRIS_HABERLERI/n34746-spor-ambargosu-kalkiyor-mu. Läst 10 mars 2020. 
  27. ^ ”Cyprus International University”. ciu.edu.tr. https://ciu.edu.tr/. Läst 10 mars 2020. 

Externa länkarRedigera