Marinerade oliver i olika färger.
Grönbruna och svarta oliver.
Olivträd.
Färgade oliver vid marknaden i Kadıköy, Istanbul.

Oliv är olivträdets bär och används framförallt vid tillverkning av olivolja. Färska oliver är beska i smaken och används aldrig naturella, utan konserveras i en saltlake eller olja under lång tid innan man äter dem. Laken kan även innehålla diverse smaksättare och konstgjorda konserveringsmedel. Eftersom laken tar smak av oliverna kan den användas som smaksättare vid matlagning.

Gröna inlagda oliver innehåller ungefär 12,7% fett.[1]

Odling och utseendeRedigera

Oliver är gröna när de skördas tidigt på säsongen, grönbruna vid skörd i mitten på säsongen och mörkvioletta eller nästan svarta när de skördas sent på säsongen.

Svarta oliver som säljs i många butiker är egentligen gröna oliver som färgats svarta på konstgjord väg med hjälp av kemikalier, oftast järnglukonat (E579).[2]

Den kulör oliver har i början på säsongen har givit namn åt färgbeteckningen olivgrön.

Fyllning och behandlingRedigera

Inlagda oliver brukar vara urkärnade, och ibland fylls hålet efter kärnan med en strimla pimento, även kallad pimiento, som är en paprikasort. Gröna oliver är omogna och har en besk smak, vilket är främsta anledningen till att de fylls.[3] Det finns andra fyllningar också. I USA är just pimiento vanligast[3], medan i Spanien är fiskfyllning vanligare.[3]

I början av 1960-talet skars pimiento och fylldes för hand. 1962 introducerades den första automatiska maskinen som kunde fylla oliver, i Sevilla i Spanien. Många modernare maskiner är väldigt precisa och arbetar i flera steg.[3]

OlivsorterRedigera

  • Adramitini
  • Agouro Manaki
  • Agrio Manaki
  • Amphissa
  • Arbequina
  • Ascolana Tenera
  • Biancolilla
  • Cailletier (Olive de Nice)
  • Calazzana
  • Cerasuol
  • Carboncella
  • Cerignola
  • Coratina
  • Coregioli
  • Cornicabra
  • Frantoiano
  • Frantoio
  • Garraffa
  • Gentile
  • Grossane
  • Halkidiki
  • Hojiblanca
  • Ionian
  • Itrana
  • Kalamata
  • Kolovi
  • Kothreiki
  • Koroneiki
  • Leccion (Leccino)
  • Lucques
  • Majatica Ferrandina
  • Manaki
  • Maremani
  • Mastoides Tsounati
  • Maurino
  • Mission
  • Moraiolo
  • Morisca
  • Napfilion
  • Nocellara
  • Ogghiaredda
  • Ogliarola Barese
  • Ortice
  • Ortolana
  • Pendolino
  • Picholine
  • Picual
  • Raggia
  • Rosciola
  • Royal
  • Salonenque
  • Sessana
  • Tanche (Olive de Nyon)
  • Tonda Iblea
  • Valanoelia

ProduktionRedigera

Världens 15 största producenter av oliver
Nr Område Produktion
(ton)
Andel
(%)
1   Spanien &&&&&&&&09819569.&&&&&09 819 569 46,61
2   Italien &&&&&&&&01877222.&&&&&01 877 222 8,91
3   Marocko &&&&&&&&01561465.&&&&&01 561 465 7,41
4   Turkiet &&&&&&&&01500467.&&&&&01 500 467 7,12
5   Grekland &&&&&&&&01079080.&&&&&01 079 080 5,12
6   Algeriet &&&&&&&&&0860784.&&&&&0860 784 4,09
7   Tunisien &&&&&&&&&0825467.&&&&&0825 467 3,92
8   Egypten &&&&&&&&&0768176.&&&&&0768 176 3,65
9   Portugal &&&&&&&&&0740151.&&&&&0740 151 3,51
10   Syrien &&&&&&&&&0400000.&&&&&0400 000 1,90
11   Peru &&&&&&&&&0188982.&&&&&0188 982 0,90
12   Libyen &&&&&&&&&0188255.&&&&&0188 255 0,89
13   Argentina &&&&&&&&&0174709.&&&&&0174 709 0,83
14   Jordanien &&&&&&&&&0158064.&&&&&0158 064 0,75
15   USA &&&&&&&&&0138596.&&&&&0138 596 0,66
Total världsproduktion &&&&&&&021066061.&&&&&021 066 061 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[4]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”Livsmedelsdatabas”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 2 september 2012. https://web.archive.org/web/20120902101013/http://www7.slv.se/Naringssok/SokLivsmedel.aspx. 
  2. ^ ”Oliver”. Äkta vara. http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=28964. Läst 11 april 2015. 
  3. ^ [a b c d] Kovalchik, Kara (7 februari 2014). ”What are Pimentos, And How Do They Get Inside Olives?” (på engelska). Mental Floss. http://mentalfloss.com/article/54749/what-are-pimentos-and-how-do-they-get-inside-olives. Läst 16 september 2017. 
  4. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 juli 2020.