Öppna huvudmenyn

FN:s buffertzon på Cypern är en demilitariserad zon patrullerad av FN:s fredsbevarande styrkor i Cypern (UNFICYP), som bildades 1974 efter den turkiska invasionen av Cypern, och de facto delar ön i det område som kontrolleras av Cyperns regering (som är de jure regering för hela ön förutom de brittiska suveräna basområdena) i söder och den under administration av Turkiska republiken norra Cypern i norr. Zonen löper mer än 180 kilometer längs det som i dagligt tal kallas den gröna linjen.[1]

Small Flag of the United Nations ZP.svg

FN:s buffertzon på Cypern
GreenLine BufferZone Large.JPG
Buffertzonen i Nicosia.
OrganisationstypDemilitariserad zon
Bildad1974
UnderordnadFN:s fredsbevarande styrkor i Cypern

Zonen sträcker sig 180 km från den västra delen av Kato Pyrgos till öster strax söder om Famagusta. Den skär genom centrum av den gamla stan i Nicosia, skiljer staden i en sydlig och en nordlig del. Det finns också en buffertzon runt exklaven Kokkina på västra Cypern. Zonens bredd sträcker sig från 3,3 meter i centrala Nicosia, till 7,4 km vid byn Athienou. Det finns ingen buffertzon längs den gemensamma gränsen mellan det östra brittiska suveräna basområdet och området Varosha, nära Famagusta, som är under turkcypriotisk kontroll.[1]

Cirka 10 000 människor bor i flera byar och arbetar på gårdar som ligger inom zonen; byn Pyla är känd för att vara den enda byn på Cypern där greker och turkar lever sida vid sida.[1] Andra byar är Deneia, Athienou och Troulloi, medan Lympia och Mammari ligger delvis inom zonen.

Turkiska styrkor byggde en barriär på zonens norra sida, som huvudsakligen består av taggtrådsstängsel, betongväggar, vakttorn, stridsvagnsdiken och minfält. Denna linje kallas också Attilalinjen på vissa kartor, uppkallad efter den turkiska kodnamnet för det militära ingripandet 1974: Operation Atilla.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] ”The Buffer Zone” (på engelska). UNFICYP. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808041602/http://www.unficyp.org/nqcontent.cfm?a_id=1592. Läst 5 april 2013. 

Externa länkarRedigera