Officiellt språk

språk som används som huvudspråk i ett land

Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller i andra områdens konstitutioner eller lagar. De officiella språken används i landets offentliga administration och är de språk som lagar, domar och myndighetsbeslut avfattas på.

I Finlands grundlag och språklag används begreppet ”nationalspråk” av samma betydelse.

I Sverige används begreppet ”officiellt språk” om svenska språket endast ”i internationella sammanhang”.[1] Svenska språket betecknas i andra sammanhang som ”huvudspråk”.

Officiella minoritetsspråk

redigera

I många länder har man fastställt officiella minoritetsspråk. Dessa är inte officiella språk i landet; begreppen skall inte sammanblandas.

I Sverige finns det fem minoritetsspråk som betecknas som ”nationella minoritetsspråk” med vissa särskilda rättigheter för talare av dessa: finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska (sáme-giella), jiddisch och romani chib. Se vidare Språk i Sverige.

Officiella språk i olika länder

redigera

Officiella språk i internationella organisationer

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera